Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1953 - Böcker - Fysik, bd 1, av Wll - Elektriska isolermaterial, av SHl - Det svenska motorfordonsbeståndet, av EBr - Materials handling, equipment and methods in the USA, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 november 1953
899
ning, hade boken kanske blivit någorlunda begriplig, men
tyvärr används också pond som kraftenhet. Förf. använder
således enheter både för massa och kraft och detta gör
naturligtvis att framställningen blir mycket rörig och med
säkerhet svårbegriplig för de nyblivna gymnasisterna.
Som enhet för täthet, som betecknas Q, rekommenderas
1 g/cm3. Sedan får man veta att trycket av en vätskepelare
är hg, där Q fortfarande är tätheten. Tryck skulle då få
enheten 1 g/cm2I
På ett annat ställe säges mycket riktigt att lyftkraften
på en i en vätska nedsänkt kropp är F = V@g, men
härefter kommer ett tillägg att kraften blir uttryckt i pond
F = Vq, där Q fortfarande är vätskans täthet, som enligt
tidigare definition skall uttryckas i g/cm3. Med volymen V
i cm3 får man då F i g. Detta sätt att handskas med
enheterna måste i högsta grad förvirra den som inte är
grundligt insatt i olika måttsystem.
I det kapitel där täthet presenteras säges först: "Massa
(vikten) av en volymsenhet av ett ämne kallas ämnets
täthet. Om en kropp med massan m g har volym v cm3,
är dess täthet uttryckt i g/cm3 Q = m/v. Detta
uttryckssätt är enligt min mening ägnat att förbrylla läsaren.
Definitionsekvationen måste ju gälla oberoende av vilket
måttsystem som användes.
Såsom framgår av det sagda, utgör måttsystemens
till-lämpning ett stort virrvarr, och man måste beklaga att
den i övrigt välskrivna och trevliga boken blivit olämplig
för den grundläggande undervisningen i fysik, där
fullständig klarhet och absolut konsekvens är ett
oeftergivligt villkor för att en bok skall kunna anses vara god.
Wll
Elektriska isolermaterial, kurskompendium utgivet av
Svenska Teknologföreningen, Stockholm 1953. 202 s., ill.
30 kr.
Kompendiet innehåller uppsatser om isolermaterialens
teoretiska bakgrund (A Nikuradse), plasters
elektrofvsi-kaliska egenskaper och kemiska struktur (H Högberg),
genomslagsfenomenet (I Selin), SEMKO:s provmetoder
(M-E Nygren), isolermaterialens användbarhet (E
Björkman), termoplaster (H Högberg), härdplaster och silikoner
(O Mjörne), elaster (B Lizell), keramik, glas och glimmer
(E Umblia), glasfibermaterial och isolerlack (G
Andersson), trådlack (N Eriksson), syntetiska bindlacker och
lim (S Carnestedt), gjuthartser (E Ogeman), tryckta
kretsar (T Boström), ferroelektriska material (O Källbäck),
laminat (L Bettelheim), keramiska isolatorer (O Frismark),
klassificering av isolermaterial (C-A Tengstrand) och
formgods (A Lundborg). SHI
Det svenska motorfordonsbeståndet. IVA:s
Transp.-forskn.-komm. Medd. nr 15, Stockholm 1953. 30 s., tab.,
diagr. 8 kr.
Lastbilstrafiken i USA. IVA:s Transp.-forskn.-komm.
Medd. nr 16, Stockholm 1953. 14 s., tab., diagr. 4 kr.
Denna statistik över motorfordonsbeståndets förändringar
i Sverige fram till 1 januari 1952 och över utvecklingen av
lastbilstrafiken i USA kommer att användas för
Transport-forskningskommissionens fortsatta arbete i frågan om
vägars och fordons ömsesidiga rationella anpassning.
Av statistiken för Sverige framgår bl.a. att medan antalet
personbilar och bussar i Sverige, räknat per 1 000
invånare, överträffas endast av ett fåtal länder i världen, så
ligger lastbilstätheten på långt när icke så högt i vårt
land. Australien, USA, Kanada och Nya Zeeland har
mångdubbelt fler lastbilar i förhållande till folkmängden än
Sverige och även i Frankrike, England, Norge, Belgien
och Danmark är lastbilstätheten betydligt större. Det
anmärks att — utom befolkningstätheten, graden av
industrialisering, utbyggnaden av järnvägs- och
kanalförbindelser — även den allmänna levnadsstandarden är av
betydelse i sammanhanget.
Det största tillåtna axeltrycket i vårt land är 6 t. Ett stort
antal lastbilar och bussar har emellertid tillåtits köra med
större axeltryck på vissa vägar. På ett stort antal vägar
är endast trafik med lägre axeltryck tillåten. De allmänna
vägarna i utlandet är i allmänhet öppna för trafik med
upp till 8 t axeltryck.
En utveckling mot ökad drift med släpvagnar, framför
allt med påhängsvagnar pågår i vårt land. Det är av
intresse att lägga märke till hur dominerande dessa typer
av lastbilar är i USA för tyngre laster. Man uppnår där
med 8 t högsta axeltryck i stor utsträckning 30—10 t
totalvikter, varvid såväl dragbil som påhängsvagn har
boggiaxlar; totalt har man sålunda fem axlar. Detta slag
av tunga transporter är ur trafiksynpunkt av många skäl
att föredra framför vanliga släpvagnståg. För de
amerikanska dragbilarnas boggikonstruktioner användes
sannolikt övervägande drivning på båda axlarna.
EBr
Materials handling, equipment and methods in the
USA. OEEC, Paris 1953. 170 s., 42 fig., 7 tab. 450 fr.
På inbjudan av ECA ("Economic Co-operation
Administration of USA") har OEEC sänt en grupp
transporttekniker från sina länder i Europa till USA för studium
ej blott av transportorganisation utan även av tillverkning
av transportapparater.
Gruppen skulle bl.a. göra jämförelser mellan
transportförhållanden i USA och i Europa och söka finna orsaken
till att mekaniseringen av "materials handling" nått så
långt i USA.
I rapporten redogörs för allmänna synpunkter vid
varutransport, för sätten att undvika onödiga rörelser samt för
val av lämpliga transportsystem och billiga maskiner.
Många företag i USA gör periodiska undersökningar av
sitt transportsystem i och för successiva förbättringar. Man
framhöll ofta för gruppen att "the best materials handling
is the absence of materials handling". Vid analyser av
transportsystemet använder man ofta maskinmodeller i ganska
stor skala med bestämda färger för de olika
maskingrupperna. Storföretagen lägger ner mycket arbete och
kostnader på dessa undersökningar, och man påträffade t.ex. hos
en firma för tillverkning av jordbruksmaskiner ett
transportlaboratorium med 22 experter som uteslutande ägnade
sig åt företagets transportfrågor.
Ur det synnerligen rikhaltiga innehållet må särskilt
framhållas utförliga beskrivningar med figurer och diagram
över användning och tillverkning av band och andra
transportörer för mass- och styckegods, av rull- och hjulbanor,
av lyftanordningar och truckar av alla slag samt ett
avslutande kapitel med slutsatser och rekommendationer.
Detaljerade uppgifter lämnas över tillverkning, användning,
maskindata, underhåll m.m.
Som exempel på beskrivna bandtransportörer må nämnas
dylika för transportavstånd på ca 15 km, utförda i flera
sektioner och med befordringskapaciteter på 1000—1500
t/h samt bandhastigheter på 3 m/s. I flera tabeller lämnas
uppgifter på viktigare data för band- och andra
transportörer med tillbehör (t.ex. rullar) av olika typer och från
olika tillverkare. Transportörerna utrustas numera ofta
med automatiska anordningar för kontroll, vägning,
sortering och räkning av transportgodset.
I beskrivningen av kretstransportörer, linbanor,
lyftanordningar etc. lämnas några uppgifter om nykonstruktioner
särskilt om kedjor, hjul och löpvagnar. Det framhålles att
nyheterna ej var särskilt talrika, men att man var
imponerad av den konsekvent och effektivt genomförda
mekaniseringen av transporterna.
I avdelningen om industritruckar har stort utrymme
beretts gaffeltruckar och lastpallar och här beskrivs även ett
flertal tillbehör till dessa för speciella ändamål, icke minst
dylika som medgiva godshantering utan pall. Vid många
storföretag är truckarna utrustade med radio med central
ordergivning, varigenom antalet tomkörningar kunnat
avsevärt reduceras. För transport av större godsmängder an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
