- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
45

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 19 januari 1954 - Eggars skärpa, av Olof Rydberg - Eldhärdig bomullsväv - Kammar av polyeten - 3D-glasögon - Ett särskilt damöl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

45

Eggars skärpa

Ingenjör Olof Rydberg, Eskilstuna

672.7 : 621.9.014

Ofta hör man uttrycken: "Den här kniven har ingen
skärpa", "Det här stämjärnet var verkligen vasst, och så
länge skärpan står", "Tänk att rostfria knivar skall vara
så slöa." De, som fäller dessa uttryck, gör väl sällan klart
för sig, vad det är som påverkar en eggs skärpa. Oftast
sammankopplas nog eggegenskaperna med något, som
man kallar "bra" och "dåligt" stål.

Med eggskärpa avser man en eggs förmåga att tränga
in i ett föremål. Man skiljer härvid mellan
begynnelse-skärpa, som är den skärpa en nyslipad eller nybrynad egg
har, och skärpbeständighet, som är en eggs förmåga att
bibehålla skärpa, erhållen genom slipning eller brvning.

Begynnelseskär pa

Begynnelseskärpan har visat sig bero av eggvinkeln,
skärvinkeln och eggtjockleken e (fig. 1), vidare av grovleken
hos slipstrecken, som åstadkommes av slipstenen, samt av
stålets struktur.

I vad mån dessa faktorer inverkar beror delvis på hur
eggen skall arbeta, och en uppdelning efter arbetssättet
måste därför göras. Man kan skilja på två principiellt
olika arbetssätt, nämligen parallellt arbete och vinkelrätt
arbete. I det förra fallet föres eggen vid skärning i
huvudsak parallellt med sin längdriktning, t.ex. en förskärare,
i det senare fallet vinkelrätt mot sin längdriktning, t.ex.
järnet i en hyvel. Ofta får man emellertid en kombination
av parallellt och vinkelrätt arbete.

Vid parallellt arbete ger en mindre eggvinkel bättre
skärpa. Mindre skärvinkel ger även bättre skärpa, när eggen
trängt in i det skurna föremålet längre än till övergången
mellan eggfasen och skärfasen. En mindre eggtjocklek
ökar även skärpan på samma sätt som skärvinkeln och
inom vissa gränser erhålles bättre skärpa om slipstrecken
är grövre genom den sågverkan som härvid erhålles.
Stålets struktur inverkar ej märkbart, ej ens om stålet är
karbidbemängt, som fallet ofta är för rostfria stål,
snabbstål eller kolstål med högre kolhalt än 0,85 %. Den
avgjort viktigaste faktorn är eggvinkeln, sedan kommer i tur
och ordning skärvinkel och eggtjocklek, slipstrecken samt
sist stålets struktur.

På verktyg för vinkelrätt arbete inverkar eggvinkeln,
skärvinkeln och eggtjockleken på samma sätt som vid parallellt
arbete. Eggar för vinkelrätt arbete brukar ofta utföras
utan särskild eggfas, varvid alltså eggvinkel och skärvinkel
är lika. Ju finare slipstreck man har dess bättre skärpa
får man, och bästa resultatet erhålles om eggen är
omsorgsfullt brynad. Stålets struktur har ej någon betydelse
förrän man kommer till högt legerade ståltyper, t.ex.
snabbstål (och hårdmetall). Hos de flesta rostfria stålen
inverkar strukturen ej på skärpan, trots att den i flera
avseenden påminner om snabbstålens. Eggvinkel och
slipstreckens grovlek är vid vinkelrätt arbete de viktigaste
faktorerna, under det att stålets struktur har underordnad
betydelse för begynnelseskärpan.

Skärpbeständighet

Skärpbeständigheten beror av eggvinkeln, grovleken hos
slipstrecken samt stålets hårdhet, seghet och struktur. En
större eggvinkel ger bättre skärpbeständighet.
Skärpbeständigheten ökar även ju finare slipningen är. Både
för vinkelrätt och parallellt arbete är en brynad egg bäst,
men i senare fallet är skillnaden mellan finslipning och
bryning avsevärt mindre än i det förra. Större hårdhet och
större seghet hos stålet ger bättre skärpbeständighet. I
stort sett inverkar stålets struktur endast indirekt genom
att en viss sådan ger större hårdhet eller seghet. Som
regel medför större hårdhet mindre seghet och tvärtom.
Den förra är den dominerande faktorn. Sedan kommer i
tur och ordning eggvinkel, slipstreck och seghet. Stålets
hårdhet är så viktig för skärpbeständigheten, att man kan
sätta som regel: ju högre hårdhet dess bättre
skärpbeständighet.

Bästa resultatet en kompromiss

Som sammanfattning av det anförda kan sägas att
begynnelseskärpan nästan uteslutande beror av eggens form
under det att skärpbeständigheten påverkas både av
stålets egenskaper och eggens form. Att samtidigt
åstadkomma högsta begynnelseskärpa och högsta skärpbeständighet
är alltså omöjligt om man beaktar de olika faktorernas
verkan på dessa egenskaper. Vad som i ena avseendet ger
en förbättring, medför i det andra en försämring. Man
måste alltså göra en kompromiss som bestäms av
verktygets användningsområde.

Vad som i hög grad påverkar eggverktygens utformning
och val av stål är de onormala påkänningar, som
verktygen kan utsättas för, när de ej används till avsett
ändamål. En förskärarkniv använder man t.ex. ofta att spänta
stickor med eller som burklocksöppnare. I praktiken måste
därför stålet ha en viss seghet för att det skall hålla vid
överbelastning. Härigenom begränsas dess hårdhet.

En kökskniv bör sålunda ha hårdheten 55—56 Rockwell
C, medan en kniv för slaktare och charkuterister skall
ha 56—58 Rockwell C. Träbearbetningsverktyg bör ha
hårdheten ca 60 Rockwell C. För knivar och verktyg för
särskilda ändamål kan givetvis ofta andra hårdheter vara
lämpligare. Hos speciella, oftast dyrare stål kan man
ibland tillåta större hårdhet utan att segheten minskas. De
nämnda värdena får därför betraktas som minimivärden.

De rostfria stål, som först användes till knivar kunde ej
bibringas större hårdhet än ca 53—54 Rockwell C.
Skärpbeständigheten blev då ej tillfredsställande. Utvecklingen
har emellertid gått framåt och de rostfria stål, som
numera i allmänhet används, tillåter hårdheter på 56—58
Rockwell C med bibehållen god rostbeständighet. Rostfria
knivars skärpbeständighet är därför fullt jämförbar med
"de gamla hederliga, icke rostfria knivarnas".

Eldhärdig bomullsväv kan erhållas genom impregnering
med en inte närmare beskriven blandning av termoplast
och härdplast. Den kan tvättas kemiskt eller i vatten utan
att förlora sin eldhärdighet.

Kammar av polyeten, som nu finns i USA, tappar inte
tänderna, bryter inte håret och river inte hårbottnen. De
är lätta att hålla rena och är resistenta mot de flesta
hårvatten och champoneringsmedel.

Fig. 1.
Schema för
eggverktyg;
e
eggtjocklek.

3D-glasögon har blivit en stor artikel i USA.
Seriemagasinen behöver ca 300 000 varje dag för sina stereoskopiska
bilder, och för reklam och bilder i 3D-utförande i
tidningar och tidskrifter åtgår ca 10 miljoner per månad.

Ett särskilt damöl har lanserats av ett amerikanskt
bryggeri. Det har lågt kalorivärde, är mindre bittert än
vanligt öl men har trots detta "man-size alcoholic
con-tent".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free