Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 2 mars 1954 - Böcker - Faster than thought, av B Langefors - Water treatment, av Wll - Normer för svetsning av tryckkärl (Pannsvetsnormer), av Wll - Blanketter för underhållstjänsten vid gjuterierna - Hänt inom tekniken - Ett andra rundradioprogram, en tredje ståndpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
195
kanska maskiner. Slutligen beskrivs ett stort antal
till-lämpningar inom bl.a. kristallografi, tekniska
konstruktioner, ekonomi, politik och spel. Matematikmaskinernas
funktion i relation till tankeverksamhet beröres. I ett
appendix återges en av lady Lovelace utförd översättning
av en uppsats om Babbage’s maskin av Menabrea, vilken
försetts med ett stort antal utförliga notiser.
Boken har skrivits av ett stort antal medarbetare men
har trots detta fått en enhetlig prägel och en ovanligt
lättläst, ofta fängslande stil. Den utgör till sin karaktär en
allmän översikt för lekmän men innehåller tekniska uppgifter
som torde vara av värde också för många fackmän. Att
den gör ett mycket vederhäftigt intryck är ju inte att
förvåna sig över med tanke på det stora antalet medverkande
experter. Ett yttrande om IBM:s Card-Programmed
Cal-culator fordrar dock en kommentar. Det påstås att utbyte
av delprogram på denna ej är så enkel enär denna måste
uppkopplas på en panel liknande en telefonväxel. I
verkligheten låter sig denna panel snabbt utbytas varför utbytet
av delpfogram i verkligheten är ganska lätt att utföra.
Bokens utförande är av högsta klass både vad papper och
tryck beträffar. Den är försedd med talrika illustrationer.
Den kan varmt rekommenderas åt var och en som har
intresse för vad matematikmaskinerna i dag kan utföra och
vad de kan komma att betyda i en nära framtid dvs. bl.a.
för varje ingenjör. B Langefors
Water treatment, utgiven av Houseman & Thompson
Ltd., Newcastle upon Tyne 1952. 192 s., ill. 15 sh.
Denna bok har även givits titeln "Scales, deposits, pitting
and corrosion with their analyses and the analyses of the
waters that caused them". Den innehåller sålunda ett stort
antal analyser av olika beläggningar och av de vatten som
vållat beläggningarna. Först behandlas problemen i
samband med ångpannor för lägre tryck men exempel ges
även på beläggningar från kondensorer och andra kylare.
För att undgå de beskrivna skadorna av olika slag och
för rengöring av värmeytor rekommenderas av bokens
utgivare tillverkade preparat, speciellt ett kolloidalt
pann-stensmedel. Boken har därigenom inte blivit någon allmän
handledning i vattenbehandlingsteknik, som man skulle
kunna vänta sig av dess titel. Trots detta kan den nog
vara av intresse för matarvattenteknikern och även för
dem som har hand om driften t.ex. av ångpannor, icke
minst på grund av det rikhaltiga urvalet av skräckbilder
över beläggningar, igensättningar och korrosionsskador.
Man måste dock ha i minnet att det även finns andra
vattenbehandlingsmetoder än de som rekommenderas i denna
bok. Wll
Normer för svetsning av tryckkärl
(Pannsvetsnormer), utgivna av Svetskommissionen, IVA, Stockholm
1953. 25 s. 10 kr.
Till grund för dessa nya normer har legat tidigare
gällande pannsvetsnormer jämte provisoriska normer om
styrkefaktor m.m. samt den praxis som utbildats vid dessa
normers tillämpning. Enligt Kungl.
Arbetarskyddsstyrelsens beslut den 17 november 1953 skall de nya
pannsvets-normerna fr.o.m. den 1 mars 1954 ersätta
"Normalbestämmelser rörande svetsning av sådan ångpanna, kokare eller
annat kärl under tryck, som genom explosion kan
förorsaka olycksfall (Pannsvetsnormer)", som 1937
utfärdades av yrkesinspektionens chefsmyndighet. Wll
Blanketter för underhållstjänsten vid gjuterierna.
Den alltmer utvecklade mekaniseringen inom gjuterierna
har medfört omfattande underhållsproblem. Gjuteriernas
maskiner, transportanordningar och ugnar har blivit mer
komplicerade och fordrar bättre och mer kontinuerlig
tillsyn. En kommitté inom Sveriges Mekanförbunds
Gjuteri-seklion har till hjälpmedel för gjuterierna utarbetat
underhållskort av olika typer för maskiner av olika slag.
Sådana kort jämte "Anvisningar för blanketter för under-
hållstjänsten vid gjuterierna" tillhandahålles av
Gjuteri-sektionen. Ehuru korten främst är avsedda för gjuterierna
torde de dock i viss omfattning vara lämpliga för
användning även vid verkstäder och andra företag.
Hänt inom tekniken
Ett andra rundradioprogram, en tredje ståndpunkt,
var ämnet för ett föredrag av professor H Wallman inför
Svenska Elektroingenjörsföreningen den 15 februari 1954.
Det råder för närvarande i Europa kaos på rundradions
mellanvågsband på grund av rymdvågsinterferens. Av 400
—500 rundradiostationer på bandet följer endast omkring
hälften den frekvensplan som uppgjordes i Köpenhamn
1948. Geografiskt både när- och fjärrbelägna stationer
sänder sålunda med samma eller mycket näraliggande
våglängd varvid deras rymdvågor interfererar. I mottagarna
uppstår då störningar av sådan karaktär att ingendera av
de båda sändarna kan avlyssnas. Det enda botemedel som
finns mot dessa missförhållanden, bortsett från att
avlasta mellanvågsbandet, är att upphäva jonosfärens
E-skikt, vilket åtminstone på teknikens nuvarande
ståndpunkt är omöjligt. Även om man kunde få till stånd en
ny våglängdskonferens, vilken vore i stånd att utarbeta
en våglängdsplan, som alla länder kunde och ville följa,
skulle inte mer än ca 200 stationer i Europa rimligen
rymmas på mellanvågsbandet.
Även kortvågsbandet är på grund av rymdvågsinflytandet
olämpligt för rundradio. Däremot kan man mycket väl
använda ultrakortvåg, UK, i våglängdsområdet omkring
3 m. Rymdreflexion av vågen förekommer här mycket
sporadiskt. Markvågen är relativt kraftigt dämpad och
sändarstationens räckvidd begränsas praktiskt taget av
horisonten. Även om hänsyn tas till troposfärisk
utbredning är den av en 1 000 kW sändare utsända vågen
praktiskt taget utdämpad på ett avstånd av ca 500 km från
sändaren. Andra fördelar med ultrakortvåg är, att man
till rimliga kostnader kan bygga rundstrålande
antennsystem med avsevärd (vertikal) antennförstärkning och att
man lätt kan överföra hela tonfrekvensbandet.
De framförda synpunkterna har ingenting att göra med
vilken typ av modulation man väljer. De
rundradioanläggningar arbetande på ultrakortvåg, som finns i drift bl.a.
i USA, och i Tyskland arbetar med frekvensmodulerad
bärvåg, FM—UK, och i de utredningar, som verkställts i
Sverige angående ett svenskt andra rundradioprogram, har,
märkvärdigt nog, endast FM—UK behandlats. Det synes
nästan som om man i Sverige gjorde tankefelet att tro att
eftersom FM kräver UK, måste även UK kräva FM.
Wallman anser det vara fullständigt felaktigt att låsa
fast sig vid frekvensmodulation i samband med rundradio
på ultrakortvågsbandet. Den enda fördelen med FM—UK
är, att man för att erhålla ett givet förhållande mellan
signal och störning i en mottagare vid sändning med
frekvensmodulerad ultrakortvåg behöver använda endast
tiondelen av sändareffekten vid sändning med
amplitud-modulerad ultrakortvåg, AM—UK. Sändarutrustningen för
FM—UK är sålunda billigare än för AM—UK. För
rundradions vidkommande är det emellertid inte viktigast att
sändaren blir billig utan att mottagarna blir billiga.
Rundradiomottagare har vanligen tre våglängdsområden,
långvåg, mellanvåg och kortvåg. De kan enkelt
kompletteras med en konvertertillsats för UK. Den består av
endast ett rör och är fast avstämd. Priset för en sådan
uppskattar Wallman till ca 40 kr. Som jämförelse visade han
en i handeln vanlig kortvågskonverter för bilradio, som
med fyra tryckknappar, tre kortvågsområden, nio spolar
och sex trimmerkondensatorer i Sverige kan säljas för
65 kr. Man kan också tänka sig att de hyreshus, som har
centralantennanläggning, kan förses med en
centralkon-verter, med vars hjälp alla i huset boende familjer kan
på mellanvågsbandet ta in det rundradioprogram som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
