Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 47. 22 december 1953
- Nybyggen
- Besk — en svensk elektronisk siffermaskin, av Stig Comét
- Inläggning av tätjord i dammar vintertid, av G Lbg
- Dyr expressväg, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nybyggen
Besk — en svensk elektronisk siffermaskin.
Matematikmaskinnämndens elektronrörsmaskin, Besk, på
vilken arbetet pågått i tre års tid, har nått det stadium då
den kan lösa verkliga beräkningsuppgifter. Sedan mitten
av november har den använts vid ett antal beställda
uppdrag. Man avser att på grundval av erfarenheterna från
dylik praktisk drift av maskinen göra ytterligare justeringar
eller förändringar med högsta möjliga tillförlitlighet som
mål. Vidare återstår att installera vissa enheter av
maskinen, vilka ökar dess användbarhet. Sålunda väntas det
magnetiska trumminnet bli anslutet i början av 1954, det
definitiva kontrollbordet samt apparaturen för in- och
utmatning med magnetisk remsa senare under året.
Namnet Besk är en förkortning av binär, elektronisk
sekvenskalkylator och anger delvis maskinens
verkningssätt. Besk är en parallellmaskin, vilket innebär att den
behandlar alla siffror i ett tal samtidigt, exempelvis vid
flyttning av talet inom maskinen och vid utförande av vissa
matematiska operationer. Härpå beror till stor del dess
snabbhet. Serieöverföring tillämpas vid vissa operationer.
Ett "ord", dvs. ett tal eller två order, omfattar i Besk 40
binära siffror, vilket motsvarar tecken (+ eller —) och
mellan 11 och 12 decimala siffror.
För lagring av tal och order har Besk dels tre i den
aritmetiska enheten ingående register, dels ett Williams-minne.
I det senare ingår 40 katodstrålerör, av vilka vart och ett
kan lagra 512 binära siffror i form av laddningar på
skärmen. Slutligen kommer det nämnda trumminnet att
kunna lagra 8 192 ord i 256 kanaler om vardera 32 ord.
Överföringen mellan Williams-minnet och trumminnet
skall ske i block om högst en kanal.
Williams-minnets innehåll måste ständigt friskas upp,
vilket maskinen gör genom att successivt regenerera alla
minnesplatsernas innehåll. En arbetscykel för maskinen
omfattar i huvudsak följande moment. I första momentet
utläses en order från minnet till "kontrollenheten", i andra
momentet regenereras ett ord i minnet, i tredje utläses ett
tal från minnet till den aritmetiska enheten och i fjärde
momentet regenereras ännu ett ord i minnet. Under tiden
har i regel den utlästa ordern blivit utförd på det utlästa
talet. Hela arbetscvkeln tar för närvarande ca 60 μs.
Addition är exempel på en operation som hinner utföras inom
en cykel, medan exempelvis multiplikation kräver sex
cykler. Besk kan alltså utföra 3 000 multiplikationer per
sekund och torde vara den snabbast fungerande
siffermaskinen i världen.
Ett problem som skall behandlas med maskinen måste
förberedas och återföras på de elementära operationer som
maskinen är byggd för att utföra. En förteckning över
dessa kommer att utges snarast möjligt. Ofta
återkommande processer kommer att finnas färdiga i form av
standardprogram. Genom användning av dessa kan
förberedelsearbetet för ett problem underlättas. Förteckning
över tillgängliga, utprovade standardprogram kommer att
utges och vid behov förnyas.
Inmatning av order och tal sker för närvarande med
hålremsor. Med en dielektrisk remsläsare inläses per sekund
200 eller 400 grupper om vardera 4 binära siffror. Utskrift
sker på en elektrisk skrivmaskin med en hastighet av 10
decimala siffror eller tecken per sekund. In- och utläsning
kan även göras manuellt från ett kontrollbord.
Maskinen matas med energi från reglerade
spänningsaggregat. På grund av den relativt höga effekten användes
sexfasiga thyratronlikriktare. Besk förbrukar totalt en effekt
av omkring 15 kW och är utrustad med luftkylning. I
maskinen ingår 2 000 elektronrör av olika typer samt ca 300
germaniumdioder.
Ett av de första problem som bearbetas med Besk är
matematiska väderleksprognoser. Arbetet utföres för
Stockholms Högskolas meteorologiska institut.
Stig Comét
Inläggning av tätjord i dammar vintertid. Som ett led
i det stora Nechako-Kitimat-projektet i Kanada (Tekn. T.
1952 s. 822) ingår byggandet av en damm vid Kenney som
skall spärra floden Nechakos naturliga avrinning åt öster.
Denna stenfyllningsdamm, som har en högsta höjd av
92 m och en längd av 460 m, kunde göras färdig under
den korta säsongen 1952 mellan köldperioderna. Att detta
lyckades berodde dels på god planering, dels på att man
använde en metod som gör det möjligt att inlägga det
lutande, tätande jordlagret även vid kyla.
Laboratorieförsök har visat att en tillsats av en procent koksalt eller
kalciumklorid skyddar leran mot frysning vid
temperaturer ned till — 12°C, två procent till — 18°C och tre
procent till — 24°C. Saltinblandningen har inga nackdelar.
I det lertag varur materialet hämtades till
Kenney-dammen var leran alltför torr och tillsattes därför med 2 %
vatten samt salt och bearbetades med bulldozer. Efter fem
dagar, varunder saltlösningen blev jämnt fördelad i
massan, lades den i upplag att tas ut efter behov (James B
Hays i Engineering News-Record 6 aug. 1953).
G Lbg
Dyr expressväg. Den växande trafiken till Manhattans
södra ände har krävt en förlängning av Roosevelt Drive
längs öns östra sida. Det gäller en något över 2 500 m lång
sträcka nära Fulton Fish Market. Den byggs som en
kontinuerlig balkbro över gatutrafiken, fig. 1. Arbetet
påbörjades 1949 med grundundersökningar varefter 9 000 t
stålpålar drevs ned till djup mellan 10 och 65 m.
Överbyggnaden som innehåller över 15 000 t stål i 90 spann har
byggts med en hastighet av ett spann per dag och var
färdig i slutet av augusti 1953. Expressvägen skall bli
25 m bred med två 11 m körbanor skilda av en
trafikdelare.
 |
Fig. 1. Stålskelettet till den på pelare över gatuplanet
byggda expressvägen nära Manhattans södra ände. |
Byggandet har som alltid i New York berett speciella
svårigheter på grund av den starka gatutrafiken och bristen
på möjligheter att lagra material på byggnadsplatsen.
Varje del måste fraktas till sin station just på den tidpunkt
då den behövs. Man behöver ej ha prövat New
Yorktrafiken för att förstå de besvärligheter som är förenade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1953/1023.html
