Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 2 februari 1954 - Nya material - Färgning av Orlon och Dacron, av SHl - Böcker - Radioteknisk årsbok 1953—1954, av DH - Railroad Engineering, bd 1, av Sven E Schäder - Basic mechanics of fluids, av BQ - Technische Messungen bei Maschinenuntersuchungen und zur Betriebskontrolle, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 februari 1954-
85
helt och hållet av Orlonet därför att ull har mycket liten
affinitet till dem. Under vissa förhållanden kan basiska
och sura färgämnen kombineras utan att fällning uppstår.
Natriumacetat, ättiksyra och ett alifatiskt icke-joniskt
dis-pergeringsmedel sätts till färgbadet för att ullen inte skall
missfärgas.
Vid färgning av Dacron löses färgämnet i polymeren.
Denna process kan påskyndas genom användning av
bärare. Av de hundratals ämnen som kan komma i fråga
för detta ändamål anses klorerade bensener, bensoesyra,
fenoler och fenylmetylkarbinol mest lovande. Bensoesyra
ger bästa färgkvaliteten, men den är dyr.
Fenylmetylkarbinol är också dyr, har begränsad verkan och behövs
därför i hög koncentration i färgbadet. De klorerade
kolvätena är giftiga. Av fenolerna är ortofenylfenol billig,
tillgänglig i handeln och relativt litet giftig, och den har
därför använts mest (Chemical & Engineering News 28 sept.
1953 s. 3998, 4002). SHl
Böcker
Radioteknisk årsbok 1953—1954, av John Schröder.
Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1953. 208 s., ill. 12 kr.
Radioteknisk årsbok, nu utkommen med sin andra
årgång, är en uppslagsbok sammanställd för såväl
radiotekniker av facket som för radioamatörer. Liksom sin
föregångare innehåller den sammanfattande översiktsartiklar
av framstående fackmän och vidare återfinnes
radioteknikens mer hobbybetonade tillämpningar serverade i
relativt lättillgänglig form. I årsbokens mer "seriösa" del
återfinnes sålunda en lika uttömmande som aktuell
uppsats av Dick Lundqvist och Torkel Wallmark om
transistorer. Vidare ingår ett par uppsatser om rör- och kretsbrus
i mottagare, om dimensionering av riktantenner för
ultra-kortvåg och om dimensionering av ingångssteget i
UKV-mottagare — uppsatser som vittnar om att
ultrakortvågs-tekniken nu rycker oss allt närmare in på livet. Den stora
5 kW televisionssändaren i Stockholm beskrives av dess
konstruktör, Hans Werthén.
För radioamatörer återfinnes en del intressant material,
som upptar ungefär halva utrymmet av boken, bl.a.
uppsatser om nyckling av radiosändare och om
kristallstyrning på ultrakortvåg. En reportagebetonad presentation i
ord och bild av några svenska sändaramatörer återfinns
även i denna andra upplaga. Denna gång gäller reportagen
i landsorten boende "trafik"-amatörer. Nybörjare får en
lektion i morsetelegrafering.
Även radioservicemannens problem har blivit behandlade
i olika uppsatser, bl.a. en som ger orientering om detta
yrke och en vägledning om hur man blir radioserviceman.
En fullständig "prefixlista", d.v.s. en förteckning över de
första bokstäverna i olika länders amatörstationssignaler,
och ett antal diagram och tabeller avslutar boken, som
också som bilagor har ett Smith-diagram och en
storcirkel-karta. De anvisningar som i boken lämnas för användning
av Smith-diagrammet är dock allt för kortfattade för att
vara lättbegripliga.
Boken har nog mest av intresse för de mer avancerade
radioamatörerna. Jag tror att radioteknikern av facket har
behov av mer omfattande uppslagsverk och att den
orutinerade amatören vill ha en bok som innehåller mer
kopplingsscheman och bygganvisningar. DH
Railroad Engineering, bd 1, av William Hay. Wiley,
New York 1953. 483 s., 174 fig. 7,50
Förf., professor i järnvägsbyggnad, har skrivit boken
närmast med tanke på sina elever vid University of
Illinois. Verket, som ger en samlad bild av modern,
amerikansk praxis vid byggnad och underhåll av järnvägar, är
den första i sitt slag på trettio år i USA.
Boken är indelad i två avdelningar. Den första
behandlar principerna för anläggning och drift av järnvägar. Efter
en översikt över betydelsefulla drift- och
investeringskostnader utredes inverkan av avstånd, kurvor och lutningar
samt redovisas karakteristiska egenskaper för ång-,
el-och dieselellok. Slutligen anges metoder för beräkning av
virtuell höjd, som är en god värdemätare vid bedömning
av olika linjeföringar och val av dragkraft.
I den andra avdelningen behandlas principer och
metoder vid byggnad och underhåll. Banunderbyggnaden
behandlas tämligen ingående, bl.a. diskuteras val av
fyllningsmaterial, metoder för ökning av grundens bärighet,
arbetsmetoder med kostnadsberäkningar samt dränering.
Då det gäller banöverbyggnaden diskuteras ballast,
sliprar, skenor med befästningsanordningar samt spårväxlar.
Vidare anföres de senaste amerikanska erfarenheterna av
och beräkningsprinciperna för den rullande materielens
inverkan på spårets bärförmåga.
Boken avslutas med ett kort men intressant kapitel om
de amerikanska järnvägarnas organisation av
banunder-hållet. Utförliga litteraturhänvisningar finns i anslutning
till varje kapitel.
"Railroad Engineering" kan närmast jämföras med
"Järnvägar", det svenska standardverket som utkom 1929 i
serien "De tekniska vetenskaperna". Uppläggningen är
ungefär densamma, dock har den nu föreliggande boken
ägnat större utrymme åt rent ekonomiska synpunkter. Även
om de amerikanska metoderna icke utan vidare kan
till-lämpas i Sverige, har boken dock mycket att bjuda svenska
spårtekniker och baningenjörer.
En god utstyrsel, vårdad typografi och instruktivt
bildmaterial förhöjer det alltigenom positiva intryck som
boken ger. Sven E Schäder
Basic mechanics of fluids, av Hunter Rouse & J W
Howe. Wiley & Sons, New York — Chapman & Hall,
London 1953. 245 s., 145 fig., 8 tab. 4,50
Föreliggande arbete är en lärobok av två högt
kvalificerade författare med ambition att lära ut det
ingenjörs-mässigt väsentliga i sitt ämne med användning av
elementära matematiska hjälpmedel. För att förebygga
misstankar vill jag påpeka att det är långtifrån en död,
hand-boksmässig kunskap som bjudes läsaren, utan en levande,
fruktbar bild av det fysikaliska skeendet.
Grundlagarna för strömmande fluida, statikens,
kinematikens och dynamikens, presenteras som sig bör. Ofta är
härledningarna åskådliga och lätta att minnas. De
dimen-sionslösa talen, Reynolds, Eulers m.fl., behandlas
utförligt. Läsaren uppfattar inte bara dessa tals innebörd, utan
inser även deras oumbärlighet vid behandling av många
tekniska problem. Kompressibilitetseffekter och fenomen
vid överljudshastigheter berörs orienteringsvis.
En stor del av utrymmet ägnas åt tekniska
problemställningar: strömning i rör, kanaler och kring vingprofiler,
turbulens, propellern, turbiner m.m. Framställningen
illustreras utmärkt med aktuella och väl valda data i
tabell-och diagramform.
Som avslutning ingår en sammanställning av
strömningsmekaniska data för vanliga gaser och vätskor.
Stickords-register finns och det typografiska utförandet är mycket
gott. Särskilt fägnar figurerna ögat.
Boken passar både högskole- och gymnasiestadiet. Den
kan livligt rekommenderas. BQ
Technische Messungen bei Maschinenuntersuchungen
und zur Betriebskontrolle, 7:e uppl., av A Gramberg.
Springer, Berlin 1953. 445 s., 487 fig. 36 DM.
Första upplagan av denna bok behandlade främst
mättekniken inom kraftverken, och när den kom ut 1905 i
form av ett tunt häfte var denna teknik föga utvecklad. I
pannhuset hade man den i lag föreskrivna manometern.
Termometrar använde man knappt, så länge inte
matar-vattnet var förvärmt eller ångan överhettad. Vågar för
vatten och kol och den dåförtiden nya registrerande
koldioxidmätaren fanns endast i de mest avancerade anlägg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
