Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1953 - Svensk elkraftförsörjning i prognos och verklighet, av Mats Bärlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
729
Tabell 1. Utveckling av belastningen (inklusive förluster)
under femårsperioden 1948—1952
Fig. 1. Utveckling av belastningen under femårsperioden
1948—1952 i hela landet;- verklig
belastning,–-prognos, - energitillgång under normalår.
med 1 270 MkWh/år i genomsnitt från 1948 års
början fram till slutet av 1952.
Denna totalprognos avrundades sedan delvis
med hänsyn till det ovissa läget inom
kraftförsörjningen till 1 200 MkWh/år. Denna sista
korrigering går ej att uppdela på de olika grupperna,
varför samtliga i det följande angivna
prognosvärden hänför sig till totalsiffran 1270
MkWh/år.
Jämförelse mellan prognos
och verklig utveckling
T otalprognosen
överensstämmelsen mellan den verkliga
utvecklingen och prognosen är god (tabell 1 och fig. 1).
Avvikelsen 1952 faller inom felgränserna i
statistiken. Den verkliga utvecklingen under
femårsperioden har ej varit lineär. Där återspeglas
elransonering, industrins utbyggnadsprogram och
allmän konjunkturutveckling. Prognosen var
emellertid upplagd för att få fram förbrukningen
1952, varefter utvecklingen utjämnades för att
få fram den genomsnittliga ökningen. Denna har
Verklig Totalt MkWh belastning ökning MkWh Belastning Totalt MkWh enligt prognos Ökning MkWh
1947 13 148 13 148
1948 13 667 519 14 418 1 270
1949 15 296 1 629 15 688 1270
1950 16 836 1 540 16 958 1 270
1951 18 257 1 421 18 228 1 270
1952 19 579 1 322 19 498 1 270
Verklig ökning i genomsnitt 1 275 MkWh eller 8,2 % per
år, enligt prognos 8,2 °/o per år.
även i verkligheten varit exakt densamma som
den förutsagda. Att prognosen slagit väl ut ger
dock i och för sig ingen anledning att påstå, att
underliggande principer i alla fall varit riktiga.
Det konjunkturalternativ, som förutsattes i
prognosen, var fortsatt högkonjunktur med full
sysselsättning. Skulle konjunkturen vika, var
man medveten om att en åtstramning skulle
inträda även i belastningsutvecklingen. Det fanns
emellertid många konjunkturutjämnande
faktorer, såsom den rikliga orderstocken inom bl.a.
verkstadsindustrin, järnindustrins beslutade
utbyggnadsprogram etc., vilka gjorde, att man ej
ansåg det vara nödvändigt att ta hänsyn till något
annat alternativ.
Det visar sig sålunda att även om de
detaljprognoser, som totalprognosen bygger på, inte exakt
överensstämmer med verkligheten, kan vid
sammanställningen dessa skiftningar jämna ut sig,
och totalprognosen bli tämligen korrekt.
Prognosen för huvudgrupperna
Den verkliga ökningen inom de tre grupperna
industri, samfärdsel och detalj förbrukning
(tabell 2 och fig. 2) har i genomsnitt varit 645
-f-41 + 444=1 071 MkWh exklusive förluster,
dvs. obetydligt under den förutsagda 1 080
MkWh/år.
En överslagsinässig granskning av
detaljprognoserna visar, att behovet för industrin något
överskattats. Skillnaden motsvarar 35 MkWh/år.
En del av detta överskott torde härstamma från
detalj förbrukningen som tidigare påpekats.
Prognosen för samfärdseln visade sig relativt
snart vara för högt beräknad. Ökningen hade
antagits till i genomsnitt 70 MkWh men har ej
blivit mer än 40 MkWh. Prognosen baserades här
på SJ:s önskemål om nyelektrifieringar och på
en optimistisk uppskattning av fortsatt ökning
av järnvägstrafiken. Dels har SJ ej erhållit
anslag i beräknad utsträckning, dels har
landsvägstrafiken ökat väsentligt och övertagit en
betydande del av transporterna.
Prognosen för detalj förbrukningen baserades
på en ren extrapolering av den tidigare
utvecklingen, som visade en genomsnittlig ökning med
11,8 % per år. Med hänsyn till metodens osäker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
