Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Användning av aluminium i dag och i framtiden, av A von Zeerleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
751
nium-magnesiumlegeringarna 1899. Med
upptäckten av de första härdbara legeringarna
(Wilm 1906) uppnådde aluminiumlegeringar
lika stor hållfasthet som stålgjutgods. Sedan dess
är aluminium den viktigaste
konstruktionsmetallen för flygplan. Konstruktörernas fordran på allt
större hållfasthet möttes av
aluminium-zink-magnesium-kopparlegeringarna, som kan
utskilj-ningshärdas till ca 50 kp/mm2 sträckgräns, 60
kp/mm2 brottgräns och 10 % förlängning.
Då dessa härdbara legeringar förlorar sin
hållfasthet vid uppvärmning och därför inte får
svetsas, utarbetade man
aluminium-magnesiumlegeringar som behåller sin hållfasthet under
långvarig upphettning och därför är av stor
betydelse för maskin- och skeppsbyggnad.
På senaste tid har Aluminium-Industrie A.G.
börjat tillverka ett nytt material SAP erhållet
genom sintring av renaluminiumpulver (Tekn.
T. 1953 s. 426). Det har stor varmhållfasthet och
erbjuder därför intressanta
användningsmöjligheter för explosionsmotorer, reaktionsmotorer
och atomreaktorer.
Man kan säga att aluminium i dag är ett
konstruktionsmaterial likvärdigt med stål, koppar
och kopparlegeringar. Medan tidigare
hopfogning av härdade aluminiumlegeringar, såsom
Anticorodal, Avional och Perunal, bara kunde
ske genom nitning kan man nu utföra fullgoda
fogar genom punktsvetsning (fig. 1), en metod
som används vid tillverkning av flygplan. De
icke härdbara
aluminium-magnesiumlegeringarna som också har god hållfasthet kan svetsas
(fig. 2). Denna metod används särskilt vid
byggande av järnvägsvagnar och fartyg.
Världens metallproduktion
Betraktar man utvecklingen av världens
metallproduktion under åren 1920—1952 (fig. 3),
finner man att aluminium i volym räknat gått om
de tunga metallerna bly, zink och koppar åren
1935—1940. Aluminiumproduktionens
procentuella ökning är också större än
stålproduktionens under de senaste 30 åren.
Bauxitförekomster finns på många ställen i
1955
Fig. 3. Världsproduktionen av metaller i volym under 1920
—1952.
världen (fig. 4). Malmreserver och
malmförbrukning för järn och aluminium är:
Järn Aluminium
Mt Mt
Malmreserv ............... 35 000 1 000
Årsproduktion av metall .... 125 2
Årlig malmförbrukning ..... 300 8
Reserverna beräknas räcka 120 år för båda
metallerna. För framställning av aluminium kan
man emellertid dessutom utnyttja kiseldioxidrika
malmer som inte är inräknade i malmreserven.
Tar man hänsyn till dessa resurser, som inte nu
utnyttjas och för vilkas bearbetning andra
förfaranden än de nuvarande fordras, är tillgången
på aluminium praktiskt taget obegränsad.
Prisutvecklingen för de viktigaste
konstruktionsmetallerna har under åren 1920—1952 varit:
1920 1930 1940 1950 1952—53
Aluminium
Tyskland .. Mk/kg 2,25 1,85 1,35 1,73 2,32
USA ......... ct/lb 31,0 23,5 18,5 18,0 20,5
Koppar
Tyskland .. Mk/kg 1,25 1,20 0,75 2,40 3,40
USA ......... ct/lb 17,5 13,0 11,3 24,5 30,0
Stål
Tyskland .. Mk/kg 0,17 0,10 0,10 0,16 0,25
USA ......... ct/lb — — 1,5 2,5 —
Magnesium
Schweiz ..... fr/kg 10,00 2,90 3,05 3,50 5,50
Fig. 4. Världens bauxitförekomster;
□ bauxitgruvor, • huvudorter för
aluminiumindustrin, -
nuvarande och–-tidigare vågar för
bruten bauxit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
