Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Användning av aluminium i dag och i framtiden, av A von Zeerleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
749
Användning av aluminium i dag
och i framtiden
Professor A von Zeerleder, Zürich
För att kunna bedöma aluminiums
användbarhet som konstruktionsmaterial måste man
beakta flera faktorer, såsom förekomst i
jordskorpan och framställningskostnad. Som
utgångspunkt kan man då välja tabell 1.
Av konstruktionsmetallerna är aluminium den
som förekommer rikligast i jordskorpan, därnäst
kommer järn, medan övriga metaller finns bara
i betydligt mindre mängd. Metallernas pris har
angivits både per kilogram och kubikdecimeter,
då man vid jämförelse av lättmetaller med tunga
metaller skall räkna med volympriset.
Aluminium har ett av de största
förbrännings-värmena varav följer att det är svårare att
framställa genom reduktion än de flesta andra
metaller. Aluminium kan inte erhållas genom
reduktion av dess oxid med kol därför att man då på
grund av metallens affinitet till kol får
karbid-haltig metall.
Framställning
Dansken Oersted var den förste som
framställde aluminium genom reduktion av
aluininium-klorid med kaliumamalgam (1825). På denna
grund utarbetade Sainte-Claire Deville 1854 det
första industriella förfarandet för tillverkning
av aluminiummetall. Fransmannen Héroult och
amerikanaren Hall uppfann 1886 oberoende av
varandra det elektrolytiska förfarande som
alltjämt används.
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 27 mars 1953.
669.717
För rening av bauxit utnyttjas fortfarande det
av Bayer 1892 utarbetade förfarandet. Då vid
detta bauxiten löses i natronlut, kan man
utnyttja endast kiseldioxidfattig malm, ty genom
bildning av natriumaluminiumsilikat skulle
annars alltför stor förlust av natronlut och
aluminiumoxid uppstå.
Det kan synas överraskande att man ännu mer
än 60 år efter Héroults, Halls och Bayers
epokgörande uppfinningar tillverkar aluminiumoxid
och aluminium enligt dessa. I själva verket har
emellertid under årens lopp ett stort antal
förslag till nya metoder för framställning av
aluminiumoxid och aluminium gjorts.
Sålunda försökte Serpek 1905 att överföra
bauxit till aluminiumnitrid med luftkväve i
ljusbåge. Genom efterbehandling får man
alumi-niumhydroxid och ammoniak; den senare kan
användas till gödselmedel.
För utnyttjande av Italiens stora lager av leucit
föreslog Blanc 1921 uppslutning med saltsyra.
Därvid bildas kalium- och aluminiumklorid som
kan skiljas genom fraktionerad kristallisation.
Av aluminiumkloriden framställs
aluminium-hydroxid som överförs till aluminiumoxid. Även
i detta fall är biprodukten (kaliumklorid) ett
värdefullt gödselmedel.
Ingen av dessa processer blir dock lika
ekonomisk som Bayer-förfarandet. Dettas största
nackdel är att kiseldioxidrik bauxit inte kan
användas. Sådana malmer kan dock renas, framför
Tabell 1. Förekomst, egenskaper och pris för några metaller och legeringsämnen
Element
Specifik
vikt
Jordskorpans
halt
»/o
[-Förbränningsvärme-]
{+Förbrännings-
värme+}
kcal/g-atom
Pris för tackor
$/kg $/dm3
[-Normalpotential-]
{+Normal-
potential+}
V
Si ................ ... 2,3 27 191 (krist.) 0,33 0,8 —
Al ................ ... 2,7 8 190 (AI2O3) 0,44 1,2 — 1,45
Fe stål ........... ... 7,9 5 64 (FeO) 0,06 0,4 — 0,43
Mg ............... ... 1,7 2 144 (MgO) 0,54 0,9 — 2,35
Ti smide ......... ... 4,5 0,6 218 (Ti02) 22,00 100,0 —
Ti plåt ........... 44,00 200,0 — 0,2
Ni ............... ... 8,9 0,02 58 (MnO) 1,26 11,1 — 0,25
Cu elektrolytisk ... ... 9,0 0,01 37 (CuO) 0,59 5,3 + 0,34
Zn ............... ... 7,1 0,004 85 (ZnO) 0,43 3,1 — 0,76
Pb ............... ... 11,3 0,002 52 (PbO) 0,37 4,2 — 0,13
Sn ............... . .. 7,3 0,0001 138 (SnO„) 2,70 19,6 + 0,05
Ag ............... ... 10,5 4 • 10’8 7 (Ag20) 27,00 282,0 + 0,81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
