Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1953 - Målsättning och metoder för effektiv yrkesutbildning, av Olle Helling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Färdighets- och tidsgränser vid mekanisk
lärlingsutbildning.
dessa inte bli ett självändamål. Det produktiva
arbetet är nödvändigt för den mognadsprocess
som lärlingen står mitt uppe i, men förblir dock
bara ett hjälpmedel. Mognadsprocessen tar olika
lång tid men bör inte avbrytas förrän lärlingen
självständigt och med så stor rutin och säkerhet
utför arbetet, att även den ekonomiska sidan av
detta — ackordet — kan klaras. Härmed har
slutmålet med avseende på färdighet uppnåtts.
Att driva utbildningen längre innebär ett
självändamål, att avbryta den tidigare en stympning.
Detta slutmål kan kallas för den ekonomiska
produktivitetsgränsen (fig. 2).
Målsättning för tiden
Med avseende på tiden är en generell
målsättning däremot omöjlig att göra. De vitt skilda
utbildningskraven hos de i inledningen nämnda
tre grupperna av industriellt arbete visar klart
härpå. Men i ett konkret fall, t.ex. en mekanisk
utbildning, är det dock möjligt att diskutera
tidsgränserna.
Tidsramen för den elementära delen av
utbildningen, som lyfter lärlingen upp till tekniska
produktivitetsgränsen, måste fixeras helt med
hänsyn tagen till den bredd man vill ge
utbildningen. Antingen kan man inrikta utbildningen
snävt på ett visst bestämt yrke redan från första
dagen eller också hålla den mera allmänt
orienterande i början för att senare successivt inrikta
den på ett visst speciellt yrke. I Schweiz är det
förra tillvägagångssättet rätt vanligt. Man
fastslår genom testning ett visst yrke som lämpligt
för en lärling och utbildar honom sedan med
sträng inriktning just på detta yrke. Den
tekniska produktivitetsgränsen uppnås då redan
efter 2—3 veckor.
I vårt land hyser man inte samma tilltro till
testningens möjligheter som i Schweiz. Man vill
i stället pröva sig fram praktiskt inom ett par
tre närliggande yrken under detta första
utbildningsskede, innan man tar ställning till ett mera
definitivt yrkesval. Detta motiverar vi även med
att utbildningen bör vara ganska brett upplagd
i början för att öka förståelsen för angränsande
yrken och förstärka lärlingens yrkesunderlag.
För en mekanisk utbildning av angiven typ
åtgår ca 3 månader för att uppnå den tekniska
produktivitetsgränsen i bänkarbete,
maskinarbete (svarvning och fräsning) och plåtslageri.
Tidsramen för hela utbildningen måste
slutligen innehålla uppnåendet av den ekonomiska
produktivitetsgränsen. Även denna kommer
därför att variera för olika yrken.
I dag har man allmänt den uppfattningen att
en treårig yrkesutbildning för yrken med
"mångsidiga krav på manuell färdighet" är
relativt väl avvägd. Om man kan avkorta denna
tid ännu mera får framtiden utvisa, men
mognadsprocessen måste ges den tid den behöver.
Utbildningens olika faser
För att kunna uppnå de angivna målen inom
nämnda gränser måste man planera
utbildningsarbetet väl. Därvid kan man ha god nytta av att
närmare analysera det och studera dess olika
faser. Det är uppenbart att utbildningen i sitt
begynnelsestadium måste gestaltas helt
annorlunda än i slutstadiet. Man kan säga att
utbildningen genomgår en serie olika faser med olika
karaktär men sammanhängande liksom
länkarna i en kedja.
Det har redan antytts att utbildningens
huvuduppgifter förutom de rent uppfostrande är:
att grundlägga yrkesfärdigheterna,
att vidareutveckla dem till en god arbetsrutin.
Sedan några år är begreppen grund- och
vidareutbildning vedertagna härför. Men dessa
allmänna begrepp ger inte en fullständig bild av
utbildningsarbetet. Inte heller ger de någon anvisning
om den tid som lämpligen anslås åt den ena eller
den andra uppgiften. För att klarlägga dessa
frågor kan åter upplärningskurvan användas
(fig. 3).
Under första utbildningsfasen sker det
elementära inlärandet av yrkets grunder. Produktiva
arbetsuppgifter har för detta ändamål visat sig
mindre användbara, och man övergår därför till
Fig. 3. Principiell indelning av mekanisk lärlingsutbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>