Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1953 - Nya metoder - Metod för massakokning, av SHl - Kemisk-mekanisk slipning av hårdmetall, av SHl - Böcker - Jorden — vårt öde, av J Tandberg - Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under och efter andra världskriget, bd 1 & 2, av WS - Redogörelse för verksamheten vid KTH 1952/53, av GAH - Statistisk behandling av siffermaterial med hjälp av frekvens- och fördelningsdiagram, av Nils Markbäck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 1953
953
tur. Därefter tappas överskott på kokvätska av, och
kokningen sker genom höjning av flisens temperatur med
ånga under tryck.
Denna teknik har länge varit känd, men den har hittills
inte tillämpats i industriell skala. En tekniskt användbar
process utarbetades emellertid 1948 av Pulp & Paper
Research Institute of Canada och den har nu prövats, enligt
uppgift med gott resultat, både vid sulfit- och
sulfatfabriker (Paper Industry juli 1953 s. 450). SHl
Kemisk-mekanisk slipning av hårdmetall. Det uppges
att diamantskivor inte behövs vid slipning av
hårdmetaller om man använder en kemisk-mekanisk metod. Denna
medför vidare ingen upphettning av hårdmetallen varför
slipsprickor inte kan uppstå. Processen är grundad på att
hårdmetallers yta är mycket heterogen ur elektrokemisk
synpunkt. Vid kontakt med en elektrolyt blir nämligen
volframkarbidkornen positiva medan koboltkornen blir
negativa.
Vid spolning av hårdmetallytan med en elektrolyt
uppstår därför lokalelement varigenom kobolten löses och
karbidkornen friläggs. Korrosionsprocessen begränsas så
att de senare inte lösgörs helt och hållet. Bara en
minskning av ytskiktets stabilitet önskas, och materialet
avlägsnas genom slipning. Denna går då fortare än utan kemisk
behandling.
Salter av elektropositiva metaller, såsom silver, koppar
och kvicksilver, uppges ge de lämpligaste elektrolyten^.
För att hålla deras koncentration vid hårdmetallytan
konstant måste man tillföra en jämn ström av saltlösning.
Kopparsulfatlösning innehållande finfördelat slipmedel
har visat sig särskilt lämplig då den ger ytan ett överdrag
av koppar som avlägsnas av slipmedlet vid slipningen.
Den använda slipskivan måste vara av syraresistent stål,
t.ex. ett höglegerat austenitiskt kromnickelstål. En
olägenhet är att slipanläggningen måste göras av syraresistent
material (Engineers’ Digest okt. 1953 s. 366). SHl
Böcker
Jorden — vårt öde, av Georg Borgström. Forum,
Stockholm 1953. 400 s., ill. 34,50 kr.
"Kan en permanent världshunger avvärjas?" Så frågar
"väckarklockan från Göteborg", professor Georg Borgström,
tidigare studentkårsordförande och botanikdocent i Lund,
numera konserveringsforskare och en starkt ropande röst.
Men i motsats till en föregångare för tjugo sekler sedan
ropar han icke att himmelriket är hart när. Han hotar med
raka motsatsen. Han kräver att vi skola bättra oss, att vi
skola hushålla med naturens råmaterial, med kol, olja,
mineral, näringsmedel, skogar, åkermark.
Världskatastrofen är hart när! Det gäller inga geologiska tiderymder.
Det gäller 100 eller 50 år, våra barnbarns tidsålder.
Borgström är skriftlärd. Han anvisar åt den fåkunnige,
som vill lära mera, att studera 940 böcker eller
avhandlingar, som utkommit i ämnet under de senaste tjugo åren.
Om jordens befolkning alltjämt ökar i samma takt som
nu, med ca 25 miljoner om året, bli vi snart nödsakade
att odla i havet, att odla plankton, för att skaffa
näringsmedel. Vi ha tidigare syndat svårt och obetänksamt genom
att hugga ned våra skogar, tömma våra gruvor, vårdslösa
våra åkerjordar. Nu nalkas nemesis. Vi anslå stora
penningbelopp åt rustningar och atombomber, men vi
försumma försörjningen, som dock är grundvalen. Vår
utbildning vid universitet och högskolor är olämplig, det blir
för många specialister och experter, som sakna de vida
perspektiven.
Borgströms bok är kusligt saklig. Läsaren känner sig
snart nog överbevisad om att han är delaktig i det stora
brottet mot mänskligheten och att teknik och politik äro
tveeggade svärd, som måste hanteras med ansvar och
förstånd. Sedan Oswald Spengler för trettio år sedan kastade
fram sin stora brandbomb "Der Untergang des
Abend-landes" har det näppeligen framkommit något verk, som
låtit larmklockor ljuda med sådan mäktig malmton som
hos Borgströms "Jorden — vårt öde". J Tandberg
Kristidspolitik och kristidshushållning i Sverige under
och efter andra världskriget, bd 1 och 2, av Karl
Åmark. SOU 1952:49—50, Stockholm 1952. 1 254 s., diagr.
12 + 13 kr.
Syftet med detta digra arbete är, enligt företalet, att ge
en systematisk redogörelse för den av krisläget under och
närmast efter andra världskriget föranledda
folkhushåll-ningspolitiken, till gagn såväl för framtida forskning och
för det fortsatta försvarsberedskapsarbetet på det
ekonomiska området. Förf. och hans medarbetare har funnit
det lämpligt och mest överskådligt att skildra utvecklingen
inom hushållningens olika grenar var för sig i ett
sammanhang för hela perioden — en åsikt som de flesta
användare av boken helt torde omfatta.
Arbetet inleds med kapitel om kristidslagstiftningen och
kristidsadministrationen samt en översikt över
penning-och valutapolitiken. Därefter följer verkets längsta
kapitel, livsmedelshushållningen. I följande avsnitt, om
industrin, ingår en mängd för tekniker intressanta
specialredogörelser om olika industriella råvaror, börjande med
järn och stål. Kapitlet om bränslehushållningen innehåller
flera koncentrerade översikter, bl.a. om bränntorv och
gengasdrift, vilka knappast är tillgängliga på annat håll. I
särskilda avsnitt behandlas vidare bl.a.
smörjmedelshushållningen, krafthushållningen, den statliga
lagerhållningen, sjöfarten, motorfordonstrafiken, prispolitiken,
arbetsmarknadsregleringen, byggnadsväsendet och
bostadspolitiken, sjukvården och läkemedelsförsörjningen.
Verket avslutas med en litteraturförteckning, som
omfattar icke mindre än 26 s. WS
Redogörelse för verksamheten vid KTH 1952/53.
Stockholm 1953. 111 s. 5 kr.
Denna utmärkta redogörelse utkommer nu för femte
gången i följd. Liksom tidigare får man en koncentrerad
men samtidigt detaljrik bild av högskolans aktiviteter som
helhet, i dess avdelningar och institutioner, vid biblioteket
och inom studentkåren. Man finner ekonomiska och
statistiska data, uppgifter över bearbetade
forskningsuppgifter, fullgjorda examensarbeten, publicerade avhandlingar,
stipendier, nyförvärv av apparater och en sammanställning
av under året avgivna remissvar med svaren återgivna i
sin helhet.
Under läroåret intogs 352 elever och utexaminerades 320.
21 studerande avlade tekn. lic.-examen och 11 förvärvade
tekn. dr-grad. Statsanslaget för högskolan på åttonde
huvudtiteln var 7 350 500 kr. för avlöningar, omkostnader,
material, böcker och stipendier. 1 277 000 kr. av
statsmedlen anvisades genom forskningsråd och kommittéer för
forskningsverksamhet vid högskolan.
Man kan alltid diskutera vad som bör och vad som icke
bör tas med i en redogörelse av detta slag. Enligt min
åsikt har de långa listorna över ämnen för examensarbeten
mycket litet att bjuda. Ur denna avdelning borde endast
ett fåtal mer anmärkningsvärda arbeten väljas och
presenteras under den verksamhetsredogörelse institution för
institution som materialet under rubriken "Varjehanda"
tenderar mot. Detsamma gäller även översikten över
"Förvärv av anmärkningsvärda instrument och apparater" där
nu så föga anmärkningsvärda saker som standardstativ,
ljusvisarwattmetrar och transformatorer återfinns. Detta
är dock endast obetydliga skönhetsfel i en trevligt
sammanställd, nyttig och faktaspäckad redogörelse. GAH
Statistisk behandling av siffermaterial med hjälp av
frekvens- och fördelningsdiagram. Sveriges
Mekanför-bund, Tekn. Medd. nr 16 V, Stockholm 1952. 41 s., 42 diagr.
20 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
