Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Problem vid planering av ett svenskt huvudvägnät, av Allan Tånneryd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 mars 1954-
261
Fig. 2. Årsmedeltal för trafiken
per dygn på riksvägarna i södra
Sverige 1952.
planläggningen måste ske med ett konkret
vägnät för ögonen. Huvudvägarna i vårt land utgöt
omkring 25 % av vägnätet. De är av stor
betydelse för alla delar av vårt land. Verkliga
trafik-artärer i detta system av vägar är riksvägarna.
Nätet av länshuvudvägar är däremot rikt
förgrenat och heterogent. Vid målsättningen för
utbyggnaden av ett huvudvägnät måste man göra
klart för sig hur stort detta vägnät skall vara.
Det är väl utan tvekan klart att ett nät av
stamvägar kommer att innefatta de nuvarande
riksvägarna, eventuellt med någon justering av
sträckningen. Det är däremot icke givet att hela
riksvägnätet skall ingå i ett vägnät av högsta
klass.
Hur är det med de nuvarande
länshuvudvägarna? Nätet av stamvägar måste få en sådan
utformning att varje väg fungerar som
huvudförbindelse för ett tillräckligt stort område.
Vägarna bör dra till sig så stor trafik att de
investeringar utbyggnaden kräver blir tillräckligt
lönsamma. Vid sådana överväganden kan valet i
ett visst fall komma att stå mellan att för ett
trafikbehov utbygga en stamled, som tillgodoser
det huvudsakliga icke lokala trafikbehovet, eller
att till stamnätets standard bygga ut två vägar,
som båda tillgodoser denna funktion, men där
var och en därjämte tillgodoser sitt speciella,
mer lokala, men betydande behov.
Trafikintensiteten på nätet av länshuvudvägar
är mycket varierande och många länshuvudvägar
bär en helt obetydlig trafik. Det synes redan
härav klart att man vid planläggning av ett nät av
stamvägar, även om detta skall omfatta mer
sekundära stamvägar, bör inrikta sig på ett mer
begränsat nät än det nuvarande
länshuvudväg-nätet.
I den generalplan för huvudvägarna som
gjordes i slutet på 1930-talet kom också denna
gradskillnad i skilda länshuvudvägars betydelse
såsom stamleder till uttryck i behovsgraderingen
och den föreslagna utbyggnadsstandarden.
Denna generalplan har hållits levande genom
kompletteringar allteftersom planläggningen och
byggandet fortskridit.
Om vi nu begränsar problemet till det nuvaran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
