Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 5 januari 1954 - Böcker - Industriell kassationsredovisning med anknytning till Mekanförbundets normalkontoplan, av Börje Möller - Varutrafiken över Stockholms hamn mot bakgrund av hela varuströmmen till och från Stor-Stockholm, av Herman Jansson - Matematisk analys, bd 2 & 3, av BQ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
ekonomer. Men den kommer kanske också att öka
teknikernas insikt i kassationernas ekonomiska aspekter.
Detta är av stor betydelse, ty teknikerna kan göra stora
insatser för att minska kostnaderna. Börje Möller
Yarutrafiken över Stockholms hamn mot bakgrund
av hela varuströmmen till och från Stor-Stockholm.
av Olov HöLCKE. FFI Medd. nr 37, Stockholm 1952.
322 s., 39 fig., 34 tab. 10 kr.
Hamnkapaciteten i Stockholm, struktur och
kostnader, av Stig Gustafsson. FFI Medd. nr 38, Stockholm
1952. 227 s., 46 fig., 33 tab. 10 kr.
Stockholms stadskollegium tillsatte 1948 en kommitté för
utredning av frågan om Stockholms hamns utbyggnad och
därmed sammanhängande frågor.
Utredningsarbetet har under ledning av professorn vid
Handelshögskolan Folke Kristensson bedrivits vid
Företagsekonomiska Forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan. Utredningsmännen fil. dr Olov Hölcke och
civilekonom Stig Gustafsson har publicerat resultaten i två
expertutlåtanden.
Hölckes avhandling, den ekonomiskt geografiska delen
av utredningen, grundar sig bl.a. på uppgifter om
varu-trafiken i hamnen samt om övriga varutransporter till och
från Stor-Stockholm. På kommitténs initiativ har under
april—maj 1948 genom Statistiska Kontorets försorg
verkställts en varutrafikräkning. Denna omfattade såväl
fartyg som landtransportsmedel och skedde genom att
uppgifter inhämtades om varuslag samt transportvägens
ändpunkter för alla transporter som passerade gränsen för
Stor-Stockholm. För de flesta trafikslagen pågick
trafikräkningen en månad (maj 1948). Insamlingen av
uppgifter om järnvägarnas styckegodstrafik och lastbilstrafiken
pågick dock ej längre tid än en vecka. Uppgifter om
fartyg, järnvägens vagnslasttrafik, flyg och post kunde
erhållas genom bearbetning av fraktsedlar, tullattester,
manifest etc. Lastbilstrafiken och järnvägsstyckegodstrafiken
måste däremot räknas direkt. Förutom trafikräkningen
av varutrafiken till och från Stor-Stockholm med samtliga
trafikslag räknades även varutrafiken med lastbil vid
södra tillfartsvägarna till Gävle och varutrafiken med
lastbil till och från viktigare hamnanläggningar för
styckegods i Stockholm.
Genom dessa undersökningar har Hölcke kunnat
fastställa varutrafikströmmarna 1948 till och från
Stor-Stockholm och visa i vilken grad sjötrafiken och hamnen
deltar i detta trafikarbete. Sjötullen svarar sålunda för 61 °/o
av trafiken till Stor-Stockholm och 26 °/o av trafiken från
Stor-Stockholm. Hela sjötrafiken går ej över hamnen.
Denna svarar för 49 °/o av tillförseln och 18 °/o av
utförseln, om man ej medräknar sand- och
grustransporter och överföring av mineraloljor inom Stor-Stockholm.
Upplandet utanför Stor-Stockholm har stor betydelse för
trafiken på Stockholms hamn. Omkring två tredjedelar
av parti- och styckegodset stannar nämligen ej i
Stor-Stockholm utan går till andra orter. För kaffe, kemikalier
och andra metaller än järn samt fordon är
upplandskvoten 70 »/o. Rena konsumtionsvaror utgör dock endast en
mindre del av parti- och styckegodset. Detta godsslag
består till större delen av varor för industrins behov,
råvaror, arbetsmaskiner, förbrukningsmaterial etc. Omkring
60 °/o av de införda mineraloljorna går till upplandet.
Ett studium av Hölckes avhandling ger en god
uppfattning om godsrörelserna till och från Stor-Stockholm vid
1940-talets slut, hamnens del i detta transportarbete samt
de omständigheter som medverkat vid godsets uppdelning
på olika transportmedel, och de faktorer som kan tänkas
inverka på valet av transportväg och transportsätt. Att
härav förutsäga behovet av hamnkapacitet för en längre
tid framåt torde dock vara svårt om ej omöjligt.
Den företagsekonomiska delen av utredningsarbetet som
utfördes av Stig Gustafsson och vars resultat finnes
sammanfört i "Hamnkapaciteten i Stockholm — struktur och
kostnader", utgör en mycket intressant analys av
verksamheten inom Stockholms hamn. Här behandlas de faktorer
som påverkar arbetet i hamnen, sjöfartens
terminalkostnader i Stockholm omfattande fartygens kostnader,
avgifter för lossning och lastning av gods, hamnavgifter och
kostnader för godsförvaring m.m. samt kostnaderna för
den kommunala delen av hamnverksamheten med särskilt
hänsynstagande till investeringar och taxepolitik.
Dessutom har undersökts produktionsstrukturen i Stockholms
hamn beträffande: fartygstrafikens omfattning och
sammansättning, fartygens liggtider, laststorlekarna,
godsomsättningens storlek och sammansättning, de olika
hamndelarnas arbetsuppgifter, produktiviteten i hamnarbetet med
hänsyn till hamnkapacitetens känslighet för
överbelastningar vid nuvarande utformning, förvaringsfunktionen,
tullverkets arbetsuppgifter samt hamnverksamhetens
anknytning till det yttre transportnätet.
Samtidigt har specialundersökningar utförts rörande dels
förutsättningarna för tullverkets arbete i Stockholms hamn
och dels varutrafiken med lastbil till och från de viktigaste
in- och utförselhamnarna för parti- och styckegods,
nämligen Stadsgårdshamnen, Skeppsbron, Norra
Hammarbyhamnen och Frihamnen.
Gustafsson konstaterar att för rederierna är
hamnavgifterna för fartyg relativt små i jämförelse med
liggtidskost-naderna. Dessa senare ökar med fartygsstorleken men ej
i direkt proportion till lastförmågan. Dagskostnaderna per
ton dw är för ett större fartyg lägre än för ett mindre. En
undersökning av professor E W Paulsson, Rergen, rörande
kostnaderna för norska fartyg visar att en ökning av
fartygets storlek med 50 °/o innebär en fraktminskning per
ton dw och år av 17 °/o och en ökning av fartygsstorleken
med 100 %> innebär en fraktminskning per ton dw och år
av 28 o/o.
Gustafssons utredning ger en god inblick i hur
hamnkapaciteten i Stockholm är utformad och vilka faktorer
som påverkar arbetet i hamnen. Han diskuterar även
storleken av de olika kostnadsposter som drabbar olika slag
av gods i Stockholms hamn med särskilt aktgivande på
den del som uttages av hamnmyndigheterna för
bestridande av den kommunala delen av hamnverksamheten
och dess betydelse i förhållande till den totala
terminalkostnad som drabbar godset. Herman Jansson
Matematisk analys, bd 2: Analytiska funktioner och
lineära differentialekvationer i det komplexa området,
bd 3: Partiella differentialekvationer, variationskalkyl,
fou-rierserier, integralekvationer, av Johannes Malmqvist,
Valdemar Stenstöm & Sture Danielson. Natur och
Kultur, Stockholm 1953. 451 + 600 s., 102 + 82 fig. 72 +
85 kr.
De flesta studerande vid våra tekniska högskolor torde i
sina matematiska studier strikt följa kursplanerna. Tiden
räcker nätt och jämnt till för inhämtande av de
föreskrivna kunskaperna, än mindre för studier i nämnvärd
omfattning av den rikhaltiga, utländska litteraturen i ämnet. I
den situationen är verket "Matematisk analys" en
guldgruva. Det är ett matematiskt och pedagogiskt
högtstående verk med god anknytning till högskolekurserna och
anpassat till den svenske studentens förkunskaper.
Första bandet (Tekn. T. 1952 s. 166), omfattade
differential- och integralkalkylen. Med andra bandet inledes
behandlingen av komplexa tal och funktioner. Cauchys
satser, residukalkylen, den konforma avbildningen m.m.
presenteras här lättbegripligt, trots den stränga matematiska
formen och den tämligen knapphändiga texten.
Framställningen bygger på klart formulerade satser, stoffet är
överskådligt disponerat och det använda utrymmet väl använt.
Inget synes överflödigt och det finns inget att tillägga.
Den senare delen av bandet, omfattande Legendres,
Kum-mers och Bessels differentialekvationer, torde vålla en
pedagog huvudbry. Det måste vara svårt att meddela läsaren
en överblick över den djungel av formler som blir följ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
