Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 13 oktober 1953 - Industriell separering av kolväten genom adsorption, av Kåre Hannerz - Nya material - Ersättning för berylliumkoppar, av SHl - Rostfria stål med låg nickelhalt, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 oktober 1953
761
aromaterna adsorberas. Efter avdrivning av
aro-materna återgår katalysatorn till
krackningszo-nen.
Slutord
Det anförda är avsett att ge en uppfattning om
hur långt utvecklingen nått inom
enhetsoperationen adsorption, sådan den används för
separation av kolväten. Området är ännu långt ifrån
genomarbetat och adsorption torde vara den
separationsprocess man kan vänta sig mest av i
framtiden. Framför allt bör det finnas
möjligheter att framställa mycket högselektiva
adsor-benter, vilket skulle starkt förbättra processens
ekonomi.
En väg att nå detta mål har angivits av
Dic-key18, som genom att låta ett visst färgämne
närvara vid framställningen av silikagel erhöll ett
gel, som är starkt selektivt för just detta ämne
men ej för andra med obetydligt "avvikande
struktur. Genom att på detta sätt framställa
ad-sorbenter med "formad" finstruktur kan man
kanske nå lika hög selektivitet som hos många
biokemiska system, t.ex. bakteriegifter och
antikroppar.
Man torde kunna säga att processens framtid
ligger huvudsakligen på det apparattekniska
planet. Först när man lärt sig att genomföra en
störningsfritt och ekonomiskt arbetande
helkon-tinuerlig process kan man räkna med att
ad-sorptionsförfarandena får verkligt stor betydelse
inom petroleumindustrin.
Litteratur
1. Weil, H: 50 years of petroleum chromatography. Petroleum
(London) 15 (1952) s. 9.
2. Mair, B J, Westhaver, J W & Rossini, F D: Theorelial
analysis of fractionating process of adsorption. Ind. Engng. Chem.
42 (1950) s. 1279.
3. Olsen, J L: Continuous adsorption process. US Pat. 2 564 717.
4. Eagle, S & Scott, J W: Cyclic adsorption process. Petroleum
Proc. 4 (1949) s. 881.
5. Hibshman, H J: Separation of iso- and normal paraffins by
adsorption. Ind. Engng. Chem. 42 (1950) s. 1310.
6. Vesterdal, H G & Konrad, W A: Separation of straight chain
from branched chain hydrocarbons. US Pat. 2 586 889.
7. Black, I F: Extracting hydrocarbons. US Pat. 2 522 426.
8. Lipkin, M R: Separating hydrocarbons by adsorption. US Pat.
2 398 101.
9. Eagle, S & Rudy, C E: Separation and desulfurization of
cracked naphta. Application of cyclic adsorption process. Ind. Engng.
Chem. 42 (1950) s. 1294.
10. Lipkin, M R & Hirschler, A E: Separating aromatic
hydrocarbons from a hydrocarbon mixture. US Pat. 2 449 402.
11. Hiatt, W G & Wagner, C R: Recovery of aromatic
hydrocarbons. US Pat. 2 464 311.
12. Hepp, H J: Aromatic recovery process. US Pat. 2 566 613.
13. Claitssen, W H: Adsorption process for the separation of
hydrocarbons. US Pat. 2 582 415.
14. Lipkin, M R: Selective adsorption of hydrocarbons. US Pat.
2 576 525.
15. Harper, J I, Olsen, J L & Shuman, F R: The Arosorb process.
Chem. Engng. Progr. 48 (1952) s. 276.
16. Hermansson, D A: Selective adsorption process. US Pat.
2 487 404.
17. Perry, S F: Selective adsorption-catalytic cracking process.
US Pat. 2 549 518.
18. Dickey, F H: Preparation of specific adsorbents. Proc. nat.
Acad. Sci. US 35 (1949) s. 227.
Nya material
Ersättning för berylliumkoppar. Vid Battelle Memorial
Institute har man sökt en kopparlegering, som kan ersätta
berylliumkoppar, och har funnit att en innehållande 10 °/o
Ni, 4 »/o Al och 1,5 V o Si gör fullt tillfredsställande tjänst
i många fall. Legeringen kan utskiljningshärdas och är i
glödgat tillstånd tillräckligt duktil för kallbearbetning. Den
har gott korrosionsmotstånd och god konduktivitet. Dess
hållfasthet och konduktivitet är dock inte fullt så höga
som berylliumkoppars. Legeringen har följande
egenskaper:
Upplösnings-behandlad och
utskiljnings-härdad Kallbearbetad före
utskiljnings-härdning
. kp/mmä 84 90
Brottgräns ................... . kp/mm2 98 100
Förlängning ................. ....... */o 6 5
Proportionalitetsgräns ...... . kp/mmä 60 73
Elasticitetsmodul ............ . kp/mm2 13 300 13 300
Konduktivitet i förhållande
till koppars ................ ....... «/o 11 11
Det uppges att legeringen kan bli något billigare än
berylliumkoppar vid tillverkning i stor skala. I USA kostar
beryllium 71,50 $/lb medan priset på legeringsmetallerna i
den nya kopparlegeringen betydligt understiger 1 $>/lb.
Viktigare än priset är kanske att tillgången på beryllium är
betydligt mindre än på nickel, kisel och aluminium
(Materials & Methods maj 1953, Metal Industry 31 juli 1953).
SHl
Fotografisk film på polyesterband. En
kondensations-produkt av etylenglykol och tereftalsyra, som första gången
framställdes i Storbritannien och används till de syntetiska
fibrerna Terylene och Dacron, har visat sig mycket
användbar i form av folier. Materialet har nämligen stor
hållfasthet, slagseghet och goda mekaniska egenskaper
inom ett stort temperaturområde. Det är särskilt lämpligt
för fotografisk film. I projektorer kan polyesterfilm köras
3—4 gånger längre än acetat- eller nitratfilm. Dessutom är
den mindre eldfängd än vanlig acetatfilm (Chemical &
Engineering News 8 juni 1953). SHl
Rostfria stål med låg nickelhalt. Bristen på nickel för
civila ändamål är alltjämt bestämmande vid utnyttjande
av rostfritt stål i USA, och man har därför varit tvungen
att försöka ersätta de austenitiska stålen med hög
nickel-halt med andra material. Det ligger då närmast till hands
att tillgripa ferritiska kromstål (Tekn. T. 1951 s. 1065),
vilka i många fall har tillräckligt goda egenskaper för att
vara användbara. För vissa ändamål har de emellertid
olägenheter vilka dock ibland kan undanröjas genom
modifikation av deras sammansättning. Härvid har man
framställt bl.a. ett ferritiskt kromstål och ett austenitiskt
krom-manganstål, båda med låg nickelhalt.
När man fordrar hög hållfasthet vid arbetstemperaturer
över 540°C anses ferritiska kromstål i allmänhet
otillfredsställande. Austenitiska stål har utan tvivel större
hållfasthet vid temperaturer över 650°C, men mellan 540 och
650°C kan ett ferritiskt stål tänkas vara användbart. Även
bortsett från nickelbristen skulle ett sådant stål föredras
framför ett austenitiskt på grund av dess lägre pris,
härd-barhet, mindre utvidgningskoefficient, större
värmeledningsförmåga, dämpningsförmåga och bearbetbarhet.
En amerikansk firma har därför utarbetat ett stål
betecknat Rezistal 422 med sammansättningen 0,20 "/o C, 0,70 %
Ni, 13,00 % Cr, 0,30 »/o V, 1,00 «/o W och 1,00 ®/o Mo.
Det är en modifikation av AISI 420, ett kromstål med mer
än 0,15 °/o C och 12—14 ®/o Cr. Kolet och nickeln tjänstgör
som austenitbildare så att stålet blir härdbart. Det förra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
