- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
446

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 11 maj 1954 - Böcker - Janes' all the world's aircraft, av Carl-Gustav Wachtmeister - Earth pressure calculation, av Hans Fagerström - The handbook of solvents, av J Tandberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

446

TEKNISK TIDSKltlFT

tära flygplan av nyss anförda skäl är mer osäkra. I de
fall då motorstyrka och beväpning anges torde
uppgifterna vara ganska säkra, då här gissningar ej så lätt låter
sig göra.

Uppgifternas fullständighet sammanhänger givetvis delvis
med i vad mån de varit tillgängliga. Dock efterlyser man
ibland data, som vid tiden för verkets utgivning borde
varit kända och som kan ha ett visst praktiskt värde, t.ex.
vingytan för det bekanta amerikanska pilvingade
bombplanet "B-47", för vilket i övrigt utförliga data lämnas.
Prestanda anges ofta ej så fullständigt som är önskvärt
och ej heller likformigt för olika flygplan, vilket
ytterligare försvårar t.ex. en jämförelse mellan olika länders
flygplan av samma typ. Det är svårt att säga i vad mån
denna brist sammanhänger med uppgifternas åtkomlighet.
Beträffande Sovjetunionen är av naturliga skäl både
fullständigheten och tillförlitligheten betydligt mindre.

Verket kan ej sägas ha något större värde som
nyhetskälla, enär de för året nya uppgifterna funnits
publicerade på ett flertal ställen i tidskriftslitteraturen mer än
tre månader före verkets utgivningsdatum. De populärt
betonade flygtidskrifterna är därför bättre nyhetskällor
och dessa innehåller också mer utförliga beskrivningar.
Bäst torde Janes’ lämpa sig som ett uppslagsverk för
något äldre flygplan, där tillräckligt många uppgifter hunnit
sammanställas för att vara av praktiskt värde. Enligt vad
som ovan anförts måste emellertid beträffande de
militära planen dessa uppgifter användas med en viss
försiktighet, t.ex. vid jämförelse av prestanda för olika
länders stridsplan av samma typ. Fackmännen bör dels göra
en kontroll av flygvikten, som kan uppskattas med ledning
av flygplanets dimensioner, vilket visat sig gå ganska bra,
och dels göra en aerodynamisk beräkning av motståndet,
varefter för given motorstyrka prestanda kan räknas fram.

Nyheter i föreliggande upplaga är bl.a. att Japan
återinträder som flygplans- och motorproducent och att
Filippinerna börjat en försökstillverkning för att eventuellt
starta en flygindustri. Jugoslavien debuterar som
tillverkare av reaflygplan. Frankrike presenterar tio och USA
fyra nya mindre firmor, samtliga tillverkare av
småflyg-plan. England visar ingen ökning härvidlag, vilket
måhända sammanhänger med att detta land har mycket få
firmor av mindre storlek.

Bland intressanta nyheter på projektstadiet kan nämnas
trafikversionerna av Englands och USA:s nyaste bombplan,
avsedda för 100—150 passagerare, t.ex. "Aero Atlantic",
som skall bli deltaformad och "Boeing 707", utvecklat ur
det ovannämnda bombplanet "B-47". Vidare finner man
det "Saab Scandia" mycket snarlika spanska planet "Azor".
Nya militära projekt avser bl.a. även deltaformade både
bombplan och jaktplan. Sålunda anges t.ex. att den
amerikanska firman "Convair" ämnar bygga ett stort
8-moto-rigt deltabombflygplan.

En aktuell nyhet från östsidan är en förut icke känd
version av den omtalade "MIG 15", som avslöjats genom
en nödlandning på Bornholm. De data, som anges för
denna typ. torde vara en sammanställning av direkta
undersökningar på det beslagtagna flygplanet och
piloternas uppgifter. För Sverige representeras nytillskottet
av "Lansen". Carl-Gustav Wachtmeister

Earth pressure calculation, av Jørgen Brinch Hansen.
Teknisk Forlag, Köpenhamn 1953. 270 s., 121 fig., 5 tab.,
20 diagr. 4,30 $.

Det finns ett behov av mer generella metoder inom
jord-Irycksläran. Framför allt gäller detta för de fall där
jord-trycksfördelningen icke är "hydrostatisk", t.ex. vid
stödväggar med ankarstag och vid uppstämplade schaktsponter.

Förf., chefkonstruktör hos danska Christiani & Nielsen,
framlägger i sin doktorsavhandling en ny metod, som
möjliggör bestämning av jordtrycken med hänsyn till
rörelsemöjligheterna hos stödmurar, ankarplattor, sponter
osv.

Metoden är — åtminstone efter vissa approximationer —
tämligen generell och tillämpbar t.ex. på både
kohesions-material (lera) och friktionsmaterial (sand).
Beräkningarna synes inte bli avskräckande mödosamma, men teorin
är i den nu framlagda formen ganska hårdsmält. I den
"Reader’s guide", som inleder boken, är dock förf. nog
omtänksam att anvisa delar, som utan större men kan
överhoppas.

En översikt över kända metoder är välgörande redig och
samtidigt sällsynt fyllig.

Den nya metoden bygger på tanken att man vid
beräkning av trycket från en utglidande jordmassa skall nå
samma resultat med hjälp av "extremmetoden" (namnet
av extremfallen aktivt och passivt jordtryck) som med
"jämviktsmetoden", vilken baseras på tre
jämviktsekvationer och inte tar hänsyn till extremvillkor.

Förf. har funnit ett gränsvillkor, vilket gör det möjligt att
använda jämviktsmetoden i kombination med Kötters
ekvation, oberoende av glidytans form. Glidytan kan
därför förenklas från en logaritmisk spiral till en eller flera
cirklar, vilka bestämmer rotationscentrum för väggen eller
delar av väggen.

Av intresse är förf:s syn på risken för andra
belastningsfall än de som tagits till utgångspunkt för
dimensioneringen av en stödkonstruktion. Om t.ex. en spontvägg, vilken
dimensionerats för ett visst belastningsfall, skulle börja
ge efter på något annat sätt än det antagna, medför
rörelsen genast mindre jordtryck på den eftergivliga delen.
Samtidigt ökas trycket utöver det beräknade värdet mot
den del som antagits vara mest ansträngd och som
därför dimensionerats kraftigast. Slutresultatet av denna
tryckförändring blir att om konstruktionen över huvud taget
kollapsar, så sker detta på det sätt som antagits.

Boken innehåller två kapitel med numeriska exempel på
praktiska jordtrycksproblem. Där behandlas stödmurar,
ankarplattor, fristående sponter, förankrade sponter,
upptill fixerade sponter, schaktsponter, dubbelsponter för
fångdammar och cellformade spolkonstruktionen

Förf. påpekar att metoderna måste användas med
försiktighet, intill dess de i än större utsträckning hunnit
prövas praktiskt. Det ovan angivna exemplet på
riskbetraktelse kan måhända understryka detta. Icke desto
mindre är arbetet en stor händelse inom jordtrycksläran.

Hans Fagerström

The handbook of solvents, av Leopold Scheflan &
Morris B Jacors. Nostrand, New York 1953. 728 s. 10 $.

Handboken omfattar två delar. Den första delen
behandlar teoretiska synpunkter på lösningsmedlen, såsom deras
lösningsförmåga, avdunstning och brännbarhet. Praktiskt
viktigt är problemet rörande lösningsmedlens återvinning.
Den andra delen behandlar ämnenas fysikaliska
konstanter (specifik vikt, brytningsindex, smältpunkt, kokpunkt,
ångtryck vid olika temperaturer, blandbarhet med andra
lösningsmedel) och kemiska sammansättning. Skulle
ämnet vara giftigt, explosivt, instabilt, eller besitta andra
anmärkningsvärda egenskaper, anges detta.

Såvitt jag kunnat kontrollera är uppgifterna korrekta.
Men söker man t.ex. efter ämnet trikresylfosfat i bokens
avslutande "Index of synonyms", får man hänvisning till
"Tritolyl phosphate". Därmed försvinner ämnet ur
handboken, det syns helt enkelt ha dunstat bort. Det är i gott
sällskap. Även ett sådant klassiskt lösningsmedel som
"Water" — saknas. Likaledes saknas flytande ammoniak,
metylamin, svaveldioxid, kolsyra, cyanväte och flera andra
teoretiskt intressanta lösningsmedel, medan t.ex.
koltetraklorid, koldisulfid, kolsubsulfid (C3S2), karbonylbromid
(COBr2) finns medtagna, jämte ca 2 700 andra ämnen, av
vilka de flesta närmast hör hemma i en kemisk
institutions preparatsamling.

Det utrymme, som ägnas åt mer än 2 000 kuriositeter
(t.ex. difluorättiksyra, difurfurylamin, etylfenylbromacetat,
ortohvdroxyl-propiofenon, ända fram till det sista: p-xylyl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:38:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free