Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Andras erfarenheter - Högtemperaturkemi, av SHl - Syntetiskt smörjmedel för gasturbiner, av SHl - Rengöring av värmeväxlare med trikloretylenånga, av SHl - Lack med insektsmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896
TEKNISK TIDSKRIFT
formeln Cu3Cl3 i stället för CuCl. Natriumånga i jämvikt
med flytande metall består vid 370°C till största delen av
enatomiga molekyler, bara 1,2 % har formeln Na2; vid
800°C utgör dessa molekyler emellertid 8 %, och deras
mängd växer med stigande temperatur. Allmänt gäller att
om ånga i jämvikt med fast eller flytande fas vid låg
temperatur huvudsakligen består av enatomiga molekyler
i blandning med liten mängd tvåatomiga, växer dessas
antal med temperaturen.
På grund av svårigheterna att utföra experiment vid
mycket hög temperatur bör man utnyttja alla möjligheter att
nå kännedom om förhållandena vid dem. Särskilt
astrofysiken och geologins forskningsresultat är då av stort
värde. Genom att utnyttja molekylspektra i stjärnljus kan
man få upplysningar som kanske aldrig kan erhållas i
ett laboratorium. Vid sökande efter stabila gasformiga
hydroxider bör t.ex. resultaten vid undersökning av heta
källor inte förbises.
Enligt vanlig uppfattning är molekyler, såsom CH, CN,
CF, CF2, OK, C2, CS och ALO synnerligen instabila, medan
molekyler, såsom CH4, CF4, H20, CS2 och A1203, anses
stabila. Vid höga temperaturer blir situationen helt
annorlunda. Vid dem är det liten skillnad mellan radikalers och
mättade föreningars stabilitet. Sådana molekyler som C2,
TiO och MgO kan uppträda både fullt mättade och som
radikaler med nästan samma stabilitet.
Möjligheterna att studera högtemperatursystem har vuxit
snabbt under de allra senaste åren genom att man
framställt högeldfasta material av borider, karbider, nitrider
och sulfider vilka kan användas som komplement till de
gängse oxiderna. Vid höga temperaturer är de flesta system
nästan universella lösningsmedel, och valet av material till
kärl vållar därför ofta mer arbete än själva experimenten.
De nya eldfasta materialen är emellertid till stor hjälp
Chemical & Engineering News 11 maj 1953). SHl
Syntetiskt smörjmedel för gasturbiner. Ett av de
viktigaste lagren i en gasturbin måste placeras så nära
förbränningszonen att det vid drift kan få över 220°C
temperatur. Vid start av turbinen på stor höjd eller i arktiskt
klimat kan lagret ha en temperatur på —55°C.
Smörjningen av lagret måste vara god i båda fallen. Vidare får
smörjmedlet inte skumma eller angripa material som det
kan komma i beröring med.
I de flesta amerikanska gasturbinerna används för
närvarande lätta mineraloljor, men dessa anses
otillfredsställande för flera nya turbiner som är på experimentstadiet.
Lätta oljor är tillräckligt tunnflytande vid låg temperatur,
och tunga oljor avdunstar inte eller faller sönder vid hög,
men man behöver ett smörjmedel som har båda dessa
egenskaper.
Det uppges att man nu framställt en syntetisk produkt
som uppfyller dessa fordringar. Den består av estrar
erhållna ur både petroleum och andra råvaror, men man
tror att ännu bättre smörjmedel i framtiden kan erhållas
ur enbart petroleumprodukter. Dessa är också lättast
tillgängliga och billigast.
Det nya smörjmedlet har emellertid vid 10 000 h prov
visat sig överlägset de vanligen använda mineraloljorna
och amerikanska flygvapnet har godkänt det för
användning i Boeing .YB-52, en långdistansbombare som drivs
med enbart gasturbiner (Chemical & Engineering News
27 apr. 1953). SHl
Rengöring av värmeväxlare med trikloretylenånga.
Behovet av större ekonomi vid fartygsdrift och
användning av brännolja med högre viskositet har ökat intresset
för den kända metoden att rengöra värmeväxlare med
trikloretylenånga. Största fördelen med denna metod är
givetvis att oljekylare, oljevärmare o.d. inte behöver tas
isär för rengöring. Många fartyg har numera fasta
anläggningar, men vanligen utför specialfirmor rengöringen med
flyttbar apparatur.
Fig. 1. Apparatur för rengöring av oljekylare med
trikloretylenånga; 1 kärl för ren trikloretylen, 2 löst lock, 3 däck,
-4 ledmng till förångningskärl, 5 ledning till kärl på däck,
6 ångledning, 7 magnetiskt manövrerad ventil, 8 ånga till
oljekylare, 9 inspektionslucka, 10 oljekylare, 11
luftnings-rör, 12 elektrisk termostat, 13 ångledning för utdrivning
av trikloretylen, 1A ventil, 15 förångningskärl, 16
trikloretylen, 17 återloppsledning, 18 ångslinga, 19 pump.
Apparater av den typ, som används för rengöring av
oljekylare (fig. 1), kan naturligtvis användas även för många
andra ändamål i maskinrummet. Huvudvillkoret för att
metoden skall kunna utnyttjas är att trikloretylenångan
kan föras in vid bottnen av den enhet som skall göras ren
och kan släppas ut vid dess topp. Vidare måste
kondenserat lösningsmedel och olja kunna rinna ned utan att
stanna i fickor.
Lösningsmedlet förångas nästan alltid genom värmning
med ånga. Förångningskärlet placeras lägre än
oljekylaren och förbinds med dennas nedre del med ett grovt
ångrör, som går till en inspektionslucka eller oljeinloppet.
Från kylarens tömningsventil går ett rör till
förångningskärlet. En behållare för rent lösningsmedel placeras
vanligen på däck i fria luften. Flera oljekylare kan vanligen
rengöras innan lösningsmedlet behöver pumpas från
förångningskärlet till fat på däck för att senare återvinnas.
En elektrisk termostat bör placeras i kylarens luftrör och
förbindas med en magnetiskt manövrerad
avstängningsventil i förångningskärlets ångledning.
Vid rengöring förs lösningsmedelsånga in i kylaren där
den kondenseras och löser olja och smuts, varefter
lösningen rinner tillbaka till förångningskärlet. Detta pågår
tills hela kylaren nått lösningsmedlets kokpunkt då
rengöringen är färdig. När lösningsmedelsångan når
termostaten stänger denna av uppvärmningsångan till
förångningskärlet. Ång- och återloppsventilerna stängs, och
direktånga släpps in i kylaren tills ingen trikloretylen kan
iakttas i luftningsröret. Hela processen bör ta mindre än
8 h (Motor Ship sept. 1953). SHl
Lack med insektsmedel. Vid Colonial Insecticide
Research Unit i Storbritannien har man gjort
bestrykningsmedel innehållande karbamid-formaldehydplast och DDT,
BHC (bensenhexaklorid), dieldrin eller aldrin m.fl. (Tekn.
T. 1953 s. 353) och prövat deras insektdödande effekt både
på laboratorium och vid fältförsök.
Härvid har man funnit att varaktigheten för BHC och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
