Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1953 - Fartygs stabilitet, av Einar Hogner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 december 1953
987
läget (p2 bestämt av skärningspunkten mellan
integralkurvorna och av likheten av de två
streckade ytorna i h, ^-diagrammet.
Vid flytande last
Om fartyget för flytande last med fria ytor i
ett antal lastrum, så tillkomma vid krängning
de krängande momenten kxXv k2l2 osv. (fig. 4).
Äro G, C0 och V bestämda med den flytande
lasten intagande upprätt jämviktsläge inräknad i
fartygets tyngd, så blir stabilitetsmomentet,
alltså vid bortseende från dynamiska kraftmoment,
St = K A — 2 kn • In — Q • Co G • sin cp —
qn
Q
= Q (Co3/V-2"o ~ C*G) sin
där qn, cno och mfn(p för den flytande lasten med
index n motsvara Q, C0 och M’^ för
fartygsdepla-cementet. Det krängande momentet av en
flytande last vid viss krängningsvinkel är
detsamma, som skulle uppträda, om dess tyngdpunkt
vore upphängd i lastens ifråga prometacentrum
eller i dess skenbara metacentrum m’n(p. För
oändligt små krängningsvinklar erhålles i full
analogi med motsvarande betraktelse för
fartygs-deplacementet
St = Q [coMo- ^^cnom„o ~ CoG)
-2
Q
7n
7
sin cp —
in/;
= Q
v
— CoG/ sin cp
där yn och inrj för den n:te lasten ha motsvarande
betydelser som y och Iy för fartygsdeplacementet.
Det inom parentes stående uttrycket är den
reducerade metacenterhöjden.
Då de flytande lasternas yttröghetsmoment
komma in i reduktionstermen hänförda till den
egna fria ytans tyngdpunktsaxel r\n, är det
uppenbart att en icke kommunicerande uppdelning av
flytande last minskar stabilitetsreduktionen,
likaså en förträngning av lastens fria yta, fig. 4
t.h.
Långskeppsstabilitet
Stabiliteten i långskeppsled undersökes på fullt
analogt sätt som vid krängning, varvid
"längd-metacentrum" ML träder i stället för
"bredd-metacentrum" M (eller MB).
Läckfält
Som exempel på problem om jämvikt i
långskeppsled må undersökning av läckfall betraktas.
Det antages att ett fartyg flytande på
vattenlinjen 0 (VL 0), fig. 5, har sprungit läck, varvid
vatten inträngt mellan två vattentäta skott. Den
enkelstreckade delen av läckrummet upphör då,
Fig. A. Stabilitetsmoment vid flytande last; t.h.
anordningar för minskning av stabilitetsreduktionen.
till en del, vars storlek beror på
"permeabiliteten" hos rummets innehåll, att förtränga
bärande deplacement. Detta måste kompenseras
genom att fartyget sjunker djupare, och denna
nedsjunkning tänkes först ske till vattenlinjen 1
(VL 1) utan trimändring hos fartyget. De
dub-belstreckade volymerna mellan VL 0 och VL 1
betyda ett tillkommet deplacement lika med det
bortfallna.
Parallellsjunkningen beräknas med tillhjälp av
det skadade fartygets deplacementskurva. Det
ursprungliga deplacementets tyngdpunkt C0 låg
lodrätt under fartygets tyngdpunkt G. Det
parallells j unkna, skadade fartygets
deplacements-tyngdpunkt är C\ och dess
begynnelsemetacen-trum Mlo, Ett trimmande moment Q • HG
uppträder alltså, där H betecknar G:s nivå på
lodlinjen C\ML0 och HG alltså avståndet från G
till denna lodlinje, vilket avstånd med
kännedom om fartygets form kan beräknas med
tillhjälp av fartygets hy dr ostatiska kurvor.
För små trimändringar, vid vilka man kan
bortse från metacentrums förflyttning, erhålles
den slutliga flytaxeln approximativt genom att
man sammanbinder begynnelsemetacentrum för
trimning ML0 med fartygets tyngdpunkt G,
varefter det slutliga flytplanet (vattenlinjen VLip)
inlägges vinkelrätt däremot genom den
återstående oskadade flytytans i VL 1 tyngdpunkt.
Begynnelsemetacentrum ML0 ligger lodrätt över
C\ på en höjd däröver, som beräknas som
kvoten mellan den återstående oskadade flytytans i
Fig. 5. Bestämning av
flytläget i läckfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
