Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1954 - Överföringssystem för TV-program, av Olle Franzén - Partikelaccelerator används i ett sjukhus - Stockholms telefondistrikt helautomatiserat, av GAH - Transatlantisk telefonkabel av GAH - Radioindustrin automatiserar - 6 milj. radiodetaljer med tryckta kretsar - Startplats för rymdskepp? - Massproduktion av kameralins f : 1,1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TEKNISK TIDSKRIFT
kvensförstärkare som har bandbredden 20 Mp/s.
Den ena mellanfrekvensförstärkaren är
tillsammans med frekvenstransponeringsenheten
placerad i anslutning till antennen.
Efter mellanfrekvensförstärkning kommer
signalen till två diskriminatorer. Den ena
diskri-ininatorn matar en videoförstärkare, efter vilken
TV-signalen kan tas ut. Den andra
diskrimina-torn ingår i frekvenskontrollenheten och styr en
impulsförstärkare, som matar en
likspänningsförstärkare. Den likspänning som levereras från
nämnda förstärkare kontrollerar sedan
lokaloscillatorns frekvens (fig. 12).
Länksystemet TD-2, som konstruerats av Bell
Telephone Laboratories, arbetar i
frekvensområdet 3 700—4 200 Mp/s. För att bättre möta de
krav, som telefontekniken ställer på en
radiolänkförbindelse, använder man i TD-2 en
UHF-triod (typ 416 B) som utgångsrör. Uteffekten är
1 W. TD-2-systemet kan för närvarande
överföra ett TV-program per UHF-kanal med fullgod
kvalitet, och varje antennhorn kan samtidigt
sända 6 UHF-kanaler. Man planerar dock att i
framtiden öka videobandbredden ända upp till
10 Mp/s för att även möjliggöra överföring av
den högkvalitativa teatertelevisionen. I stora drag
arbetar TD-2 enligt följande. Den inkommande
videosignalen får frekvensmodulera en 70 Mp/s
signal med ett modulationsindex 1. Sex sådana
frekvensmodulerade kanaler kan alltså erhållas,
var och en överförande sin TV-information eller
sina telefoniinformationer. Dessa 6 kanaler
modulerar sedan resp. sänd-oscillator, varefter de
olika banden utväljs av bandfilter och matas via
en gemensam vågledare till antennhornet. Vid
relästationen (fig. 13) utväljs de olika kanalerna
av selektiva bandfilter och automatiskt
frekvens-reglerade lokaloscillatorer. Transponering sker
sedan ned till mellanfrekvensen 70 Mp/s,
varefter förstärkning sker i
mellanfrekvensförstärkare med 20 Mp/s bandbredd. Efter förstärkning
sker ånyo blandning, och signalen återutsändes.
Systemet är konstruerat för transmission över
6 500 km, dvs. samma fordringar som för
ko-axialsystemet L-3. Den längsta sträcka, som för
närvarande är i bruk (New York—Los Angeles)
innehåller över 100 "hopp".
Litteratur
1. Nordström, S: Synpunkter på val av transmissionssystem. Tele
1952 h. 3.
2. Mertz, P: Quality rating of television images. Proc. IRE 38
(1950) s. 1269—1283. Ubserver, reaction lo video crosslalk. J. Soc.
Motion Piet. & Telev. Engng 57 (1951) s. 416—424.
3. Ketchledge m.fl.: The L-3 couxial system. Bell Syst. Techn. J.
juli 1953.
Partikelacceleratorer används i ett sjukhus i London
för framställning av röntgenstrålar med mycket stor
ge-nomträngningsförmåga. Man har en linjär accelerator för
elektroner på 8 MeV i drift och skall installera en 45"
cyklotron. Röntgenstrålarna fås genom bestrålning av guld
med elektroner.
Stockholms telefondistrikt helautomatiserat. Efter en
tid av 29 år, 7 månader och 28 dagar har
automatiseringen av alla lokalstationer inom Televerkets fjärde distrikt,
Stockholmsdistriktet, fullbordats. Den 9 september 1953
överfördes nämligen Sandhamns manuella station till
automatisk drift. Det var den sista av 187 stationer som
inrättats sedan den 13 januari 1924, då stationen Norra Vasa
öppnades för automatisk trafik.
Dessa 187 automatstationer är nu utbyggda för en
kapacitet av 487 000 nummer. Stationerna är av varierande
storlek, de största är utförda enligt Telefon AB L M
Ericssons 500-väljarsystem, men det finns också ett flertal
stationer byggda enligt koordinatväljarsystemet. Söder är
den största med 50 000 nummer i 500-väljarsystem och
den torde därmed vara en av världens största
automatstationer i en byggnad. Den minsta stationen, med
koordinat-väljare, har en kapacitet av 40 nummer.
I förbindelseledningarna mellan de olika stationerna finns
det 745 000 km tråd eller en längd som motsvarar 19
jordomkretsar. Härtill kommer alla abonnentledningar, som
tillsammans har en betydligt större längd. I stationerna
ingår 148 000 väljare och omkring 3 700 000 reläer. För
att förbinda dessa automattelefonins väsentliga
byggnadselement har man måst utföra inte mindre än 122 miljoner
lödda kontakter frånsett alla de skarvar som finns i det
yttre ledningsnätet.
Det investerade kapitalet i kablar, blankledningar, lokal-,
riks- och överdragsstationer uppgår till ca 380 Mkr. Om
distriktets samtliga abonnenter vore anslutna till manuella
stationer skulle erfordras en personal om ca 6 000
anställda utöver den nuvarande styrkan. Avlöningskostnaderna
för detta merbehov av personal skulle då, om man tar
hänsyn även till administrativa tillägg, utgöra ca 75 Mkr/år.
Uppskattas den något dyrare reparationstjänsten samt
ränta och amortering på det merkapital automatiseringen
krävt, jämfört med om stationerna utbyggts som manuella,
till ca 10 Mkr/år, finner man att merkostnaden skulle bli
65 Mkr/år. Utslaget på ungefär 500 000 apparater skulle
detta innebära en merkostnad av ca 130 kr/år med vilket
belopp man skulle vara tvingad att öka
abonnemangsavgifterna om automatisering ej genomförts (Håkan
Sterky i Svenska Teknologföreningen den 15 december
1953). G AH
Transatlantisk telefonkabel. Den senast planerade
transatlantiska telefonkabeln mellan Skottland och
Newfoundland skall medge överföring på koaxialledare av 36
samtidiga telefonsamtal London—New York eller London
—Montreal. Kabeln skall på Newfoundland anslutas till
en befintlig kabel till Nova Scotia varifrån samtalen förs
vidare över radiolänkar. Kabeln skall innehålla över 100
förstärkare matade med ström genom kabeln. Ledarna
skyddas av kopparfolie och yttre lager av jute och
stål-armering. GAH
Radioindustrin automatiserar. Planeringsarbete för
automatisk sammansättning av radioapparater pågår i
minst fyra stora amerikanska radioindustrier. En
anläggning som är i det närmaste färdig skall tillverka 1000
apparater per dag under övervakning av endast två man.
6 milj. radiodetaljer med tryckta kretsar tillverkades
av ett amerikanskt företag under 1952. Produktionen
väntas bli fördubblad under 1953.
Startplats för rymdskepp? En startplatta för
reaktions-och raketprojektiler med upp till 150 t tryckkraft i
utskjut-ningsögonblicket byggs enligt uppgift i Little Denmark,
New Jersey, USA. Startkraften för Viking-raketerna är
endast ca 10 t.
Massproduktion av kameralins f : 1,1. Ett japanskt
företag tillverkar en kameraoptik (Zunow) f: 1,1 med
50 mm brännvidd för småbilds- och filmkameror. Optiken
innehåller nio element.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
