Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1953 - Nya metoder - Automatisk apparat för provtagning av vatten, av SHl - Automatisk pejlanläggning för metervågor, av ESS - Metod för massakokning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
952 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Pejlstationen i transportabelt utförande.
ringsangivningen fås genom ett avläsningsstreck som
uppritas genom lobens centrumlinje. Ett elektroniskt
räkneverk mäter kontinuerligt lobens bredd och utlöser denna
indikering. Räkneverket sorterar även ut störningar, så
att dessa ej i nämnvärd grad påverkar noggrannheten.
Kommunikationsförbindelser fås genom signaler
mottagna över den oriktade antennen som periodiskt
inkopplas till en separat detektor med lågfrekvenssteg och
högtalare. Denna detektor förser även mottagardelen med
spänning för automatisk förstärkningskontroll. Mottagaren
är en dubbelsuperheterodyn.
Frekvens samt start och stopp av anläggningen kan
fjärr-manövreras över en tvåtrådig telefonlinje från
indikatorenheten, som är avsedd att placeras hos trafikledaren
(AGA-Journal aug. 1953). ESS
Metod för massakokning. En kanadensisk metod att
förbehandla flisen före kokning till massa betecknas som
århundradets största framsteg inom cellulosaindustrin och
sägs ge bättre massakvalitet, ökat massautbyte, kortare
koktid, mindre ångförbrukning och möjlighet att koka
blandningar av olika trädslag. Förbehandlingen går ut på
att avlägsna luften i trät. Denna tar upp 50—75 °/o av dess
volym och försvårar kokvätskans inträngande.
Genom att behandla flisen med ånga under tryck
fördriver man luften och släpper sedan på kokvätska, vilket
måste ske utan lufttillträde. Trycket höjs och kokvätskan
får under en period diffundera in i träts porer; efter
10 min. vid 80°C har den trängt in i betydande grad.
Därefter sker kokningen enligt någon av de gängse metoderna.
Förbehandlingens värde kommer till synes vid kokningen.
Om man t.ex. vid vanlig sulfitkokning höjer temperaturen
i kokaren för snabbt, bränns trät därför att kokvätskan
inte hunnit tränga in i dess porer. Sådan bränning undviks
genom förbehandlingen. Man lär också kunna koka med
ånga. Härvid får först kokvätska av tillräckligt hög
koncentration diffundera in i flisen vid relativt låg tempera-
ventil och mynnar på ungefär samma höjd som
provtagningsröret. Ventilen är normalt stängd, men när den
öppnas rinner vattnet i sugflaskan ut varvid prov sugs upp i
provflaskan.
Ventilen består av en kink på en gummislang,
sammanhållen av en smälttråd vars ändar är förbundna med två
från varandra isolerade stift. När en ström leds genom
tråden smälter denna, kinken yitas ut, och ventilen
öppnas. För att gummislangen inte skall brännas av tråden
är den skyddad av en kort glasrörsbit.
Provtagningsögonblicket kan bestämmas av en mekanism
som förbinder smälttråden med en lämplig strömkälla vid
förutbestämd tid. I den aktuella apparaten används ett ur
som sluter en kontakt under några sekunder varje timme.
Härvid påverkas ett relä; detta sluter strömkretsen till en
omkopplare som i tur och ordning kopplar in
provtagningsapparaternas smälttrådar. När dessa smälter bryts
deras strömkrets automatiskt (R Wilkinson & R Briggs
i Chemistrv & Industry 22 aug. 1953). SHl
Automatisk pejlanläggning för metervågor. En
automatisk pejlanläggning avsedd för flygplatser och
samlingspunkter på flygrouter har utvecklats i Sverige.
Anläggningen arbetar med metervågor och konstruktionen
baserar sig på ett roterande antennsystem med
mottagningskarakteristik i form av en riktad lob. Härigenom erhålles
större noggrannhet och längre räckvidd. Man blir ej
heller så bunden vid valet av uppställningsplats som vid
tidigare typer då störande reflexer från den omgivande
terrängen avsevärt reduceras genom den riktade sändningen.
Pejlanläggningen, fig. 1, har utförts med ett dubbelsidigt
antennsystem diir vardera sidan består av sex halvvågs
dipoler med gemensam reflektormatta och ger två
oberoende, motriktade lober med en halvvärdesbredd av 25°.
Med rotationshastigheten ett varv på fyra sekunder fås
ett pejlingsintervall på två sekunder. Signalerna från
rikt-antennerna uppritar på oscilloskopet en figur som svarar
mot antennernas strålningsdiagram och som är orienterad
i den mottagna signalens bäring. Stor noggrannhet i bä-
Fig. 1. Pejlanläggningens princip; 1, 2 riktantenner, 3
oriktad antenn, A induktiv roterande koppling, 5 och 7
synkront arbetande (elektroniska) omkopplare, 6 mottagardel,
8, 9 och 10 detektorer, 11 högtalare, 12 roterande
avlänk-ningsspole, 13 katodstrdleoscilloskop, 1A elektroniskt
räkneverk, 15 tillhörande avlänkningsspole, 16 drivmotor, 17
kuggväxel, 18 synkron drift av avlänkningsspolarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
