Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Provning av eldfast material genom temperaturväxlingar, av Erik Högberg och Sven Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Två provväggar efter upphettning i ugn 1; väggen t.v. är synbarligen
opåverkad av upphettningen, väggen t.h. är blåsig och något svälld.
utsatta sidan fotograferar man denna i profil tillsammans
med ett helt tegel, som ej blivit provat (fig. 5).
Resultatet av en provning redovisas genom fotografierna,
den uppmätta viktförlusten samt uppgifter om smältning,
svällning, sprickbildning o.d.
Vid provningen väges vart och ett av de 14 teglen för sig,
men slutresultatet anges som viktförlust på hela
provväggen. Spridningen av de enskilda teglens viktförlust
visas av följande exempel, där siffrorna avser viktförlust
i »/o:
Fig. A. Provvägg efter behandling i
ugn 2.
ASTM-metoden vid speciella material
Väggavsplittring enligt ASTM kan även utföras på eldfasta
stampmassor. Härvid tillverkar man provkroppar av
massan, vilka torkas och därefter uppmuras till en provvägg.
I jämförelse med de provade tegelkvaliteterna har
stampmassorna visat lägre viktförlust och mycket ringa
sprickbildning.
Även basiska tegel, såsom dolomit- och magnesittegel,
har undersökts med detta provningsförfarande. Härvid
har kylningen inskränkts till endast luftbesprutning på
Tegel S-33 Krona Bjuf F Bjuf S Höganäs
nr
Tegelkvalitet Väggavsplittring enligt ASTM Avsplittring enligt DIN
Viktförlust i °/o Spricktal ca
1 4,6 3,8 7,5 5,3 14,2
2 8,4 7,0 10,9 10,0 11,1
3 2,3 4,6 8,2 6,6 16,9
4 1,9 7,4 9,7 7,0 16,6
5 1,5 8,8 7,8 5,6 13,0
6 3,6 2,3 11,7 10,9 10,8
7 1,8 6,8 5,6 8,2 9,6
8 3,2 4,8 2,6 11,2 11,5
9 1,0 4,3 8,1 5,3 5,7
10 3,1 7,8 2,3 8,4 8,4
11 1,6 4,2 10,7 8,2 8,7
12 1,6 7,1 4,2 11,8 5,5
13 1,1 2,6 1,0 5,6 6,7
14 1,7 6,9 0,7 3,6 5,2
min. 1,1 2,6 0,7 3,6 5,2
medel 2," 5,6 6,0 7,7 10,3
max. 8,4 8,8 11,7 11,8 16,9
Jämförelse med prov enligt tysk norm
Enligt DIN-normen uppvärmes en tredjedel av ett tegel
till 950°C under 50 min., varefter den rödglödande delen
neddoppas under 3 min. i kallt rinnande vatten.
Uppvärmnings- och kylningsmomenten upprepas, tills minst 50 °/o
av den upphettade delen av teglet är avsplittrad.
Spricktalet, dvs. antalet uppvärmningar resp. avkylningar, som
erfordras för 50 °/o avsplittring, ger ett mått på
tegelkvali-tctens motståndsförmåga mot temperaturväxlingar. En
liten viktförlust enligt ASTM bör därför motsvaras av ett
högt spricktal enligt DIN.
Följande resultat har erhållits vid provning enligt de
båda metoderna:
Fig. 5. Tegel i profil efter behandling i ugn 2 med 12
uppvärmningar och 12 avkylningar; t.v. obehandlat tegel för
jämförelse; teglet t.h. har dålig motståndsförmåga mot
temperaturväxlingar.
S-33 3 25
Krona 6 25
Bjuf F 6 10—25
Bjuf S 8 5—15
Höganäs 10 5—15
Fig. 6. Magnesit-tegel efter luftavsplittring; de övre sidorna
av teglen har varit vända inåt ugnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
