Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 30 mars 1954 - Konstruktörens krav på passningar, av Gustav Boestad - Passningar och toleranser i varvsindustrin, av Bertil Österman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 mars t95b
285
struktör sina erfarenheter på det sättet att han
säger: "Maskinen håller ju. Den måste således
vara överdimensionerad och för noggrant gjord.
Den är för dyrbar. Vi måste göra som
konkurrenterna." Det är delvis på det sättet
utvecklingen sker. Vi talar om 2,5-faldig och 4-faldig
säkerhet. Väl utexperimenterade maskiner ligger
nog närmare 10 % säkerhet. Det skulle dock vara
bra om vi alltid hade 10 % säkerhet.
Noggrannare toleranser skulle göra sitt till. Med
större noggrannhet i tillverkningen skulle många
apparater kunna göras nättare och lättare och
därför mången gång även billigare.
Ritningstoleranser skall hållas. Svensk industri
gör i viss utsträckning icke det idag. Man kan
ofta icke underkänna detaljer, som ej håller
mått. Det skulle många gånger alldeles rubba
produktionen, försämra vår ekonomi på kort sikt,
som man ju också måste ta hänsyn till, ibland
försämra vårt försvars beredskapsläge. Att
medgivanden ibland måste göras betyder ej att
toleranserna ifråga alltså var för snävt satta. Man
tar stora risker istället.
I några fall får man det intrycket att grova
ritningstoleranser ger en del tillverkare den
uppfattningen att här är det ej fråga om
noggrannhet. Här kan vi slarva och offerera billigt. Man
kan ifrågasätta om icke den statliga
upphandlingsinstruktionen borde föreskriva att billigaste ^
anbud ej får antas utan särskild motivering.
Redan måttligt grova toleranser kan ibland
betydligt minska maskiners värde. Visserligen kan
tack vare toleransmåttsättningens fördelar
skadade delar lätt utbytas. Men man har rätt att
fråga: "Varför har de ej fungerat bättre?" Svaret
är i många fall: "Grova toleranser, dåliga
passningar."
Det är troligt att vi kan förbättra både vår
ekonomi och vårt anseende medelst en grad finare
toleranser och vidgad tillämpning av inskränkt
utbytbarhet, urvalspassning. Det är nog framtidens
melodi. Har vi icke redan nu tillräckligt mycket
goda maskiner i verkstäderna och därmed
möjlighet att arbeta noggrant billigt? Premiera sedan
blott yrkesskickligheten på annat sätt än vad
nu sker!
Passningar och toleranser i varvsindustri
Ingenjör Bertil Österman, Göteborg
På varvsindustrin ställs stora fordringar ifråga
om den maskinella utrustningen i fartyg samt då
det gäller att tillhandahålla reservdelar, som med
minsta tidsförlust skall kunna insättas och
ersätta förslitna delar. Fartygen har som regel
mycket korta liggetider i hamn. De representerar
stora kapitalinvesteringar och kan ha ömtåliga
laster ombord, vilka icke tål längre uppehåll.
Härav följer att sådana förseningar kan få
vittgående ekonomiska konsekvenser.
Byggandet av större fartygsmaskiner kräver
också att detalj tillverkningen måste utföras så
att minsta möjliga efterbearbetning och
justering behövs vid monteringsarbetet. Många av de
i en stor dieselmotor ingående elementen är av
imponerande dimensioner, så kan t.ex. en
vevaxel ha en vikt upp till 100 t och en längd på
15—20 m, och det inses lätt vilket arbete som
erfordras, om man blir nödsakad att för hand
justera en sådan axel. Det viktigaste är
emellertid att man åstadkommer ett effektivt och
funktionsdugligt maskineri.
Maskinkonstruktionskontoret vid Eriksbergs
Mekaniska Verkstad sysslar huvudsakligen med
arrangement av maskinutrustningen och
konstruktion av en del i denna utrustning ingående
G21.753 : 629.128
aggregat. Toleransfrågan har också kommit på
maskinverkstadens lott.
Toleranssystem
För våra egna konstruktioner har
ISA-toleran-ser införts i ett begränsat system med
rekommendationer i enlighet med ISA för diametrar
upp till 500 mm. För större diametrar sätts
speciella toleranser utan toleranssymbol i varje
speciellt fall. Det begränsade systemet innefattar
följande passningar:
H7 - d8; H7 - f7; H7 - j6; H7 - m6; H7 - p6;
H7 - s6; D8 - j6; D8 - m6; D8 - p6; D8 - s6
och H8—d8.
För icke toleranssatta mått, som gäller
bearbetade ytor, tillåts en maximal avvikelse från det
nominella måttet enligt följande tabell:
Nominellt mått Maximal avvikelse
mm mm
0—5 ±0,1
5—100 ± 0,2
100—250 ± 0,5
250—500 ± 1,0
över 500 ±1,5
Detta system täcker väl behovet av passningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
