- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 83. 1953 /
989

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1953 - Fartygs stabilitet, av Einar Hogner - Nya metoder - Pump för flytande natrium, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 december 1953

989

För att bestämma det läckrum, som har den
kända bruttovolymen Vy och, tills vidare under
antagande att fyllbarheten är konstant över
hela läckrummets volym, det inträngda
vattnets tyngdpunkt sammanfallande med
brutto-läckrummets Q^y P^ ^en nyss bestämda
lodlinjen, antagas några plausibla lägen av t.ex.
läckrummets akterut begränsande skott. Med
tillhjälp av första integralkurvan till spantytkurvan
för VL xp bestämmas motsvarande lägen av de
förliga skotten som ge läckrummen under
vattenlinjen volymen För dessa läckrum
bestämmas tyngdpunktslägena med gängse metoder.
Tyngdpunkterna sammanbindas med en kurva,
vars skärningspunkt med den nyss bestämda
lodlinjen (vinkelrät mot VLip), på vilken Q vy
skall ligga, ger det sökta läckrummets
tyngdpunktsläge. Tillhörande skottlägen och därmed
också fyllningslängden fås enklast genom
inter-polation mellan närliggande skottlägen i den
antagna följden. Vill man taga hänsyn till över
läckrummet variabel fyllbarhet, så har man att
räkna därmed vid tyngdpunktsberäkningarna.
Säkerhetskonventionen föreskriver dock endast
beräkning med en medelfyllbarhet för var och en
av vissa huvudavdelningar av fartyget.

I den mån man bortser från bristande
noggrannhet vid de grafiska integrationerna och
interpola-tionsförfarandet etc., är den här framställda
metoden exakt och tillämplig även för större
trimändringar. Vanligtvis framställas emellertid
hithörande beräkningar så, att den inträngda
vattenmassans eller läckrummets tyngdpunkt
beräknas falla på den ursprungliga lodlinjen genom
Q AVy (vinkelrät mot VL 0). Härigenom bli
sistnämnda beräkningar approximativt giltiga blott
för tillräckligt små trimändringar.

Sedan sålunda fyllningslängden och dess
begränsande (ideella) skottlägen blivit bestämda
för ett tillräckligt antal marginallinjen
tangerande vattenlinjer, delas skottavståndet
tillhörande var och en av dem mitt itu, och från
mittpunkten fälles en linje vinkelrätt mot VL 0
ned mot en baslinje parallell med den senare. På
denna nedfällda linje avsättes från baslinjen
fyllningslängden y. Så uppritas på denna
baslinje "fyllningslängdskurvan" eller
"skottkur-van", jfr fig. 6.

För varje tvärsnitt av fartyget ger alltså
under-stående ordinata i fyllningslängdskurvan den
tillhörande fyllningslängden att utläggas med
hälften akterut och hälften förut. Två föreslagna
skottlägen kunna prövas efter omräkning till
fyllningslängd utlagd symmetriskt till mittsnittet
mellan skotten sålunda, att denna fyllningslängd
måste, om skottlägena skola kunna godtagas,
vara mindre eller högst lika med den under
mittsnittet avlästa ordinatan i
fyllningslängdskurvan. Kontroll av stabiliteten i läckfältet är
givetvis erforderlig.

Nya metoder

Punip för flytande natrium. Metalliskt natrium har
fått stor användning som reduktionsmedel i kemisk
industri (Tekn. T. 1953 s. 582), men brist på lämplig
utrustning för kontinuerlig tillförsel av metall med jämn
hastighet har försvårat utvidgning av dess användningsområde.
Man har sålunda använt natrium uteslutande vid
periodiska processer.

Det kan tyckas att flytande natrium skulle kunna
pumpas med vanliga centrifugal-, kolv- eller
kugghjulspumpar, men dessa fungerar bara en kort tid. Orsaken härtill
är att man inte kan utestänga luften fullständigt och att
den bildade oxiden fastnar på pumpens rörliga delar och
i dess till- och avloppsrör. Med en ny apparat lär man
emellertid nu kunna pumpa och samtidigt mäta en ström
av flytande natrium på 1 °/o när. En sådan pump för 180
kg/h natrium har varit i drift 10 000 h innan den behövde
göras ren och ses över.

I den nya pumpen (fig. 1), som är en kolvpump, skiljs
in- och utlopp av en kort cylinder av härdat stål.
Utloppet stängs av en stålkula som trycks mot öppningen
av en spiralfjäder. All vätska, som läcker förbi kolven,
förs tillbaka till inloppssidan. Kolven tätas utåt av en
vanlig packbox, men mellan denna och pumpcylindern löper
den genom en kammare innehållande olja som hindras att
rinna ned i pumpen av en tätslutande styrning.

Högsta tryck på packningen blir trycket i
tilloppskammaren. Den del av kolven, som kommer i kontakt med
natrium, är täckt av ett sammanhängande oljeskikt och
väts därför inte av metallen. Oljelåset i pumpens övre del
hindrar lufttillträde.

När kolven rör sig uppåt rinner natrium från
tilloppskammaren in i pumpcylindern så snart dennas övre ända
blivit fri; när kolven går nedåt skjuts den flytande
metallen i tilloppskammaren undan tills cylinderns övre ända
sluts. Genom det växande trycket i cylindern öppnas
kulventilen, och metallen pressas genom utloppet. Vid slutet
av pumpslaget gör kolven kontakt med kulan och håller
ventilen öppen ett ögonblick. Härvid flyter en liten mängd

Fig. 1. Pump för flytande natrium;
1 tvärstycke, 2 excenter, 3 kolv av
härdat stål, 4 pumphus av gjutjärn,
5 packning, 6 oljepåfyllning, 7
oljekammare, 8 styrning, 9 nivårör, 10
tillopp, 11 cylinderfoder av härdat
stål, 12 stålkula, 13 utlopp, U
spiralfjäder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/1005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free