Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1953 - Enhetsmaskiner för massproduktion, av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
982
TEKNISK TIDSKRIFT
ransgränserna ej överskrids. Speciellt de
elektriska mätdonen är lämpade för dessa
maskintyper, då de kan anslutas till det elektriska
systemet och möjliggör en urkoppling av maskinen
om toleranserna ej innehålls.
Specialenheter
Förutom de beskrivna maskinenheterna har
man även konstruerat mera speciella enheter
avsedda för en automatisk, flytande produktion.
Transfermaskiner för motortillverkning har ofta
utökats med stationer för ipressning av
ventil-styrningar och ventilsäten. Dessa stationer
arbetar som regel med magasinsmatning.
För planfräsning användes i en del fall en
modifierad enhet, med en åt sidan utgående spindel.
Den första bearbetningsstationen i fig. 8 är
uppbyggd av två sådana fräsenheter.
Ett amerikanskt företag har nyligen
konstruerat en helautomatisk svarv för kamaxlar, vilken
arbetar enligt transferprincipen. Den består av
sex stationer, vilka gör följande operationer:
centrumborrning, planfräsning av axeländarna,
uppspänning i automatisk chuck och svarvning
med åtta stål, kontroll av svarvningen,
uppspänning i automatisk chuck och svarvning med åtta
stål, kontroll av den senare svarvningen.
Användningen av specialenheter begränsas dock
ofta till större serier, då enheterna vanligen ej
kan göras så universella. Försök görs emellertid
även inom detta område att standardisera
enheterna så långt som möjligt med sikte mer på
funktionen än på ett speciellt arbetsstycke.
Driftsäkerhet
Genom att låta varje tempo utlösa det
efterföljande erhålles en enkel och tillförlitlig
kontroll av arbetsförloppet. De olika stationernas
ar-betscyklar, vilka utförs samtidigt, kontrolleras
genom en seriekoppling av gränslägesbrytarna
för slutlägena. Om någon enhet ej fullföljt sin
arbetscykel stannar maskinen och enhetens
nummer signaleras på manöverbordet.
Såsom påpekats signaleras även här ett
eventuellt verktygsbrott, varför maskinskötaren helt
kan kontrollera maskinens funktion. Vidare
finns förreglingar som hindrar maskinen från
att starta om uppspänningen och nedtagningen
ej är klara. Tack vare ett dylikt säkerhetssystem
kommer antalet felaktiga detaljer att bli mycket
lågt. Tiden för ett driftsavbrott kan reduceras till
ett minimum genom den snabba fellokaliseringen
och användning av snabbt utbytbara
standarddelar.
Speciella anordningar såsom kontrolljiggar för
verktygsuppsättriingen bidrar till att ett
verktygsbyte kan utföras på kort tid. En station, vars
verktyg har kort livslängd eller fordrar lång
uppspänningstid, kan dubbleras, varvid
verktygen byts under gång utan att maskinen be-
höver stannas. Som ett exempel kan nämnas att
de Soto, ett år efter det att några nya
transfermaskiner installerats, kunde konstatera att
underhållskostnaderna låg mycket lägre än vad
man från början vågat räkna med. Genom de
vunna erfarenheterna har man nu för avsikt att
bygga ihop flera individuella transfermaskiner
för att ytterligare reducera det manuella arbetet.
Toleranser
Den automatiska bearbetningen ger en jämn
kvalitet på de färdiga arbetsstyckena och
tilllåter relativt snäva toleranser. Toleransen på
matningslängden kan exempelvis hållas inom ett
område av ± 0,01 mm. Vid hål borrade vid olika
stationer är toleransen på hålavståndet ± 0,02
mm.
Precisionen vid hålbearbetning är speciellt vid
enstationsmaskinerna mycket god. En
toleransgrad av IT 5 har i en del fall uppnåtts.
Noggrannheten drivs vanligen ej fullt så långt vid
flersta-tionsmaskinerna utan ligger normalt vid IT 7.
De Soto har vid en av sina transfermaskiner
för motortillverkningen satt upp infraröda
värmelampor över en brotschningsstation för att
eliminera temperaturskillnaden mellan verktyget
och arbetsstycket. På så sätt har man lyckats
hålla ett toleransområde, som är mindre än
0,012 mm.
Verktygsekonomi och seriestorlek
Då tillverkningstiden bestämmes av tiden för
den längsta operationen, behöver man endast vid
denna ta sikte på en hög avverkning. Vid
samtliga andra verktyg kan hastigheten sänkas utan
att stycktiden påverkas. Detta ger i förening med
de jämna driftsförhållandena en mycket god
verktygsekonomi.
Antalet detaljer, som gör det ekonomiskt
motiverat att använda en kombinerad maskin, får
givetvis bedömas från fall till fall genom
jämförelse med den aktuella produktionsmetoden.
En långt driven standardisering har sin givna
betydelse vid mindre serier, där det är viktigt att
snabbt kunna sammanställa enheterna till en
eller flera nya maskiner sedan en serie
färdigställts. Smärre konstruktionsändringar på
arbetsstycket under tillverkningens gång spelar
mindre roll då en modifiering av maskinen lätt
kan göras.
Flerspindliga tillsatser med varierbara
spindelavstånd har även bidragit till en betydande
sänkning av den ekonomiska minimistorleken på
tillverkningsserierna. Ett utbyte av verktyg och
fix-turer gör att man kan bearbeta likartade
arbetsstycken i samma maskinkombination. Maskinen
i fig. 6 användes exempelvis för fem olika
storlekar av samma detalj. Metoden har bl.a.
till-lämpats för tillverkning av ventiler av lika typ
men olika storlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
