Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 3 november 1953 - Andras erfarenheter - Förstärkare för undervattenskablar, av GAH - Nya metoder - »Lödkontakter» utan lödning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
844
TEKNISK TIDSKRIFT
Förstärkare för undervattenskablar. Western Union
Telegraph Co. har fullbordat nedläggning av den första
undervattensförstärkaren på sin kabel mellan Bay Roberts
på New Foundland och Penzance. Förstärkaren höjer
överföringskapaciteten hos kabeln från 50 till 167 ord per
minut. Förstärkaren är en trestegs lågfrekvensförstärkare
försedd med en tryckutjämningsanordning varmed
havsvattnets tryck på kabeldjupet, ca 75 kp/cm2, överföres till
transformatorolja i förstärkarens hölje. Totalvikten hos
förstärkarenheten uppgick till 0,5 t. Western Union
planerar liknande förstärkare på åtta kablar mellan USA, New
Foundland, Irland och England varefter bolagets
kabelsystem skall kunna överföra 60 miljoner ord per år mer
än nu (Wiggin Nickel Alloys No. 21). G AH
Nya metoder
"Lödkontakter" utan lödning. I teletekniska
apparater görs årligen anslutningar av tråd till lödstift i
astronomiskt antal. Bell Telephone System uppskattar det t.ex.
för sin del till nära 1 000 milj., tillverkare av radio- och
televisionsapparaler till 10 000 milj. Man har länge gjort
dessa förbindningar genom tennlödning. Denna metod är
bra men har vissa nackdelar, såsom stänk av lod, skador
på värmekänsliga delar, förorening med ångor och
begränsningarna vid manuell hantering av lödkolven.
Andra förbindningsmetoder är av trycktyp, t.ex. plugg-,
krymp- och skruvkontakter. Av dessa fordras stor
kontaktyta, stort kontakttryck, stor livslängd, liten storlek,
mekanisk stabilitet och liten kostnad. Vidare skall de
vara lätta att öppna. Av sex använda metoder uppfyller
bara trådlindning utan lödning (Tekn. T. 1953 s. 568) alla
dessa fordringar. Denna metod används för anslutning av
t.ex. 0,5 mm koppartråd till lödstift med rektangulärt
tvärsnitt ca 1,5 X 0,5 mm. Tråden lindas med ett
verktyg sju varv kring stiftet under stark dragning. Trycket
i metalldelarnas beröringsytor görs inte så stort att
kallsvetsning (Tekn. T. 1951 s. 177) sker, varför tråden lätt
kan lindas av stiftet.
Kontaktytan mellan tråd och stift måste ha konstant
storlek, och metallen i den skall förbli blank. Den får
därför inte ändra sig vid temperaturvariationer, vibration,
hantering eller genom korrosion. För att en tillfreds-
Fig. 1.
Spänningsfördelningen i ett kvarts varv
av lindad tråd; 1
medelstor och 2 största
dragspänning, 3 största
tryck-spänning, 4 neutral zon.
Fig. 2. Lindningsverktygets spets; 1 kontaktstift, 2
roterande innerhylsa, 3 fast ytterhylsa, 4 tratt för trådändan,
5 tratt för stiftet, 6 urtag för trådens låsning.
Fig. 3. Lindningens utförande; upptill t.v. trådändan
inskjuten, nedtill t.v. tråden låst, upptill t.h. lindning,
nedtill t.h. färdig förbindning.
ställande kontakt skall erhållas måste metallerna pressas
samman med så stor kraft att alla metallpartiklarna i
kontaktytan kommer i direkt beröring med varandra. Är
trycket tillräckligt stort, krossas eventuella oxidskikt.
För att en tryckfogs resistans skall förbli konstant under
längre tid — 40 år anses vara en rimlig livslängd för
telefonutrustning — måste kontaktytan förbli konstant men
inte nödvändigt kontakttrycket. När metallerna i fogen
en gång bringats i intim beröring med varandra ändras
inte förbindningens resistens trots betydande minskning
av kontakttrycket. Detta behöver bara förbli så stort att
fogen hålls gasfri.
Kontakttrycket beror av materialens elasticitet eller
elastiska reserv. I en skruvförbindning uppstår elastiska
deformationer genom skruvens förlängning, skruvhuvudets
vridning och gängornas hoptryckning. I de flesta fall är
ledningstråden mjuk och utsätts för påkänningar över
materialets sträckgräns. Endast ett överbelastat materials
återhämtning betraktas som elastisk reserv. Skruvar och
deras kontaktblock är vanligen av relativt hårt material,
såsom nickel, silver, mässing eller fosforbrons. De har
därför liten krypning och betydande elasticitet. Förlusten
av potentiell energi i tråden genom dennas deformation
kompenseras av den potentiella energin i skruvar och
kontaktblock.
De lodfria lindade förbindningarna har liknande
struktur men är billigare och tar betydligt mindre plats. Det
senare är av särskild betydelse för telefon- och
elektronikutrustning. Stift med rektangulärt tvärsnitt ger de bästa
lodfria förbindningarna därför att en stark
tryckkoncentration uppnås vid deras kanter. När tråden under stor
spänning lindas runt stiftet tränger dettas kanter in i den
mjuka kopparn (fig. 1), varvid oxidskikten skärs sönder
och krossas på både tråd och stift. En gastät förbindning
av rena metallytor i intim beröring uppstår.
Är den genom elastisk deformation erhållna potentiella
energin i fogen liten, kan metallerna delvis skiljas från
varandra genom hantering, vibration eller
temperaturändring, varvid kontaktställets resistans ändras. I
praktiken har lindade förbindningar visat sig mycket
hållbara vid hantering och vibration då mittvarven hindras
att glida genom det rektangulära stiftets låsverkan.
Löd-fogar är i detta hänseende sämre därför att den skarpa
tvärsnittsändringen vid gränsen mellan tråd och lödklump
medför stor spänningskoncentration i detta område. Ett
analogt förhållande uppstår vid skruvkontakter.
När en lindad förbindning utsätts för hög temperatur
minskas trycket i den men inte så mycket att dess
resistans ändras ens på 40 år. Vidare diffunderar metallerna
in i varandra med tiden varigenom förbindningen
förbättras både mekaniskt och elektriskt. Prov har visat att
trycket minskas till hälften på 2 500 år vid
rumstemperatur och på 40 år vid 60°C. Korrosionen i normal atmosfär
har visat sig vara utan betydelse för fogens hållbarhet*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
