Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Gasturbiner och strålmotorer i kemisk industri, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
427
Gasturbiner och strålmotorer
i kemisk industri
621.438 : 66
Utom för kraftalstring, särskilt som reservaggregat, har
gasturbiner (Tekn. T. 1940 s. M49, 61) huvudsakligen
använts i flygplan. Redan 1932 konstruerade man i Schweiz
Velox-pannan (Tekn. T. 1937 s. M121) i vilken
förbränningsluften liksom vid reaktionsmotorn komprimeras med
en gasturbindriven kompressor. Olja förbränns i en
vattenkyld brännkammare, och gaserna kyls sedan i
ångbildarrör, innan de går till gasturbinen. År 1938 hade man
konstruerat på Velox-principen byggda anläggningar för
krackning av råolja enligt Houdry-processen. Sedan andra
världskrigets slut har gasturbinen också utnyttjats i
växande utsträckning inom annan kemisk industri.
Dess första stora användningsområde var inom
petroleumindustrin för pumpning av råolja och jordgas och för
olika ändamål vid oljeraffinering. Gasturbinen är
nämligen i vissa fall tilltalande som motor inom kemisk
industri på grund av dess relativt låga vikt, enkla
konstruktion och ringa platsbehov. Av större betydelse är
emellertid de möjligheter som den öppnar för
genomförande av snabba kemiska processer och för dessas
kombination med energialstring.
Gasturbinen
En gasturbinanläggning består av turbin, kompressor och
oftast brännkammare eller luftvärmare. Dessutom ingår
ofta värmeväxlare och kylare. I större enheter är
kompressorn vanligen av axialtvp (Tekn. T. 1953 s. 427)
möjligen i kombination med centrifugalkompressorer.
Turbinen är i princip av samma typ som ångturbiner.
Anläggningens olika delar kan kopplas samman på i huvudsak
två olika sätt, nämligen i öppen eller sluten krets (Tekn.
T. 1946 s. 399); inom var och en av dessa grupper är
olika kopplingar möjliga.
Vid öppen krets (fig. 1 överst) tas luft in på
kompressorns lågtryckssida, och går från denna direkt eller genom
en värmeväxlare till brännkammaren där bränsle sprutas
in och förbränns. De heta gaserna från brännkammaren
driver turbinen och går sedan genom värmeväxlaren ut i
luften. Den största ökningen av anläggningens termiska
Fig. 2. Gasturbinanläggning mecl halvsluten krets; 1
lågtryckskompressor, 2 mellankylare, 3 högtryckskompressor,
A värmeväxlare, 5 luftvärmare, 6 turbin i den slutna
kretsen, 7 förkylare, 8 brännkammare, 9 kompressor och 10
turbin i den öppna kretsen, 11 motor för igångsättning.
verkningsgrad uppnås genom värmeväxlaren, men man
kan göra den ännu större genom att komprimera luften
i flera steg med kylning mellan dem.
Turbiner med öppen krets kan också arbeta vid
undertryck (fig. 1 nederst) varvid kompressorn arbetar som
vakuumpump. Luften går härvid in i värmeväxlaren och
därifrån till brännkammaren. Förbränningsgaserna driver
turbinen, passerar värmeväxlaren och därefter en kylare
samt går slutligen till kompressorns lågtryckssida. Denna
typ är av värde, när het gas av atmosfärtryck står till
förfogande, därför att turbinen kan drivas direkt med gasen
eller sedan den passerat en brännkammare. Den har dock
den allvarliga olägenheten att turbin, kompressor och
värmeväxlare får stora dimensioner.
Vid sluten krets (fig. 1 i mitten) drivs turbinen av het,
komprimerad luft som cirkulerar i ett slutet system
bestående av kompressor, värmeväxlare, luftvärmare (som
kan vara en brännkammare utförd som värmeväxlare),
turbin, värmeväxlare, förkylare, kompressor. Detta system
fordrar en relativt komplicerad brännkammare eller
luftvärmare men har fördelen att hela systemet kan sättas
under tryck, varigenom maskinernas dimensioner blir
mindre. Genom att variera trycket kan man få en mer
ekonomisk reglering av belastningen än vid det öppna
systemet. Turbinen kan inte smutsas ned av stoft i de heta
gaserna eller korroderas av dessa.
Fig. 1. Kopplingskretsar
för
gasturbinanläggningar; överst öppen krets,
i mitten sluten krets,
nederst öppen krets för
vakuum; AH luftvärmare, B
brännkammare, C
kompressor, PC förkylare, T
turbin, X värmeväxlare.
Fig. 3.
Gasturbin-ångtur-binanläggningar för
samtidig produktion av
lågtrycksånga och elenergi;
upptill värmetillförsel i
brännkammaren; nedtill
värmetillförsel i
ångpannan, - ånga,–-luft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
