Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1953 - Hänt inom tekniken - Tekniska Samfundets värme- och sanitetstävlan avgjord - Sveriges största rayonfabrik - Mångsysslande 50-åring - Teknisk Informationscentral för Tenn - Tionde Cios-kongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
Hänt inom tekniken
Tekniska Samfundets värme- och sanitetstävlan
avgjord. Med prismedel ur Erie Höglunds donation utlyste
Tekniska Samfundet i Göteborg hösten 1952 en nordisk
konstruktionspristävlan för värme- och sanitetstekniker
(Tekn. T. 1952 s. 915). Tävlingsuppgiften bestod i att
projektera värmeförsörjningen för ett större bostadsområde.
Tävlingen är nu avgjord och tre andra pris på 2 000 kr.
vartdera har utdelats. De prisbelönta förslagen är: "Ringen"’
inlämnat av ingenjör S Kedbrandt, Gävle, "Rörsvep"
inlämnat av ingenjör T örnulf, Stockholm, och "Spår" inlämnat
av ingenjör Richard Nilsson, arkitekt SAR R Lund,
arkitekt SAR A Valentin och ingenjör Bengt Olson, Göteborg.
En redogörelse för tävlingen lämnas vid ett
sammanträde som anordnas av Tekniska Samfundets avdelning för
värme- och sanitetsteknik den 4 december 1953 kl. 19 på
Lorensbergs Restaurang i Göteborg. Vvs-intresserade
tekniker är välkomna till mötet.
Sveriges största rayonfabrik. När textilindustrins
råvaruförsörjning blev ett allvarligt problem på grund av
Skagerack-spärren under andra världskriget bildades
hösten 1941 AB Cellull vars namn senare ändrades till
Svenska Rayon AB. Delägare i detta företag är Kooperativa
Förbundet, som äger 50 %> av aktiestocken, och praktiskt
taget hela den svenska textilindustrin (166 företag).
Våren 1952 började man bygga en fabrik på Älvenäs gård
vid Norsälvens utlopp i Vänern. Den planerades för en
årsproduktion av 7 000—7 500 t rayonull. Efter 10 års
om-och utbyggnad anser man att företaget nu nått ett lugnare
utvecklingsskede.
Under denna tid har rayonulltillverkningen ökats till
14 000 t/år, och en rayonsilkesfabrik för 1 200 t/år
textil-silke och 2 400 t/år kordsilke har byggts. Den har kostat
över 32 Mkr och totalt har man investerat mer än 67 Mkr
i fabriker, patent och bostäder. Företaget har nu 1 200
anställda varav ca 900 är arbetare.
Ungefär hälften av rayonullfabrikens tillverkning
exporteras. Orsaken till att man byggt ut den så mycket är dels
att en mindre fabrik inte kan hävda sig i konkurrens med
utlandets jätteföretag, dels att en tillverkning av denna
storleksordning behövs, om import av textilmaterial skulle
bli omöjlig.
Den tekniskt intressantaste delen av anläggningen torde
vara silkesfabriken som har kontinuerliga spinnmaskiner
av amerikansk konstruktion. Från spinnbadet dras silket
Fig. 1. Spinnmaskin för textilsilke; rullar på vilka silket
tvättas.
TEKNISK TIDSKRIFT
i spiral över roterande cylindriska rullar ("reels"),
bestående av ett antal ribbor (fig. 1). Silket vandrar från
rullens inre till deras yttre kant, vilket uppnås genom
att varje rulle egentligen består av två placerade i
varandra. De har samma yttre diameter, men deras axlar
sammanfaller inte utan bildar en liten vinkel med varandra.
Fabriken är planerad för 12 textilsilkesmaskiner (varav
11 är i drift) och två kordsilkesmaskiner, var och en med
200 spinnställen. På varje sådant finns tio rullar. Den första
drar fiberknippet från dysan i spinnbadet och sträcker det
härvid ca 10 °/o. Därefter behandlas det på de följande sju
rullarna med vätskor för fixering, surtvätt, avsvavling,
sulfidtvätt, blekning, sluttvätt, inoljning; vätskan får rinna
av på den nionde rullen, och fiberknippet torkas på den
tionde. Slutligen tvinnas silket och spolas samtidigt upp på
en bobin. Hela processen går kontinuerligt dygnet runt.
Textilsilke framställs med 30—^60 fibrer och i tjocklekar
på 120—300 denier; kordsilke innehåller 720 fibrer och har
en tjocklek på 1 650 denier. Genom att det senare är
betydligt grövre än det förra kan man framställa dubbelt så
mycket kordsilke på två maskiner som textilsilke på elva.
Rayonullen görs med fibertjocklekar på 1,5—18 denier och
fiberlängder på 28—98 mm.
Mångsysslande 50-åring. År 1903 grundade brukspatron
A Tham från Skultuna ett mässingstubdrageri i Upplands
Väsby, 1914 köptes företaget av AB Optimus och 1917
kom det i Finspongs Metallverks ägo. Efter
sammanslagningen av Svenska Metallverken och Finspongs
Metallverk 1942 har Väsbyverken blivit en av AB Svenska
Metallverkens fabriker.
Efter en paus under krisen efter första världskriget
sattes Väsbyverken i gång 1928 varvid man började
tillverkning av varmpressade detaljer. Under 1930-talet ökades
tillverkningsprogrammet så småningom, och efter 1942
lades det delvis om så att det kom att omfatta
masstillverkning av varmpressade eller pressgjutna detaljer av
koppar- och lättmetallegeringar. Under slutet av 1940-talet
började man tillverka produkter av ett antal termoplaster,
såsom polyvinylklorid, polyeten, cellulosaacetat,
cellulosa-acetatbutyrat och nylon. Fabrikens senaste
verksamhetsområde är framställning av metallblixtlås.
Man anser att Väsbvverkens utbyggnad nu i huvudsak är
avslutad fastän man givetvis alltjämt måste förnya den
maskinella utrustningen så att den inte blir föråldrad.
Företaget masstillverkar nu uppemot 10 000 olika detaljer
av metall eller plast som ingår t.ex. i bilar (Volvo och
Saab), dammsugare och kylskåp (Elektrolux), cyklar och
pumpar. Vidare gör man sådana ting som knappar av
nylon, borsthandtag av metakrylat, bärtrådsklämmor för
elbanor, postens emblem på brevlådor, flottörer för
wc-ventiler, krympslang av polyvinylklorid, rör, folier och
flaskor av polyeten och polyvinvlkloridslangar för
medicinskt bruk.
I en utställning vid Väsbyfabriken visas en del av dennas
produkter.
Teknisk Informationscentral för Tenn är en
service-och informationsorganisation för Sverige, vilken lyder
under Tin Research Institute, Greenford, Middlesex,
England. Detta internationella forskningsinstitut drivs av
tennproducenterna i Belgiska Kongo, Bolivia, Indokina,
Indonesien, Malaya och Nigeria. Den svenska filialen, som
förestås av Torsten Jöhncke, arbetar i Stockholm,
Drottninggatan 14.
Tionde Cios-kongressen, 10th International Management
Congress, hålles den 18—24 februari 1954 i Sào Paulo,
Brasilien. Ämne för kongressen är ledarskap>ets roll inom
företagsledningen. Upplysningar erhålles genom
sekreteraren i Svenska Nationalkommittén för Rationell
Organisation, fil. kand. Arne Lundmark, Sköldungagatan 2,
Stockholm Ö, tel. 23 25 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
