Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 18 maj 1954 - Atomkraften i framtidens energiförsörjning, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1954
449
Atomkraften i framtidens energiförsörjning
Civilingenjör Harry Brynielsson, Stockholm
Som ett mått på länders industriella utveckling
anger man ofta deras energiförbrukning per
invånare och år omräknad i ekvivalent mängd
stenkol. För närvarande förbrukas i
Stenkol
t/år
USA .................... 7—8
Storbritannien ........... 4—5
Sverige .................. 3—4
Ryssland ............. ca 2
Japan ................ ca 1
Indien ............... ca 0,2
Som medelvärde för hela jorden anges ca 1,5 t
per invånare och år. Man kan vänta att denna
siffra skall stiga snabbt genom den industriella
utveckling som pågår särskilt i underutvecklade
länder. Då dessutom jordens folkmängd ständigt
växer, är frågan hur människornas energibehov
skall täckas högst aktuell.
Jordens folkmängd var 1950 2 330 milj., och
man förutser att utvecklingen troligen kommer
att bli (Putnam: "Energy in the future", New
York 1953):
1950 1975 2000 2050
Folkmängd milj. 2 330 2 900 3 700 6 000
De högsta tänkbara siffrorna är avsevärt större.
År 1950 var människornas totala
energiförbrukning 2,93 • 1013 kWh eller 0,1 Q, där Q är 2,93 •
1014 kWh = 1018 BTU (Tekn. T. 1953 s. 350).
Energibehovet väntas stiga med 3—4 % per år.
Tar man hänsyn till att verkningsgraden vid
energins utnyttjande samtidigt bör stiga,
kommer förbrukningen av jordens energireserver att
växa från 0,1 till ca 2,6 Q/år under åren 1950 till
2 050. Det troliga behovet är ca 11 Q under tiden
1950—2000 och ca 61 Q under 2000—2050.
Förutsätts att kostnaden för utvinning av
naturtillgångarna inte får stiga till mer än dubbla den
nuvarande, är tillgängliga reserver:
Q
Kol .................... 32,0
Olja och naturgas ....... 5,0
Skiffer.................. 1,0
Oljesand ................ 0,2
Torv ................... 1,4
Totalt 39,6
Av de energitillgångar, som ständigt förnyas,
t.ex. ved, avfallsprodukter, vatten- och vindkraft,
Bearbetning av föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 12 mars
1954.
621.039 : 620.9
kan man vänta ett tillskott på 5—10 Q under
1950—2050. Även med denna ökning förslår
tillgängliga energikällor uppenbarligen inte långt
för att fylla det beräknade behovet, och man
måste därför finna nya utvägar att alstra energi.
Atomenergins roll bedömdes härvid först med
stor optimism — man talade om obegränsad
tillgång på energi praktiskt taget gratis — men rätt
snart förbyttes optimismen i stor pessimism.
Man ansåg att råvarutillgångarna var
otillräckliga och de tekniska svårigheterna vid deras
utnyttjande så stora att energipriset skulle bli
pro-hibitivt. Man har emellertid nu fått större
erfarenhet och kan bättre bedöma möjligheterna
att utnyttja atomenergin.
B r änsletill gång
År 1953 uppskattades tillgångarna på uran till
25 Mt och på torium till 1 Mt. Man har då räknat
med att priset på färdig metall skall få gå upp
till 100 $/lb varigenom även lågvärdiga
fyndigheter kan utnyttjas. Kan man betala bara
50 $/lb, blir tillgångarna en sjundedel av de
angivna. Man har då uppskattat endast kända
fyndigheter, t.ex. i Belgiska Kongo, Kanada, USA,
Sydafrika, Australien, vissa uranhaltiga råfosfat
och skiffrar samt toriumhaltig monazitsand i
Brasilien och Indien. Prospekteringsarbetena är
emellertid ännu på ett förberedande stadium och
nya fynd kan därför göras. Anmärkningsvärt är
att man tidigare ansett tillgången på torium
större än på uran.
Energiinnehållet hos de angivna mängderna
atombränsle är 1 700 Q om man kan utnyttja
det fullständigt. Även om av vissa skäl endast en
tredjedel av det kan tillgodogöras, blir reserven
575 Q, dvs. 25 gånger stenkolets och 100 gånger
oljans och jordgasens energiinnehåll.
Atombränslena utgör alltså en stor men inte
outtömlig reserv, och atomenergin är ingen konkurrent
till andra energikällor utan ett värdefullt
komplement till dessa.
När och till vilket pris
kan atomenergi erhållas?
Den första atomreaktorn sattes i gång för mer
än tio år sedan, och det är känt att det nu finns
reaktorer som ger elenergi i liten skala (Tekn. T.
1952 s. 483; 1953 s. 10; 1954 s. 69). Hur länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
