Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Andras erfarenheter - Lack med insektsmedel, av SHl - Avspänningsupphettning av polystyren, av SHl - Ultraljudgenerator för gaser, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 november 1953
897
aldrin är särskilt start beroende av lackskiktets hårdhet.
Båda dessa ämnen verkar genom utvecklade ångor. En viss
reglering av ur skiktet sublimerande DDT-kristallers
storlek kan uppnås genom ändring av ytans hårdhet. Denna
kan man variera genom att ändra mängden
mjuknings-medel i lacken, utsätta denna för ultraviolett ljus eller
temperaturer på 60—140°C under upp till 2 h. Man önskar
uppnå den hårdhet som ger bästa koncentration av
insektsmedlet vid ytan och dock en rimlig varaktighet hos
lackskiktets insektdödande förmåga.
Ett syrakatalyserat, lufttorkat lackskikt får ett överdrag
av DDT-kristaller på 5—120 De har visat sig döda
tsetse-flugor och husflugor några timmar efter kortvarig
kontakt. Gula feber-myggan dör efter 4—8 min kontakt,
mjölbagge efter 1 h. DDT-kristallerna fastnar på insekternas
ben. BHC och dieldrin har större effekt än DDT; de dödar
t.ex. myggor på bara 30 s.
Skikt av karbamid-formaldehydplast innehållande ca
20 % DDT är fortfarande effektiva efter långvarig
exponering för vatten, blåst, regn och solsken. Träpålar
bestrukna med samma lack och placerade i vattnet i en
engelsk hamn angreps inte på två år av skeppsmask. Lack
med dieldrin eller BHC hade ingen verkan i detta fall.
Lackering av väggar, tak och hyllor i kök och förråd på
fartyg, som går mellan London och Australien, har hindrat
förekomst av kackerlackor trots upprepad tvättning.
Man har också utarbetat tvättäkta impregneringsmedel för
tyger. De har stor insektdödande effekt varför sängkläder
och möbler kan skyddas mot mal på detta sätt. Man har
vidare framställt läcker som tillverkare av
pappersemballage och möbler kan hantera med existerande utrustning.
Dessa preparat kan härdas mycket snabbt med sur
katalysator och uppvärmning. Ett typiskt recept är:
Viktsdelar
Karbamid-formaldehydplast ..............................50
Alkydharts av ricinoljesyror ............................50
Xylen ............................................................................27,5
Butanol ........................................................................22,5
Insektsmedel ............................................................12—24
En amerikansk firma framställer en serie klara, färglösa
läcker som sägs behålla sin insektdödande verkan lång
tid genom att insektsmedlet långsamt diffunderar mot
lackskiktets yta. Man använder ett
alkyd-fenol-formaldehyd-harts och ett insektsmedel, såsom DDT eller
pentaklor-fenol, t.ex. enligt följande recept:
Harts .......................................... 2
Polybuten (lösningsmedel) .................... 4
DDT ........................................... 6
Xylen .......................................... 29
Mineralterpentin ............................... 59
En annan firma tillverkar ett flytande bonvax
innehållande 0,33 °/o lindan. Det uppges vara effektivt mot krypande
insekter under flera veckor trots polering och torkning
av golvet med fuktig trasa (Industrial & Engineering
Che-mistry juli 1953). SHl
Avspänningsupphettning av polystyren. Vid
formsprutning av polystyren kan inre spänningar i materialet
uppstå genom ojämn kylning av formstyckena (mekaniska
spänningar), genom orientering av materialets långa
molekyler i dess flvtriktning (orienteringsspänningar) och
genom att molekylerna bringas ur sina jämviktslägen. Vidare
kan mekaniska spänningar uppstå genom lokal
överhettning av formstyckena vid dessas bearbetning med
skärande verktyg.
Mekaniska spänningar är huvudorsak till sprickbildning
och avlägsnas lättast genom värmebehandling av
formstyckena (Tekn. T. 1951 s. 436). Orienteringsspänningar
medför att materialet slår sig och krymper vid upphettning
över omvandlingstemperaturen. Att en del av molekylerna
bringats ur sina jämviktslägen orsakar långsam krympning
av materialet vid rumstemperatur varvid dess brytnings-
index växer. De senare två slagen av spänningar kan
utjämnas inom rimlig tid genom upphettning bara om
temperaturen höjs över transformationspunkten. Härvid kan
emellertid inte undvikas att formstyckena slår sig och
krymper. Det är därför bäst att utföra formsprutningen
så att inga spänningar av dessa typer uppstår.
Spänningar i polystyren kan upptäckas genom prov med
mineralterpentin eller termiskt prov. I förra fallet hålls
materialet nedsänkt i vätskan under 1 min eller mer, tas
därefter upp och får rinna av. Finns inre spänningar,
uppstår då ytsprickor som ibland kan fortsätta genom
godset. Mängden sprickor är ett mått på spänningarnas
storlek. Vid det termiska provet, som är särskilt lämpligt för
behållare, fylls föremålet med hett vatten; efter 1 min byts
detta ut mot kallt och efter ytterligare 1 min ersätts det
senare med hett vatten. Förfarandet upprepas, och
föremålet granskas efter var tionde period. Antalet sådana,
som kan utföras utan sprickbildning, är ett mått på
materialets frihet från spänningar.
Även om formsprutningen utförs på bästa tänkbara sätt
finns inre spänningar i polystyrenföremål. De utlöses med
tiden i form av sprickor. Ett av de första försöken att
förbättra materialets hållbarhet bestod i nedsänkning av
formstyckena i varmt vatten genast efter formningen. En mer
exakt reglering av värmebehandlingen uppnås, om
formstyckena upphettas i cirkulerande luft- eller vattenbad
vars temperatur regleras automatiskt. Bästa resultat har
uppnåtts om badet får svalna långsamt till
rumstemperatur sedan det hållits vid värmebehandlingstemperaturen
lämplig tid. Det långsamma avsvalnandet är emellertid inte
nödvändigt för uppnående av praktiskt värdefulla resultat.
Värmebehandlingstemperaturen måste hållas under
materialets formbeständighetsgräns. Denna är inte nödvändigt
densamma som dess mjukningspunkt utan vanligen något
lägre (ca 75°C). Den bästa värmebehandlingstemperaturen
har visat sig vara ca 5°C under formbeständighetsgränsen
som lätt kan fastställas genom prov. Nödvändig hålltid
bestäms bäst genom försök (F J Parmenter i British
Plastics maj 1953). SHl
Ultraljudgenerator för gaser. Vid undersökning av
ultraljuds verkan på gaser, ångor eller aerosoler har man
använt Hartmanns generator (Tekn. T. 1951 s. 476) som
är en form av luftvissla. Den har emellertid bl.a.
olägenheterna att vara relativt tung, skrymmande och
svårhanterlig samt särskilt att den gasström som ger
ultraljudvågen följer med denna; härigenom får man inte ett rent
ultraljudfält, och försöksresultaten blir därför inte
entydiga. Vidare ger Hartmanns generator ljudvågor i alla
riktningar varigenom också experimentatorn utsätts för dem.
Det kan synas otänkbart att fullständigt skilja ljudfält
och gasström utan att stora energiförluster uppstår därför
att separeringen måste ske med ett fast medium. På grund
av den stora olikheten i gasers och fasta kroppars
ljudmotstånd kan man nämligen vänta att ljudvågorna skall
reflekteras praktiskt taget fullständigt vid den fasta
kroppens yta. Enligt Rayleigh gäller för reflektionsgraden R
R = (d^x —d2ye)7(rf1p1 + d2y2)2 = (m — l)7(m + l)a
där cl1 och d„ är mediernas tätheter, vr och v.2
ljudhastigheten i dem, d1v1 och d2va mediernas ljudmotstånd och m =
d2vjd1v1.
Vidare har Rayleigh visat att när ljud passerar genom en
platta, som befinner sig i ett godtyckligt annat medium,
blir dess genomsläpplighet för ljud störst om dess
tjocklek s är jämnt delbar med ljudets halva våglängd. Ritar
man därför en kurva för relationen mellan kvoten s/X (där A
är ljudets våglängd) och genomsläpplighetskoefficienten D,
definierad genom ekvationen D = 1 — R = 4
