Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - Andras erfarenheter - Filtningsfri behandling av ull, av SHl - Rustningar av plast, av SHl - Organiska ytaktiva ämnens inflytande på metallers korrosion, av SHl - Försprödning av zirkonium i klorvätesyra, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 1953
793
lägger sig utanpå dem. Den senare delen hindrar filtning.
För att ullen inte skall bli sträv kan man bl.a. förbehandla
den med alkali eller väteperoxid varvid mindre mängd
plast fordras.
Karbamidplaster kan möjligen användas, om deras
härdning utförs så att relativt liten mängd plast räcker för
minskning av filtningen. Vinylplaster kan också utnyttjas,
men det torde i allmänhet vara svårt att uppnå fullgott
resultat med dem. Vidare har polyamider visat sig ge
filt-ningsfrihet vid tillsats av ca 3 ’"/o.
Polysiloxaner är, såvitt hittills känt, de enda plaster som
hindrar filtning enbart genom att täcka fjällen. Plasten
måste för att ge denna effekt dels innehålla en grupp, t.ex.
SiCl, som kan reagera med ullen, dels vara en hård fast
kropp (B Eriksson i Textil & Konfektion juni 1953). SHl
Rustningar av plast. I Korea har amerikanska armén
och marinkåren använt västar av plast som enligt uppgift
minskat antalet sår i bålen med mer än 60 %. I de fall en
projektil trängt genom skyddet har kroppsskadan
minskats med 25—30 °/o. Västarna står inte emot gevärs- och
maskingevärskulor, men de ger gott skydd mot projektiler
med lägre hastighet såsom kulor från kulsprutepistoler,
granat- och handgranatsplitter samt bajonettstötar.
Marinkårens väst består av kvadratiska plattor av
glas-polyesterlaminat med 135 mm sida och konkav insida samt
ett överdrag av nylonbuldan. Plattorna läggs överlappande,
som fiskfjäll, för att plagget skall bli böjligt. Detta har god
passform, medger stor rörelsefrihet och väger ca 3,5 kg.
Arméns skyddsväst är gjord av tolv lager nylonbuldan
som limmas ihop. Detta laminat skyddas mot fukt med
ett 0,1 mm tjockt vinylplastfolium och har ytterst ett hölje
av nylontyg. Vid tillverkning av laminatet värmebehandlas
nylonbuldanen vid 150—175’°C, skärs till efter mönster,
be-stryks med lim av lika delar fenoplast och Hycar-gummi,
lösta i metyletylketon, och placeras lager efter lager i en
laminatpress som inte behöver ha större yta än 90 X 75
cm. Plagget tillverkas i tre storlekar och kostar 30—40 $
(Modern Plastics aug. 1953). SHl
Organiska ytaktiva ämnens inflytande på metallers
korrosion. Då detergenter, ytaktiva ämnen som både
sänker en vätskas ytspänning och har smutsbindande effekt,
har stort inflytande på betingelserna vid fasgränser, kan
man vänta att de skall inverka på korrosionen av metaller
nedsänkta i vätskor. Det förlopp korrosionen får bestäms
härvid av metallens natur, av vätskans egenskaper och av
förhållanden som leder till elektrokemiskt angrepp på
metallen. I allmänhet gäller emellertid att det ytaktiva ämnet
alltid deltar i korrosionsförloppet, varvid det ibland
minskar korrosionshastigheten, ibland ökar den.
Vätning av metallytan är nödvändig för att korrosion av
den skall ske. Detergenter kan öka den vätta ytans storlek
genom att ta bort fett eller befordra vätning av en
oregelbunden yta. Icke-joniska detergenter är t.ex. själva
inaktiva gentemot mjukt stål och inverkar därför obetydligt
på en väl rengjord stålytas röstning i vatten. Däremot blir
icke rengjort, av glödspån täckt ståls röstning 15 "/o
snabbare om vattnet innehåller 0,5 *°/o av en icke-jonisk
deter-gent därför att vätning av den ojämna glödspånsytan och
vattnets inträngning i denna gynnas.
Liknande resultat har erhållits med zinkplåt i utspädd
saltsyra. Zinkytor, som en längre tid utsatts för atmosfären,
väts med svårighet av syran och angrips därför långsamt.
Sätter man 0,5 % icke-jonisk detergent till syran, uppstår
snabb korrosion.
Reaktion mellan metall och detergent kan inträffa ibland.
Så är t.ex. fallet för koppar, nedsänkt i en utspädd lösning
av trietanolamin; metallen går i lösning som en
komplexförening och färgar vätskan blå. Processen sker bara i
närvaro av syre och kan därför fördröjas genom djup
nedsänkning av metallen eller höjning av temperaturen; den
kan helt hindras genom utestängning av luften.
Liknande resultat fås med koppar och
trietanolamin-laurylsulfat därför att katjonens verkan överväger ehuru
den minskas genom närvaro av anjonen. Sekundära
alkyl-sulfat tenderar att angripa metaller därför att de
hydrolyseras och ger fri syra. Denna kan dock neutraliseras
genom tillsats av soda.
Detergenter kan också reagera med korrosionsprodukter
på metallytan. Både primära och sekundära alkylsulfat
tar t.ex. bort rost och liknande korrosionsprodukter från
stålytor och håller dem i kolloidal lösning. I sådana fall
kan rosten inte skydda stålytan, och dess korrosion
påskyndas därför. Alkylarylsulfonat orsakar däremot
koagu-lering av rost på stålytor. Så länge det bildade rostskiktet
är intakt fördröjs korrosionen något, men om det skadas,
angrips den blottade metallen snabbare än normalt
därför att den blir anod i förhållande till resten av ytan.
Man har också konstaterat att adsorption av detergenter
vid korrosionsprodukter av tvåvärt järn, som först bildas
på mjukt stål, hindrar oxidation av dessa ämnen till
föreningar av trevärt järn. Detta kan ha stor betydelse när
syretillförseln är så begränsad att den bestämmer
rost-ningshastigheten. De olösliga järn-II-föreningarnas
syre-förbrukning minskas av detergenten varigenom mera syre
blir tillgängligt för depolarisation vid katodiska metallytor
och korrosionen påskyndas.
Adsorption av detergent vid metallytor nedsänkta i en
lösning sker alltid. I många fall orienteras härvid
detergent-molekylerna så att deras polära grupp vänds mot metallen
vid vilken de binds genom fysikaliska och kemiska krafter.
Ett sådant adsorberat skikt bildas mycket snabbt och kan
ofta iakttas som ett vax- eller fettliknande lager, om
metallen tas upp ur detergentlösningen och spolas av.
Ett adsorberat detergentskikt kan ändra
korrosionsbetingelserna drastiskt. Järn och stål t.ex. skyddas nästan
fullständigt mot röstning i utspädda lösningar av anjonaktiva
ämnen, såsom kaliumoleat eller "sulfonerad ricinolja". Det
adsorberade skiktet är så tätt och sammanhängande att
rengjorda metallprov som doppats i 1 "Vo lösning av
detergenten rostar obetydligt under ett år inomhus. Skiktet kan
ge ett betydande skydd även mot syror, och då det lätt
förnyas eller återställs av lösningen, har det varaktig verkan.
I några fall bryts det adsorberade skiktet ned så
småningom, vanligen genom hydrolys, varvid metallföreningar
bildas. Sekundära alkylsulfat och alkylarylsulfonat skyddar
t.ex. först koppar, men angriper metallen efter ca 30 dygn.
Den adsorberade detergenten kan också reagera direkt med
metallen till lösliga eller kolloidala komplexföreningar.
Exempel härpå är kaliumoleats och sulfonerad ricinoljas
verkan på koppar. Det har påpekats att salter av
organiska syror kan ta upp kopparjoner under bildning av
komplexa anjoner. I sådana fall uppstår korrosion (T K
Ross i Metal Treatment & Drop Forging apr. 1953). SHl
Försprödning av zirkonium i klorvätesyra. En av
zir-koniums mest tilltalande egenskaper är dess stora
korrosionsmotstånd. I detta hänseende liknar metallen tantal
gentemot syror, men den har avsevärt större resistens mot
alkalier. Det är därför troligt att zirkonium och några av
dess legeringar kommer att ersätta tantal i apparater för
kemisk industri. Zirkonium är nämligen också
lättillgäng-ligare, billigare att framställa och har lägre specifik vikt
(6,5 mot 16,6) än tantal.
Man har funnit att zirkoniums korrosion i luftad 1—20 °/o
klorvätesyra är obetydlig vid 35, 60 och 100°C (jfr Tekn. T.
1950 s. 1029). Inga tecken på försprödning av i grafitdegel
induktionssmält zirkonium med vanlig renhet har
iakttagits under dessa betingelser. I icke luftad 37 %
klorvätesyra av 35°C blev emellertid ett prov sprött efter 6 dygn
fastän korrosionshastigheten var liten (75 ,ß/kr).
Spröd-heten åtföljs av korngränsfrätning. Man kan då fråga om
försprödning i icke luftad saltsyra är utmärkande för
induktionssmält zirkonium eller om denna egenskap
tillkommer endast det undersökta provet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
