Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Industriell separering av kolväten genom adsorption, av Kåre Hannerz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
760
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Flytschema för Arosorb-processen; A inflöde 160
m3/dygn, B torkkolonn med silikagel, C silikagelkolonn, D
"push" (butan) 55 m3/dygn; utflöde av E mättade och
F aromatiska kolväten; G desorbent 200 m3/dygn, H
mättade kolväten 120 m3/dygn, I bensen 15 m3/dygn, K toluen
21 m3/dygn; kolonner för avskiljning T1 och T3 av "push",
T2 och T t av xylener, Ts kolonn för skiljande av bensen
och toluen.
Eluering av aromater med aromater av annan
kokpunkt utnyttjas också vid
Arosorb-processen, som används för utvinning av aromater ur
katalytiskt reformerade bensinfraktioner.
Processen, som utvecklats av främst Lipkin och
Hirschler vid Sun Oil, rapporteras nu vara i full
drift vid detta företags raffinaderier i Marcus
Hook, Pa. Såvitt känt, är den den enda process
för separation av kolväten genom adsorption som
hittills uppnått full driftskala15.
Vid processen (fig. 3) sänds 160 m3/dygn
bensin innehållande 27 % aromater, bestående av
toluen och bensen (tyngre aromater har tidigare
avlägsnats genom destillation), genom sex
parallellkopplade silikagelkolonner. När gelbädden
mättats med aromater sänds en "push"-vätska,
bestående av butan, genom kolonnen. Den
skjuter de mättade kolvätena i gelbädden framför sig
utan att nämnvärt desorbera aromaterna.
Sedan elueras dessa med en ström av xylener.
Toluen och bensen skiljs därefter åt genom
destillation, och xylenerna återgår till processen.
Sedan de lätta aromaterna förträngts av
xylenerna sänds återigen bensin genom kolonnen.
Dennas lätta aromater skjuter då xylenerna
framför sig i bädden. Strax innan de börjar
uppnå kolonnens nedre ända sänds åter
"push"-vätska igenom osv.
Utflödets sammansättning (fig. 4) är givetvis
olika vid olika tidpunkter "i operationscykeln.
Dess dirigering till de olika
destillationskolon-nerna regleras automatiskt av ett instrument,
som registrerar dess dielektricitetskonstant.
Denna stiger nämligen hastigt när den aromatiska
fronten bryter igenom (A i fig. 5) varvid
utflödet förs till kolonn T3 (fig. 3) i stället för 7\.
Som adsorbent används ett speciellt silikagel,
som inte polymeriserar olefiner. Genom
noggrann packning och användning av ett gel med
ganska heterogen kornfördelning (0,07—0,6 mm)
kan man använda kolonner med 1 m diameter
utan att kanalisering uppträder. Det är
nödvändigt att avlägsna vatten och andra högadsorbabla
ämnen i speciella gelkammare innan de olika
vätskorna sänds in i gelbädden.
Under dessa förhållanden väntas gelet få en
livslängd av minst ett år. Kolonnhöjden är 6 m,
vid en strömningshastighet av ca 0,5 1/dm2 min
fås ett tryckfall på ca 5 at. En 95-procentig
aro-matfraktion fås med 85 % utbyte, 90-procentig
produkt medger ett utbyte av 95 %.
Om man kontaktar blandningar innehållande
mycket högmolekylära kolväten med trångporiga
silikageler (mindre än 100 Å pordiameter)
tränger de stora molekylerna inte in i porerna,
utan kan lätt avsepareras med yttervätskan16.
Man kan här tala om ett slags ultrafiltrering
snarare än adsorption.
Slutligen skall nämnas at man föreslagit att
kombinera krackning med fluidiserad
katalysator och adsorption, varvid
krackningskatalysa-torn används som adsorbent17. Sedan
katalysatorn regenererats behandlas den med den vid
krackningen erhållna gasoljefraktionen, varvid
Fig. 4. Kolonnutflödets sammansättning under en
operationscykel vid Arosorb-processen.
Dielektricitetskonstant
Fig. 5. Utflödets dielektricitetskonstant under en
operationscykel vid Arosorb-processen; A aromatisk front i
utflödet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
