Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 20 april 1954 - Blyavsättningar i förgasarmotorer, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. [-Kopplingsschema-]
{+Kopplings-
schema+} för
apparatur
vid
glödtänd-ningsindike-ring med
oscillograf.
vändigt att kunna skilja dem från tändningar,
som ger upphov till knackning, vilket är ganska
svårt. Glödtändningsljud förekommer i många
former; de kan saknas helt eller åtminstone vara
ohörbara men kan ändå ha olägligt inflytande
på motorns förbränningsförlopp genom ökad
bränsleförbrukning och minskad effekt. Ibland
kan de ge ett tämligen dovt knackande ljud, som
dock icke liknar den vanliga knackningens. I
vissa fall kan glödtändningar orsaka mycket
kraftiga och oregelbundna stötljud ("wild
ping"), varunder liksom vid stark knackning
mekaniska skador kan befaras. Ofta liknar
glöd-tändningsljuden dem som kan höras vid slitna
lager. Någon gång kan motorn fortsätta att gå
efter frånslagen tandning på grund av
glödtändningar.
Blyavsättningar har som nämnts benägenhet
att i närvaro av sot inducera glödtändning. Det
kan i detta sammanhang vara av intresse, att
man under de senaste åren uppfunnit en metod
för att såväl i laboratorier som vid körning på
Fig. 7. Flamfoton och oscillogram från försök rörande
glödtändningar.
väg säkert åtskilja glödtändningsljud från
knackningsljud. Den grundar sig på principen
för "joniserande gap"7. De elektriska
egenskaperna hos tändstiftsgapet varierar, heroende på
den tidpunkt under slaget, vid vilken
förbränningen initieras, och på den hastighet, med
vilken den sker. Detta senare är beroende av om
sekundära flamfronter är närvarande eller ej.
Ändringarna i gnistgapets ledningsförmåga
(jonisering) motsvaras av ändringar i den
överförda elströmmens styrka. Dessa ändringar kan
in-dikeras av en katodstråleoscillograf, varvid en
likspänning måste läggas över gnistgapet för att
uppehålla en mätbar ström även då gnistan är
släckt. Oscillografens horisontala avlänkning
erhålls från sekundärledningens magnetiska fält.
Med denna anordning kan onormal förbränning
lätt upptäckas.
Anordningen lämpar sig för prov under
körning. Vid försök i laboratorier, då man vill
undersöka inverkan av i tid och rum inställbara
glödtändningar i motorn, används en 1-cylindrig
provmotor med kvartsfönster, varjämte
cylindern förses med ett extra tändstift, med vilket
glödtändningar kan imiteras.
Vid ett laboratorieprov med oscillograf8
framkallades glödtändning genom ett extra tändstift
ca 5 cm från det ordinarie stiftet, fig. 7. Det har
visat sig, att indikeringen icke blir störd av
inträffande knackningar utom möjligen vid
mycket våldsamma glödtändnngar ("wild ping").
Man har en avsevärd skillnad mellan normal
förbränning och dylik stark glödtändning, vilken
senare ger ett betydande utslag i
joniserings-spåret, fig. 8.
Undersökningar, fig. 9, liar gjorts med en
modern personbil på vägen, driven med
högoktan-blybensin och med anordningar även för
bestämning av oktankrav under provet genom
observation av knackningsljudens uppkomst och
försvinnande7. Av proven framgår, att
glödtändningar uppkom, ehuru motorn vid provens
början var fullständigt ren. Diagrammet visar bl.a.
att glödtändningar kan äga rum utan att
medföra hörbara ljud. Följer man exempelvis den
horisontella linjen i diagrammet vid oktantal 78
åt höger, finner man att knackning börjar vid ca
850 r/m. Vid ytterligare accelerering fortsätter
knackningen utan närvaro av glödtändningar till
omkring 2 000 r/m, då sådana börjar uppträda.
Vid fortsatt hastighetsökning förekommer både
knackning och glödtändningar till ca 2 450 r/m,
då knackningen försvinner. Glödtändningarna
fortsätter däremot och blir allt kraftigare, ju
mer hastigheten ökas.
Tidigare har man även med andra liknande
instrument laboratoriemässigt kunnat studera
glödtändningarna, dock icke under körning.
Glödtändningarnas förmåga att i många fall
åstadkomma knackning, dvs. öka motorns ok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
