- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
255

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Svenskt kraftverksbyggande, av Tore Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23 mars 1954-

255

Fig. 13. Bergeforsens kraftstation;
Alnögångarnas uppkomst.

För att man skall behärska tappningen från
års-regleringsmagasinen och där kunna verkställa
vecko- och helgreglering och för att dessutom få
magasinstillskott och en del andra fördelar, har
regleringar genomförts även i ett antal sjöar, som
ligger mellan årsregleringssjöarna och
Kilforsens kraftstation, nämligen i Hotingsjön,
Bodumsjön, Fjällsjön och Vängelsjön.

Bland de mer intressanta arbetena för
Fjällsjöälven märks Borgasjöns regleringsdamm, fig. 10.
Det är en ca 25 m hög jord- och
stenfyllnads-damm. Den innehåller ca 300 000 m3
fyllnadsmassor och är lagd dels på berg, dels på
genomsläpplig jord. Dammen har en tätande kärna av
moränmaterial. Materialet har packats enligt
våtpackningsmetoden, dvs. med en vattenhalt
något över den enligt Proctor optimala.
Dammen har i sommar utsatts för fullt vattentryck,
varvid kärnan visat sig vara tät.

När vattenytan uppströms närmade sig full
dämning, visade det sig emellertid, att vatten
ville tränga upp inom ett stort område nedströms
dammen. Man har därför efteråt i området
nedanför dammen utfört ett omvänt filter med
någon påfyllning som belastning. Läckningen
genom dammen uppgår till 15 1/s, vilket inte
medför någon materialtransport och inte heller i
övrigt gör någon skada.

I flera av regleringsdammarna har
flottningsutskoven utförts med segmentluckor, som kan
sänkas ned, så att vattnet och flottgodset
passerar över luckan, men som också kan hissas upp
som en vanlig segmentlucka, fig. 11.

I Åseleälven har Vojmsjöns reglering genom-

förts med ett magasin av 600 Mm3. Ytterligare
magasin om sammanlagt 1 500 milj. m3
planeras i sjökedjan Ransaren, Kultsjön, Malgomaj
och Volgsjön. Arbetena pågår vid Ransaren där
regleringshöjden blir 18 m. Damm fordras inte
bara vid utloppet utan även vid sjöns överända.

Faxälven

Vid Storfinnforsen har Krångede AB två
aggregat i drift och ett tredje skall sättas i drift till
våren 1954.

Ramsele kraftstation, som får en effekt av
150 MW byggs av samma bolag. Därmed blir
Faxälven helt avtappad, så när som på en kort
sträcka strax nedom Sporrsjön.

Blåsjöfallets Kraft AB bygger en anläggning på
ca 40 MW i älvens övre del.

Regleringsmöjligheterna i Faxälven är
gynnsamma. Där har genomförts en rad stora
regleringar och inom kort blir även Limingen i
Norge reglerad. Man får då en sammanlagd
magasinsvolym av 2 400 milj. m3. Därav används
26 %, eller i runt tal 600 milj. m3, för
Fjällsjöälven genom bifurkationen Vängelälven.

Indalsälven

Med en fallhöjd på 290 m över en sträcka av
240 km är Indalsälven en av de stora
kraftälvarna, fig. 12.

Vid Hissmofors och Kattstrupeforsen pågår
förberedelser för insättning av ytterligare aggregat.

Vid Midskog har man byggt ut en del (27 m)
av fallhöjden mellan sjöarna Litselet och
Gesun-den för 360 m3/s. Sjöarna har vardera ca 30 km2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free