Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 3 november 1953 - Nya metoder - »Lödkontakter» utan lödning, av SHl - Ferromagnetografi, av F Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 november 1953
845
och risk för elektrolytisk korrosion föreligger inte när
metallerna har nästan lika normalpotential.
Den kraft som en 2,7 mm skruv utövar på en 0,5 mm
koppartråd är ca 60 kp medan 40 kp total kraft verkar
vid stiftkanterna i en lindad förbindning. I förra fallet
uppstår den potentiella energin i ungefär lika grad genom
elastisk kompression av tråden och elastiska töjningar av
skruven, i senare fallet är den huvudsakligen upplagrad
i stiftet som utsätts för både kompressions- och
torsions-spänningar. Detta är gynnsammast eftersom det hårdare
stiftmaterialet har mindre kallflytning än koppartråden.
Vidare beror trycket i en skruvkontakt av den mänskliga
faktorn och kan därför variera avsevärt, medan trycket
i en lindad förbindning bestäms av ett verktyg och därför
alltid blir praktiskt taget detsamma.
Vid 1,3 kp anbringad spänning, som rekommenderas för
0,5 mm koppartråd, blir spänningen i fogen 1,21 kp.
Största delen av trådens potentiella energi uppstår inom
området för medelstor dragspänning (fig. 1). Här är
påkänningen 600 kp/cm2; efter 40 år vid rusmtemperatur torde
den sjunka till ca 280 kp/cm2. Tryckspänningarna vid
stiftkanterna är ojämnt fördelade och kan därför inte
lätt bestämmas; de koncentreras i kontaktytans mitt.
Genomsnittstrycket är ca 2 000 kp/cm2 (efter 40 år vid
rumstemperatur troligen ca 950 kp/cm2); maximalt tryck kan
vara 7 000 kp/cm2.
Det verktyg, med vilket lindade förbindningar utförs, har
i sin spets en dubbel hylsa (fig. 2 och 3). I ena
kanten har innerhylsan ett hål i vilket den skalade trådändan
sticks in. Tråden böjs, läggs i ett urtag i den fasta,
tratt-formade ytterhylsan och förs sedan bakåt; den är nu låst.
Apparaten träs över kontaktstiftet, och innerhylsan sätts
i rotation elektriskt eller med tryckluft. Härvid lindas
den skalade trådändan helt och hållet upp på stiftet.
Spänningen i tråden under lindningen uppstår genom att
den dras ur hålet i nära 90° vinkel mot dettas axel.
Det finns ingen övre gräns för tråddimensionen om
stiftet har rätt dimension och verktyget ger tillräckligt
vridmoment. Man har gjort fullgoda förbindningar med
t.ex. 5 mm koppar- och aluminiumtråd. Det vridmoment
som fordras växer givetvis snabbt med tråddiametern. Är
det gott om plats vid stiftet, behöver tråden inte låsas,
utan det är tillräckligt att man håller den i ca 90° vinkel
mot hylsans axel. Det är inte nödvändigt att stiftet har
rektangulärt tvärsnitt, huvudsaken är att det har minst
en skarp kant. Man använder sålunda gärna stift med
U- eller V-format tvärsnitt för att undvika stark vridning
under lindningen (A H Allen i Metal Progress juli 1953).
SHI
Ferromagnetografi. Kapaciteten hos de räknande
enheterna i moderna elektroniska beräkningsmaskiner är så
hög att betydande svårigheter har yppat sig att ta ut
resultaten tillräckligt snabbt. Detta är särskilt kännbart vid
statistik- och bokföringsartade problem.
För att avhjälpa denna olägenhet har ett helt nytt
system för tryckning utvecklats, baserat på formade
magnetiska fält och döpt till ferromagnetografi.
Ett tunt band av ferromagnetiskt material får passera
mellan stillastående typer av mjukt järn och en
impuls-magnet, fig. 1. Får magneten framför en typ en elektrisk
impuls, magnetiseras bandet efter typens form. Får bandet
sedan passera genom järnoxidpulver, fäster detta där
bandet är magnetiserat. Är järnoxiden behandlad med lämplig
trycksvärta, kan bandet användas för omedelbar tryckning
på papper. Då tillräckligt antal kopior tryckts, kan bandet
avmagnetiseras, rengöras och användas på nytt. Då den
elektriska impulsen endast behöver ha en varaktighet av
ca 10 //s, kan tryckningshastigheten drivas upp till
omkring 6 000 typer per minut.
Principen har begagnats i en tabuleringsmaskin, fig. 2.
Typvalsen har det antal kolumner av siffror och tecken
som behövs och för varje kolumn finns en impulsmagnet.
Impulserna till magneterna ges av ett elektriskt styrdon
av samma typ som används i snabbtabelleringsmaskiner.
Även faksimilereproduktion, fig. 3 och 4, enligt denna
metod ger goda resultat. Reproduktionen är avdragen med
gummerad transparent cellulosafilm. Det ferromagnetiska
bandet är monterat på en trumma, över vilken en spetsig
elektromagnet förs av en skruv. Signalerna från en fak-
Fig. 4. Tonreproduktion.
Fig. 1. Ferromcignetografins princip.
Fig. 2.
Tabellerings-maskin.
Fig. 3. Faksimileapparat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
