Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 9 mars 1954 - Elektrolytgel-behandlade jordkontakter, av Ivar H Sanick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
’ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Medelvärde av referenselektroder nr 2 och 4; 100 °/o
motsvarar initialmotstånd under 50 ohm.
Fig. 3. Elektrolytgel-behandlade jordkontakter;
medelvärde för elektroderna nr 1, 3 och 5 i procent av
initialmotståndet med korrektion för referenselektrodernas
initial-värde; 100 °/o motsvarar initialmotstånd under 50 ohm.
Fig. 4. Referenselektrod nr 13; 100 °/o motsvarar
initialmotstånd 105 ohm.
förruttnelsestadiet av växter och dylikt vilket återspeglas
i stora motståndsvariationer, vilka icke direkt kan
hänföras till säsongbetonade förändringar av temperatur- och
fuktighetsförhållanden i marken.
I det sistnämnda fallet får man anse att de huvudsakliga
förändringarna i jordkontakternas motstånd hänför sig
enbart till de säsongbetonade förändringarna av i marken
rådande temperatur- och fuktighetsförhållanden.
Tidigare har man varit av den uppfattningen att där
variationer i jordkontakternas motstånd icke enbart kunde
härledas till förändringar av temperatur- och
fuktighetsförhållanden detta skulle bero på inträffade förändringar
i övergångsmotståndet mellan elektrod och jord.
Anledningen till denna förändring kunde antas bero på en
inträffad oxidation av elektrodytan varvid, om denna bestod
av järn, oxidskiktet således skulle utgöras av järnoxid.
Undersökningar visar emellertid att ett dylikt oxidskikt är
permeabelt för vatten och att det således icke besitter större
isolerande egenskaper än de jordkontakten omgivande
jordpartiklarna5.
Vid periodiska motståndsmätningar som företagits på
såväl referenselektroder som gel-behandlade jordkontakter
vid fältförsök i Träkvista och Älvnäs (Stockholms län)
uppstod vid enstaka tillfällen svårigheter att erhålla för
avläsningar tillräckligt noggranna värden på grund av i
marken uppträdande vagabonderande strömmar. Dessa
svårigheter fäster uppmärksamheten på att man kanske
icke helt bör bortse från möjligheten av att
motståndsvariationer i jordkontakter under vissa förhållanden även
skulle kunna vara av galvanisk karaktär.
I de fall där jordkontakten och den till denna anslutna
ledningen utgörs av olika metaller eller lika metaller men
av olika renhetsgrad måste man speciellt i sura eller
inhomogena jordar räkna med uppkomsten av galvaniska
element. Genom elektrolys vid jordkontaktens yta frigörs
härvid gaser som bildar ett skikt med mycket högt över-’
gångsmotstånd mellan elektrod och jord. Mängden
frigjord gas är beroende av dissociationsgraden hos de i
marken närvarande elektrolyterna och ger ytterligare en
variationsmöjlighet.
Gasbildningens skadliga inverkan på övergångsmotståndet
har förövrigt tidigare påpekats i samband med användning
av likströmsinstrument för mätning av jordmotstånden5.
Genom tillförsel av vissa depolariserande ämnen till den
närmast jordkontakten befintliga marken torde det icke
vara omöjligt att reducera gasutvecklingen på
elektrodytan och därigenom minska det gasskikt som möjligen kan
påverka övergångsmotståndet mellan elektrod och jord.
Fältförsök med elektrolytgel-behandlade jordkontakter
På de vid Träkvista och Älvnäs installerade
jordkontakterna har periodiskt återkommande motståndsmätningar
utförts under tiden september 1949—juli 1953 (tabell 1).
Tabell 1. Periodiskt uppmätta motståndsvärden hos jordkontakter installerade i Träkvista och Älvnäs, Stockholms län
(kursiverade värden, efter behandling med elektrolytgel, övriga värden avser referenselektroder).
Datum 1 2 3 4 5 6 7 Elektrod 8 nummer 9 10 11 12 13 14 15 16
16. 9.1949 .... .... 31,0 24,0 22,5 14,2 16,7 105
23. 9......... .... 19,0 24,0 16,5 14,0 13,2 2 380 2 110 63,0 106
30. 9......... .... 19,0 25,2 17,0 14,5 15,5 1 850 4 6,0 67,5 104 225 105
12.10......... .... 20,5 26,0 19,0 15,5 47,0 1950 47,3 105 140 > 3 000 217 150 105 450
28.12......... .... 31,0 29,0 21,0 16,0 17,0 1 600 310 91,0 120 620 96,0 120 105 110
30. 3.1950 .... 37,0 33,0 26,0 18,0 19,0 2 600 512 88,0 120 1 070 93,0 128 128 150 > 3 000
28. 6......... .... 36,5 33,5 27,5 21,0 21,0 1 450 380 105 132 760 112 130 130 180 885
30. 8......... .... 31,5 28,0 21,0 15,5 15,5 1 500 340 110 140 585 117 123 115 150 775 5 500
30. 9......... .... 33,0 27,0 21,5 16,0 16,0 1 850 395 111 142 605 120 121 115 150 795 6 300
15. 1.1951 .... .... 85,0 44,0 37,0 29,5 29,0 2 050 700 122 242 1 080 110 131 125 165 780 6 500
24. 4......... .... 41,0 33,0 29,0 19,0 21,0 1 350 5W 110 142 1 220 120 132 130 188 930 8 700
27. 7......... .... 40,5 30,0 27,0 19,0 20,0 3 300 610 111 138 890 122 130 115 178 940 > 10 000
31.10......... .... 40,5 33,0 26,0 17,0 19,0 3 250 615 120 150 1 020 155 145* 130 200 950 > 10 000
2. 5.1952 .... 45,0 125 27,0 17,0 19,0 1 000 460 99 135 1 110 110 130 200 1 110 5 000
26.11......... .... 43,0 185 28,5 16,5 19,5 1 470 705 110 120 1 080 130 120 220 960 6 000
21. 4.1953 .... .... 42,0 33,5 32,0 19,0 21,5 1 190 670 105 127 1 390 132 130 255 1 350 > 10 000
15. 7......... .... 35,5 30,0 28,5 16,5 19,0 1 310 610 110 137 980 140 100 170 1 150 10 000
* avslutad genom att intilliggande mark avlägsnats med grävskopa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
