Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 6 april 1954 - Termoelement, av Göran Lindholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Termoelement med
skyddsrör och kopplingsdon.
sluta 10—20 mm ifrån spetsen, då värmeavledningen via
isolatorerna i annat fall kan äventyra mätresultatet. Genom
att böja isär termoelementtrådarna vid lödstället mer än
håldelningen i isolatorn hindrar man denna att glida fram.
När det gäller mätning vid låga temperaturer, börjar den
färdigisolerade termoelementtråden alltmer användas.
Genom att trådarna är försedda med ett hölje som uthärdar
temperaturen, behöver man endast svetsa ihop trådarna i
ena ändan och ansluta de fria ändarna till instrumentet.
Kompensationsledning bryr man sig i dessa fall inte om.
Skulle termoelementbrott sedan uppstå, är det enkelt att
förnya svetsen. Kostnaden för denna form av
termoelement är synnerligen låg, och många användningsområden
öppnas tack vare den smidiga utformning som kan
åstadkommas.
Valet av isolation har stor betydelse. Plastisolering är
vattentät och smidigare än övriga material men den tål endast
ca 110°C. Emaljerad tråd med glasfiberomspinning fordrar
minimalt utrymme men blir stelare än den plastisolerade.
Högsta temperaturen för denna typ är ca 350°C.
Asbest-isolering blir betydligt klumpigare men den kan användas
ända upp till 700°C. I fuktig atmosfär är dock denna
isolering olämplig.
Toleranser för termoelementmaterial
Då kalibrering av instrument och gradering av
registreringspapper inte kan ändras från fall till fall, har man
fastlagt de kurvor vilka termoelementmaterialets
elektromotoriska kraft skall följa. Gränserna för de variationer som
i allmänhet kan tillåtas är för termoelementtråd följande:
Temperatur, Tillåten avvikelse
°C
Koppar-konstantan ....... ..... — 100 till — 60 2 •/•
— 60 till + 100 + 0,8°C
+ 100 till + 375 + 0,75 %>
Järn-konstantan ......... 0 till + 280 + 2,2°C
+ 280 till + 760 + 0,75 °/o
Chromel-alumel........... 0 till + 280 + 2,2°C
+ 280 till + 1 250 + 0,75 •/•
Platina-platinarodium ... 0 till + 540 + 2,8°C
+ 540 till + 1 500 + 0,5 %
Genom ett strängare urval kan dessa gränser göras
snävare, vilket även tillämpas av de större tillverkarna.
Kompensationsledningar
Då avståndet mellan det ställe där temperaturen skall
mätas och instrumentet ofta är stort, skarvar man
termoelementet med s.k. kompensationsledning. Denna skulle
egentligen bestå av precis samma material som
termoelementet, men av kostnadsskäl nöjer man sig med
legeringar, som inom rumstemperaturområdet följer samma
spänningskurva som det använda termoelementet. Det är alltså
viktigt att man använder rätt kompensationsledning, och
att man ansluter den positiva ledaren till de positiva
uttagen på termoelementet och instrumentet, och den
negativa ledaren till de negativa uttagen.
För kompensationsledningsmaterial gäller följande
toleranser:
Temperatur Tillåten avvikelse
°C
Koppar-konstantan .............. — 60 till +90 + 0,8°C
Järn-konstantan ................. 0 till + 200 + 2,2°C
Chromel-alumel.................. 0 till + 200 ± 2,2°C
Platina-platinarodium .......... +20 till + 200 ± 6,7°C
När man har ett instrument som är beroende av det
yttre motståndet i termoelementkretsen måste
kompensationsledningens längd avpassas med hänsyn härtill. Den dras
vanligen ända fram till instrumentet, men kan även skarvas
med en kopparledare.
Man måste ha klart för sig att den temperatur som
påverkar instrumentet är skillnaden mellan det varma
lödstället och det ställe där kompensationsledningen slutar.
Temperaturen på det sistnämnda stället bör alltså vara
konstant under alla förhållanden. Ett viktigt undantag
ifrån denna regel utgör emellertid anläggningar där
instrumenten är kompenserade för variationer hos
temperaturen i kalla lödstället.
Kompensationsledningens isolering ■kan bestå av plast om
ledningen förläggs så att den inte utsättes för mekanisk
åverkan. Särskilt vid fuktig atmosfär har denna isolering
visat sig lämplig och priset för plastisolerad ledning är
förhållandevis lågt. Asbestisolerad ledning används vid
installationer där ledningen tillfälligtvis kan tänkas komma
att utsättas för högre temperaturer. Själva ledarna är
vanligen även emaljerade. I fuktiga lokaler är denna isolering
däremot olämplig.
Gummiisolerade ledare med gemensamt gummihölje
används vid transportabla termoelement. För att göra kabeln
smidig har man mångtrådiga ledare.
Blymantlad kabel med plastisolerade ledare används vid
permanenta anläggningar där fuktbeständighet och god
mekanisk motståndskraft önskas. En isolering med
ungefär samma användningsområde är ståltrådsomspunnen
asbestisolering. Den kan även med fördel användas vid
tillfälliga installationer där god hållfasthet önskas.
Skyddsrör
Skyddsröret (fig. 3) är inte den minst viktiga delen av
ett termoelement. Det skall motstå och skydda mot
skadliga gaser eller vätskor samt vara mekaniskt hållbart även
vid högsta temperaturen.
Det finns en speciell form av skyddsrör där rören är
försedda med utvändig gänga för termoelementets
insättning i tryckkärl. Denna typ bör vara garanterad för det
tryck för vilket den avses att användas, men även vid mer
vanliga installationer måste stora krav på skyddsrörets
täthet ställas.
Materialet i skyddsrören varierar mycket efter
användningsområdet och den bästa lösningen kommer man oftast
fram till först efter samråd med leverantören.
Kostnadsfrågor får här ofta vägas mot fördelen av ett termoelement
med längre eller kortare livslängd. Av keramiska material
för skyddsrör är sillimanit vanligast, medan
värmebeständiga stållegeringar med olika sammansättningar intar
tätplatsen bland de metalliska materialen.
Man bör ha klart för sig, att även det bästa skyddsrör ur
mätteknisk synpunkt är en nackdel, då det alltid medför
tröghet hos termoelementet. Där man använder skyddsrör
endast av mekaniska hållfasthetsskäl, bör dessa
följaktligen göras öppna om så är möjligt.
Speciella termoelement
Termoelement av speciella typer utgör ofta bästa lösningen
på ett mätprobelm, och sådana kan ofta tillverkas av
förbrukaren själv. En fabriksmässigt framställd typ, som kan
vara användbar i många fall är "pencil-type" termoele-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
