Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1954 - Vattenbyggnadskonstruktionerna vid Kilforsens kraftstation, av Sten Elfman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 juni 1954
riktningen för vattentryck till krönet och
samt-tidigt härmed ett is- eller timmertryck av 15
Mp/m, verkande längs hela dammlinjen.
Befintliga bergförankringars stabiliserande verkan har
ej medräknats.
De båda ytterluckorna är vanliga
segmentluckor, varav den vänstra har
motviktsmanöv-rerat spel. Mittluckan är en segmentlucka, som
kan öppnas såväl uppåt som nedåt, med
bordläggning på båda sidor för flottning över den.
Spelhusen är av betong. Utskoven kan stängas
med nålar. Dammen betjänas av en 8 t
portalkran på skenor.
De anslutande jorddammarnas tätande delar
utgörs av en tunn betongvägg, som dragits ned till
berg och uppströms om denna ett tätjordslager.
Tilloppskanalen
Kanalen går fram genom lösa jordlager. Man
räknade från början med att någon
släntbeklädnad ej skulle fordras, om
maximivattenhastig-heten sattes till 1 in/s. Den ekonomiska
dimensioneringen gav en kanalarea av 356 m2, medan
villkoret om maximihastighet gav arean 364 m2.
Det senare värdet blev utslagsgivande med knapp
marginal (fig. 8). Lutningen 1 : 2 var den
brantaste som kunde tillåtas med hänsyn till
ras-risken hos sanden och gruset i slänterna. Att
bottnen gjorts avrundad är förmånligt ur
geo-teknisk och hydraulisk synpunkt samt med
hänsyn till utförandet. På vissa ställen visade sig
jordlagren vid utgrävningen så lösa, att slänterna
måste bekläs med sprängsten.
En bågbro av betong för allmän trafik har
byggts över tilloppskanalen. Bågen har 48 m fri
spännvidd, och brobanan är 100 m lång.
Tilloppstunneln
På grund av att flottning skulle ske genom
tunneln, räknade man från början med att ha fri
vattenyta där. En ekonomisk dimensionering gav
en total sektionsarea av 208 m2, fig. 9. Bredden
valdes till 13 m med hänsyn till grävmaskinens
och truckarnas utrymmesbehov under
byggnadstiden, lämplig bredd för flottningen, berghåll-
501
Fig. 9.
Tillopps-
tunneln.
fastheten och kostnaderna. Tunneltaket hade
man preliminärt tänkt ge cirkelbågform med
radien 13 m. Sveriges Geologiska Undersökning
som tillfrågats förordade emellertid en mindre
radie på grund av den ökade säkerhet mot ras
som därmed skulle vinnas. Spänningsoptiska
undersökningar, utförda vid KTH (Tekn. T. 1950
s. 727), visade, att vid homogent berg skulle
risken för sprickbildning vara mindre vid en
mindre radie. Å andra sidan skulle en mindre radie
ge större tunnelarea och därmed större
anläggningskostnad utan att fallförlusterna minskades.
Man valde radien 12 m.
Vid provborrningar längs tunnelsträckningen
upptäcktes ett dåligt bergparti, där tunneln
skulle passera under en dalgång. För att undvika
dyra och tidskrävande förstärkningsarbeten
ändrades plansträckningen så, att tunneln i
stället kom under en höjd. Tunneln blev härigenom
något längre, men man har ej haft anledning
ångra sig, då berget här visade sig vara tämligen bra.
Tunneln kan avstängas i uppströmsändan med
bågsättar. En motorvagn löper på en telferbana
Fig. 10. Kraftstationsdammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
