Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 27 april 1954 - Hänt inom tekniken - Det Norske Ingeiørforenings pris - Konstruktionstävlan om framtidens godsvagn - TNC: 8. Materialier, av JW - Debatt: Vattenförorening och avloppsvattenrening, av Claes Fischerström och H Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 april 1954-
399
Den Norske Ingeniørforenings pris har för 1954
tilldelats sivilingeniør Henrik Christie vid A/S Kværner Brug
för hans framstående insats på industrins område, i
samband med utvecklingen av francisturbiner för stora
fallhöjder. Christies studier av strömningsförhållandena i
tur-binhjulet representerar ett stort framsteg inom
francis-turbinernas teori.
Det kan nämnas, att Christie för det projekterade
kraftverket Hjartdøla beräknat en 145 000 hk francisturbin för
570 m fallhöjd.
Konstruktionstävlan oin framtidens godsvagn. En
tävling om konstruktion av framtidens godsvagn anordnas av
Internationella Järnvägsunionens forskningsorgan.
Ändamålet med tävlingen är att uppmuntra utvecklingen av nya
tekniska idéer för framställning av mer ekonomiska
godsvagnar. Tävlingsförslagen kommer att prövas av en jury
bestående av specialister från järnvägsförvaltningarna och
från vagnsbyggnadsindustrin. De segrande förslagen kan
bli föremål för vidare utveckling sedan prototyper har
byggts och provats. Förslagsställares industriella
äganderätt kommer att respekteras.
I tävlingen står penningpriser på sammanlagt ca 165 000
kr. till förfogande. Tävlingen är öppen för alla företag,
konstruktionskontor och enskilda personer mot
erläggande av en anmälningsavgift av 2 000 hfl. (ca 2 750 kr.).
Tävlingsförslagen skall vara insända senast den 31 december
1954. Anmälningar om deltagande i tävlingen mottas 1—30
juni 1954 av The President of the Office for Research and
Experiments (ORE), Headquarters of Nederlandsche
Spoor-wegen, 3rd Building, Moreelsepark 1, Utrecht,
Nederländerna. Officiella tävlingsregler erhålles på begäran från
ORE Bureau, Moreelsepark 1, Utrecht, efter den 15 maj
1954. Upplysningar lämnas av byråingenjör Stille,
Järnvägsstyrelsen, Stockholm, tel. lokalt 22 60 00, riks 22 64 20,
ankn. 2059.
TNC
8. Materialier
Den ständigt aktuella frågan om betydelseskillnaden
mellan de tyvärr alltför likalydande termerna material och
materiel kompliceras ytterligare genom befintligheten av
ordet materialier. Svenska Akademiens ordlista nämner
det endast som en "även" förekommande pluralform till
ordet material; som vanligaste böjning anges: ett
material, flera material. Svenska Akademiens stora ordbok
(1943) nämner det likaledes som en alternativ pluralform
till material. I Nusvensk ordbok, av östergren, uppges
som synonymer till ordet materialier "(yttre) hjälpmedel,
tillbehör, verktyg, redskap". Därmed har släppts in även
betydelsen materiel.
Inom byggnadsindustrin är byggnadsmaterialier en
ganska allmänt använd term, åtminstone i
kontraktshandlingar och liknande sammanhang. Man finner den dock ej
särskilt nämnd i Svenska Akademiens ordlista. Däremot
finner man däri skrivmaterialier, jämte skrivmateriel;
förmodligen är orden att uppfatta som synonymer. Andra
sammansättningar med -materialier tycks ej finnas i
ordlistan. över huvud taget får man av de tre här nämnda
uppslagsböckerna det intrycket att materialier är en
ordform i utdöende.
Den s.k. ByggAMA, dvs. Allmän material- och
arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten, innehåller inte ordet
materialier, fastän rikliga tillfällen därtill funnits om
Sam-arbetskommittén för Byggnadsfrågor, som står som
utgivare, så velat. I stället talas om "material och varor",
och det anges särskilt att handboken med "material"
menar ämne eller beståndsdelar som en vara är gjord av,
och att "varor" indelas i de tre grupperna: mängdvaror,
formvaror och sakvaror, vilka definieras i
överensstämmelse med TNC:s rekommendationer (TNC 7 s. 20). Som
exempel på mängdvaror nämnes bl.a. vätskor, gjutmassor,
sand; det påpekas också att mängdvaror vanligen kallas
material. Formvaror är t.ex. virke, balkar, rör. Till de för
byggnadsändamål använda sakvarorna hör enligt ByggAMA
"dörrar och fönster och andra liknande typer av
fabriksfärdiga byggnadselement, inredningsenheter som skåp,
diskbänkar, spisar och även speciella installationsdelar som
ventiler, strömbrytare; lås, gångjärn och andra beslag,
skruvar, spikar, brickor och andra fästelement". Allt detta
är sådant som ingår som beståndsdelar i den färdiga
byggnaden och som, alltifrån material till sakvaror,
lämpligen borde innefattas i "byggnadsmaterialier" när detta
ord användes. Däremot borde inte (yttre) hjälpmedel,
verktyg och redskap för byggnadens uppförande medräknas.
Detta är materiel; att Nusvensk ordbok räknar det som
"materialier", och att Svenska Akademiens ordlista tagit
upp ordet "skrivmaterialier", visar — tillsammans med en
ofta förnimbar osäkerhet i fråga om ordets innebörd i
tekniska skriftalster — att ordet materialier ställer till
besvärande oreda i nomenklaturen.
Eftersom det i sin uppgivna funktion av alternativ
plural-form till material inte har någon uppgift att fylla,
eftersom det trasslar till begreppen och lätt blir föremål för
missbruk, och eftersom det tycks vara statt i utdöende
inom teknikens flesta grenar, rekommenderar TNC att
ordet "materialier" undvikes, och att man i stället håller sig
till termerna material (lika i plural), materiel, varor m.m.
JW
Debatt
Vattenförorening och avloppsvattenrening
Civilingenjör H Johansson har i Tekn. T. 1954 s. 89
publicerat en intresseväckande och värdefull uppsats om
vattenförorening och avloppsvattenrening i Stockholm. I
slutet på denna kommer han in på en fråga av mer
allmän, principiell innebörd, betitlad: "Målsättningen för
vattendragens renhållning", och drar därvid vissa mycket
bestämda slutsatser, som jag nedan vill tillåta mig att
diskutera.
Förf. utgår från K. Medicinalstyrelsens cirkulär 52:30
rörande smittrening av avloppsvatten från
sjukvårdsinrättningar och anför, att styrelsen där godtagit låggradig
rening och klorering med 30 mg/1 klor eller höggradig
rening med 20 mg/1 klor. Kontakttiden har enligt förf.
angivits till 30 min. Med utgång från detta anföres vidare:
"Detta tyder på att låggradig rening och högklorering av
kommunalt avloppsvatten måste vara fullt
tillfredsställande ur hygienisk synpunkt (kursiverat av mig).
Högklorering med lång kontakttid kan införas vid de nuvarande
reningsverken med obetydliga tekniska förändringar (bl.a.
kan deklorering efter fullbordad desinfektion eventuellt
erfordras). Ur ekonomisk synpunkt blir kostnaden för
låggradig rening och högklorering under badsäsongen lägre
än för höggradig rening. Övergång till höggradig rening
kan därför ej motiveras ur hygienisk synpunkt utan endast
av hänsyn till syrehushållningen (kursiverat av mig)."
Nu står det i Medicinalstyrelsens cirkulär först och
främst "klordoseringen bör icke understiga .. ." och
"kontakttiden bör uppgå till minst. . .". Jag tror ej att man
feltolkar cirkuläret, om man fattar detta så, att
Medicinalstyrelsen avser att ett visst resultat skall ernås, även om
dosering och kontakttid kan behöva avsevärt ökas. Men
viktigare är, att i cirkuläret, moment a, bl.a. står: "Vid
planering av reningsanläggning måste man bl.a. taga
hänsyn till befintligheten av vattentäkter, utomhusbad m.m."
I moment b står: "Smittreningen bör ske genom klorering.
Dessförinnan skall avloppsvattnet underkastas åtminstone
slamavskiljning (låggradig rening) och, om förhållandena
det påkallar, även längre gående behandling t.ex. rening
i biologisk bädd eller i anläggning för aktivt siam
(höggradig rening)."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
