Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 20 oktober 1953 - Andras erfarenheter - Diagnos och behandling av åderförkalkning, av SHl - Nya metoder - Temperaturmätning på gasturbinskovlar, av Wll - Optisk undersökning av dragskivor, av SHl - Kokning med infrarödstrålare, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 oktober 1953
795
För detta ändamål söker man för närvarande lämpliga
chelatbildande ämnen. Fastän dessa rön förefaller
lovande återstår säkerligen mycket arbete innan man rett ut
åderförkalkningens natur och funnit ett verksamt
botemedel för den (Chemistry Newsletter juli 1953). SHl
Nya metoder
Temperaturmätning på gasturbinskovlar. För att
förbättra gasturbinernas verkningsgrad experimenterar man
med invändigt kylda skövlar (Tekn. T. 1953 s. 742).
Temperaturfördelningen i sådana skövlar under drift är
emellertid svår att beräkna, emedan många inverkande
faktorer ej är exakt kända. Man måste därför försöka mäta
temperaturen.
Försök har bl.a. gjorts med temperaturkänsliga färger
(Tekn. T. 1946 s. 1359). Medan denna metod ger goda
resultat på stillastående delar går den inte att använda på
de snabbt roterande delarna därför att färgen flagar av.
Det är givetvis möjligt att sätta in termoelement i
skovlarna men detta är förenat med stora svårigheter och
kräver särskilda släpringsanordningar för överföring av
termoströmmen.
En speciell pyrometer med ett spegelsystem för mätning
av värmestrålningen förefaller däremot mer lovande. Med
en konkav spegel uppsamlas strålningsenergin från den
punkt som skall studeras och reflekteras till en termostapel
med 30 seriekopplade element. På grund av att spegeln
kommer i beröring med förbränningsgaserna erbjöd det
rätt stora svårigheter att finna ett lämpligt material för
denna. Med en rodiumbelagd spegel (Tekn. T. 1953 s. 566)
gick det dock att få tillfredsställande resultat (Engineers’
Digest aug. 1953). Wll
Optisk undersökning av dragskivor. Vid dragning av
metalltråd, t.ex. stål, beror produktens kvalitet i hög grad
av att hålet i dragskivan har rätt konicitet och att dess yta
är i gott stånd. I Storbritannien har man konstruerat ett
relativt enkelt instrument, kallat Profiloscope, för
granskning av dragskivor. Det består av tre huvudelement: en
ljuskälla, som ger ett svagt divergerande strålknippe, en
vridbar dragskivehållare och en halvgenomlysande skärm.
När dragskivan placerats i horisontellt läge i hållaren får
man på skärmen en bild av hålet i form av en cirkelrund
ljusfläck. Denna omges av en ring som uppstår genom
reflexion från könens sidor (fig. 1). Vid skarpa ändringar
i lutningsvinkel hos könens sidor uppstår flera
koncentriska ljusa cirklar, och vid kontinuerlig ändring av
lutningen ser man ett brett cirkelrunt band. Repor i
dragskivan syns som radiella ljusa linjer (fig. 1 och 2).
Man mäter hålets konicitet genom att först vrida hållaren
med dragskivan tills den yttre ljusringen i form av en
kardioid når kontakt med hålbilden (fig. 2), och därefter
i motsatt riktning tills hålbilden berör ljusringens andra
sida. I dessa lägen sammanfaller den direkta strålen genom
Fig. 1. Bild av dragskiva i horisontalläge, hålet något slitet
i högra nedre kvadranten.
hålet med den yttersta reflekterade. Därför står den på
instrumentet mätta vinkeln 2ß mellan dem i följande
approximativa relation till hålkonens toppvinkel 2oc och
hålets diameter:
2oc = 2ß + (a + d)/l
där a och l är instrumentkonstanter. Då i praktiken a och
d är små i förhållande till l, uppnår man lätt en
mätnoggrannhet på ± 0,5°.
Vid en viss vridning får man en bild av hålets cylindriska
del i form av en svagt elliptisk ring (fig. 2). Den
äggfor-miga ljusringen är en bild av hålets bakre del (Engineering
15 maj 1953, Iron & Steel juni 1953). SHl
Kokning med infrarödstrålare. Elspisar med en
kokplatta försedd med infrarödlampa serietillverkas nu i USA.
Utexperimenterandet av lampan har tagit tre år varvid
en elfirma, en glastillverkare samt experter på
kokutrustningar deltagit. Lampan är på 1 550 W, innerförgylld och
monterad i en metallreflektor, vilken är täckt med en röd
glasskiva som utgör själva kokplattan. Både lampgloben
och kokplattan är gjorda av specialglas som tål hastiga
lemperaturändringar utan att spricka. Effekten på lampan
är reglerbar, och då all värmeöverföring sker genom
strålning ger plattan full värme omedelbart då den kopplas in.
Glödtråden och guldreflektorn är så utformade att
strålningen blir jämn över hela plattan. Infrarödplattan lär
koka upp snabbare än någon annan kokplatta i marknaden
Fig. 2. Bilder av dragskiva, t.v. vriden
för mätning av hålkonens toppvinkel
(dragskivan icke sliten), t.h. för
undersökning av hålets cylindriska del
(dragskivan starkt sliten).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
