- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
266

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 23 mars 1954 - Elförsörjningen i Sverige 1952—53, av Lr - Kolet viker för oljan, av Wll - Världens tonnageproduktion 1953, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

’ TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Elförbrukningen i Sverige 1952—1953; –- 1952,
- 1953.

sumtion. Industrins elförbrukning ökade med 7 % trots
att produktionsvolymen enligt Industriförbundets
beräkningar var densamma som 1952. Skillnaden i utveckling
beror i första hand på den fortgående elektrifieringen av
arbetsprocesserna.

Elkonsumtionens utveckling inom industrin under 1953
är mycket heterogen, tabell 2. Den största ökningen faller
på pappers- och grafisk industri och sammanhänger med
uppsvinget av massakonjunkturerna under senare delen
av året. Den stagnation, som sedan 1950 karakteriserat
produktionsutvecklingen inom den kemisk-tekniska
industrin, synes under 1953 ha övervunnits. Här har sannolikt
en ökning av industrins egna kraftresurser bidragit till
expansionen. Den stora ökningen av elförbrukningen inom
jord- och stenindustrin beror huvudsakligen på
produktionsstegringar hos Svenska Skifferolje AB och inom
cementindustrin. Produktionsvolymen inom textil- och
beklädnadsindustrin samt inom läder-, hår- och
gummivaru-industrin har under 1953 i stort sett återhämtats från
det markerade bakslaget 1952, och som följd härav har
elförbrukningen stigit kraftigt under det senaste året.
Malmbrytning och metallindustrins produktion har
utvecklats ogynnsamt under 1953. Verkstadsindustrins
exportsvårigheter började redan hösten 1952 och först ett år
senare stabiliserades produktionen på en ej obetydligt lägre
nivå än föregående år. Den utomordentligt gynnsamma
malmkonjunkturen började även svikta under senare
delen av året. Järnverkens stora utbyggnadsprogram har
dock utgjort en stabiliserande faktor och verkens
produktionsvolym har stigit, dock väsentligt mindre än under
tidigare år. Produktionsvolymens tillbakagång inom
malmbrytning och metallindustri 1953 återspeglas hos
elförbrukningen genom en stagnation av den tidigare stora
ökningstakten.

Den procentuella stegringen av den totala
elkonsumtionen under 1953 låg något under ökningstakten för tidigare
år. Utvecklingen har emellertid ej varit kontinuerlig (fig. 1)
utan karakteriseras av en viss stagnation under årets förra
hälft och motsvarande större ökning under den senare
delen av året. Lr

Kolet viker för oljan. Medan under de senaste åren
brist på kol och koks tvingat kolgruvorna till ökad
produktion, räknar man med att arbetslöshet kan bli ett
allvarligt bekymmer inom en inte alltför avlägsen framtid.
Konsumtionen av kol är nämligen sjunkande på många
håll, och har under de senaste 20 åren inte stigit.

Anledningen till minskad efterfrågan är dels de stora
framsteg som gjorts att bättre utnyttja bränslet, dels att
andra bränslen, framför allt olja, intar en allt viktigare
plats (Tekn. T. 1953 s. 619). I USA var konsumtionen av
kol 1952 lägre än 1912, och siffrorna för 1953 pekar på
en ytterligare sänkning. I Europa hade man 1952 åter
kommit upp till normalproduktion efter nedgången under
och efter kriget. Problemet i Europa har det senaste året
inte gällt kvantiteter utan kvaliteter. Tillgång och
efterfrågan balanserar för närvarande någorlunda jämnt.

Med tanke på en minskande kolkonsumtion försöker
man redan nu motarbeta arbetslöshet och få fram en
större smidighet från avnämarnas sida. I stället för att
vid tillfälliga industriella toppkonjunkturer plötsligt pressa
kolgruveindustrin bör behovet planläggas längre på
förhand (FN-Nytt 4 dec. 1953 s. 3). Wll

Världens tonnageproduktion 1953. Enligt Lloyd’s
Be-gisters "Annual Summary" uppgick det 1953 sjösatta
handelstonnaget till 1 143 fartyg om 5 096 050 brt, vilket
jämfört med 1 074 fartyg om 4 395 578 brt för 1952 betyder
en ökning av 700 472 brt. Fördelningen på de olika
länderna är följande (motsvarande siffror för 1952 anges
inom parentes):

Storbritannien och antal fartyg brt

Nordirland ............ 220 (254) 1 317 463 (1302 548)

Tyskland .............. 244 (213) 818 221 ( 520 172)

Japan ................. 116 ( 92) 557 339 ( 608 373)

Förenta Staterna........ 68 ( 64) 528 307 ( 467 545)

Sverige ................ 68 ( 69) 484 622 ( 454 349)

Holland ............... 147 (156) 341 313 ( 295 905)

Italien ................. 40 ( 29) 262 512 ( 131 951)

Frankrike .............. 33 ( 39) 235 168 ( 212 664)

Danmark .............. 30 ( 26) 142 056 ( 103 596)

Brittiska Samväldets

utomeuropeiska länder.. 28 ( 28) 125 888 ( 96 097)

Norge.................. 42 ( 38) 118 470 ( 80 418)

Belgien ................ 20 ( 9) 61 246 ( 56 970)

Spanien ............... 24 ( 24) 46 127 ( 21 206)

Finland ................ 37 ( 18) 38 301 ( 26 003)

Jugoslavien ............ 12 ( 5) 13 178 ( 7 480)

Portugal ............... 6 ( 7) 3 481 ( 8 821)

Indonesien ............. 5 ( 2) 1 376 ( 380)

Turkiet ................ 3 ( —) 982 ( — )

Av totaltonnaget kom 25,85 %> på Storbritannien och
Nordirland och 2,47 %> på samväldets utomeuropeiska
länder, dvs. tillsammans 28,32 %>. Tyskland har ryckt upp
på andra plats med drygt 16 °/o av totaltonnaget. Uppgifter
för Byssland, Polen och Kina saknas.

Fjolårets största sjösatta fartyg var S/S "Cristoforo
Co-lombo", byggt i Italien. Därnäst kom S/S "Orsova" om
28 250 brt och S/S "Arcadia" om 28 000 brt, byggda i
Storbritannien.
Det 1953 sjösatta tonnaget bestod av

antal brt % av total-

tonnaget

motorfartyg 866 (838) 2 958 594 (2 875 080) 58,0 (65,4)
ångare 277 (236) 2 137 456 (1 520 498) 42,0 (34,6)

Medelstorleken hos motorfartygen var 3 410 brt, hos
ångfartygen 7 700 brt.

De sjösatta tankfartygen utgjorde 279 om 2 862 369 brt,
eller 56,2 °/o av totaltonnaget. Därav kom på
Storbritannien och Nordirland 77 om 762 442 brt, på Sverige 32 om
368 259 brt, på USA 23 om 340 076 brt, på Tyskland 39 om
329 737 brt och på Japan 31 om 327 545 brt. N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free