Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 24 november 1953 - Volymmätning med stereoinstrument, av Petter Hjelmström - Andras erfarenheter - Provhusbyggen i Stockholm, Göteborg och Malmö, av Rg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
920
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Referensvolym med delvis artificiella
begränsnings-ytor; O projektionscentrum (motsvarar kameraobjektivet),
B bildhållare, S stereomodellens yta, S’ del av S inom
vilken ytde for mation förekommer (S’ begränsas av
konturen 7, 10, 8, 9, 13, 7), 1, 2, 3 inritad kontur i
bildhålla-ren (definierar en konisk yta med spetsen i 0), i, 5, 6
könens basyta, 10, 11, 12, 13, 10 nivåkurva.
ekvidistanser och lämpligt repetitionstal för
kurvdrag-ningen. Med hänsyn till mätprogrammet och arbetsskalan
avpassas planimeterarmens längd så att volymen eller en
lämplig multipel därav kan avlägsas direkt på
plani-metern.
Tillämpning
Den beskrivna volymmätningsmetoden har tillämpats vid
Institutionen för Fotogrammetri, KTH, för bestämning av
svullnad i ansiktet hos tandläkarpatienter (fig. 3), ett
arbete som utfördes i samarbete med Tandläkarhögskolan
i Malmö. I detta fall användes Wild’s stereokamera med
9 cm brännvidd och 40 cm bas. Kameran försågs med
för-sättslinser för fotografering på nära håll med
basförhållandet omkring 1 :2. Bearbetningen skedde i
Wild-auto-graferna A 5 och A 6.
Negativen användes direkt och på grund av den korta
kamerabrännvidden blev stereomodellen affint
transformerad, dvs. hade olika skala i plan och höjd.
Försätts-linserna införde vertikalparallaxer och
modelldeformation, som dock ej störde mätningarna. Autografens
bildhållare försågs med passningsmärken, ritsade i bläck med
koordinatograf, för insättning av negativen, samt med
tidigare nämnda konturer inritade endast i ena bildhållaren.
En undersökning av planimetern visade att den hade ett
Fig. 3. Fotogrammetrisk bestämning av svullnadens
utveckling vid en tandoperation: kindens volymändring
under åtta dygn.
medelfel av 0,25 °/oo av genomsnittsytan 25 cm2.
Volymvariationer genom instrumentella svagheter, inpassning
m.m. vid stereoarbetet undersöktes genom upprepade
bestämningar på ett och samma bildpar och befanns vara
0,8 cm3. Medelfelet vid upprepad användning av hela
fotograferings* och bearbetningsproceduren på en och samma
patient vid ett och samma tillfälle blev 1,7 cm3. Däri
kan dock en reell variation hos patienten ingå. ökningen
av medelfelet beror främst på svårigheten att fotografera
från samma läge i förhållande till den odeformerade
ansiktsytan.
Vid försöken, som utfördes på många olika patienter,
måste begränsningskonturen i autografens bildhållare då
och då läggas om på grund av patienternas inbördes
olikhet. Den uttagna referensvolymen växlade från 60 till
130 cm3 och svullnaderna uppgick i de tydligare fallen till
omkring 20 cm3. Mätprogrammet kunde göras så enkelt
att en bestämd ekvidistans användes genomgående och
varje kurva endast drogs en gång. Däremot mättes varje
bildpar två gånger som skydd mot grova fel uppkomna
exempelvis genom att en kurva uteglömts eller
dubbeldragits. ökningen i tidsåtgång på grund av dubbelmätning
uppgick till omkring 20 °/o, och genomsnittliga
tidsåtgången per modell var 30 min.
Andras erfarenheter
Provhusbyggen i Stockholm, Gröteborg och Malmö.
Det har länge varit känt, att man har lägre
byggnadskostnader i södra Sverige än i övriga delar av landet.
Undersökningar har exempelvis visat att byggnadskostnaderna
är ca 25 %> lägre i Malmö än i Stockholm och Göteborg.
Hittills gjorda utredningar har emellertid jämfört hus av
olika utseende, vilket något förrycker resultaten. På
förslag av disponent Kjellström i Skånska Cementgjuteriet
igångsattes därför i slutet av 1950 en undersökning på
exakt likadana hus, byggda i Stockholm, Göteborg och
Malmö. Utredningen har till lika delar finansierats av
staten, de tre städerna samt byggmästarorganisationerna.
I varje stad har byggts tre hus: ett av stockholmstyp, ett
av göteborgstyp och ett av malmötyp. Stockholmstypen
t.ex. ritades och konstruerades av arkitekt och konsulter
från Stockholm och anslöts till normala
stockholmsförhållanden. Sammanlagt blev det sålunda nio hus, som tre
och tre var lika. Byggnadsarbetet påbörjades sommaren
1951, och hösten 1952 var samtliga hus färdiga.
Alla tre hustyperna är trevånings lamellhus. Husbredden
varierar dock betydligt: stockholmstypen är 10 m,
göteborgstypen 9 m och malmötypen 12 m bred. Malmötypen
har vidare större huslängd, inredd vindsvåning samt tre
lägenheter per trapplan.
Totala byggnadskostnaderna för de nio byggena visas i
fig. 1. I diagrammet har emellertid justering gjorts för
inverkan av olika grundförhållanden, klimat,
lönehöjningar m.m. i de tre städerna. Resterande byggkostnad
(ovanför 0-linjen), nettobyggkostnaden, omfattar byggnaderna
t.o.m. källargolv och gäller för sommarklimat och samma
avtalsperiod.
För nettobyggkostnaderna blev medelvärdena för de tre
städerna:
kr/m! lägenhetsyta Jämförelsetal
Stockholm ........................ 628 100
Göteborg .......................... 567 90
Malmö ...t........................ 468 74
Skillnaden i nettobyggkostnader mellan Stockholm och
Malmö, dvs. 160 kr/m2, fördelar sig sålunda:
kr/m2 lägenhetsyta
Byggherrens allmänna kostnader .................. 14
Byggarens allmänna kostnader .................... 46
Byggmästeriarbeten ................................ 81
Underentreprenörer för målning, vvs- och
elinstal-lation .............................................. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
