Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 22 juni 1954 - Flottningen vid Kilforsens kraftstation, av Stig Angelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1954
577
Fig. 12. Flottning i den nedre trapetsformade rännan.
Sedan heslut fattats att tillverka rännan av
plåt gjordes ingående kostnadsjämförelser
mellan olika sätt att rostskydda den. Vi fann då, att
det utan tvekan var mest ekonomiskt att
varm-förzinka rännan. Efter en del justeringar i
utförandet och sektionen i jämförelse med det
ursprungligen tänkta, blev det möjligt att
varm-förzinka hela de färdiga rännelementen i
"grytorna" vid verkstaden i Västerås. Hela den
del-cirkulära rännan är därför varmförzinkad.
För utformningen av rännan konstruerades en
särskild motordriven montagevagn, vilken
använde de redan utlagda ränndelarna som räler.
Montaget gick därför snabbt och bra (fig. 9).
Den cirkulära rännan väger 140 kg/m och
kostade inklusive varmförzinkning 260 kr/in.
Kostnaderna gäller tillverkning av rännan och
transport till närmsta järnvägsstation, men ej
montering, undergrund eller betongsyllar.
Tillverkningen har skett vid Statens Vattenfallsverks
verkstad i Västerås (fig. 10 och 11).
Ränna med trapetsformad sektion
På en sträcka av ca 170 m i början samt ca
565 m i slutet av rännan är lutningen för brant
för att den delcirkulära ränntypen skall vara
lämplig. Här har rännan utförts med
trapetsformad sektion. Plåttjockleken är 8 mm och
rännelementen 13 m långa. Även denna ränntyp (fig.
12) är upplagd på enkla betongplattor. Den är
avsevärt tyngre och dyrare; den väger i medeltal
350 kg/m och kostade inkl. rostskyddsmålning
650 kr/m, fritt närmsta järnvägsstation.
Rännutloppet
Vid rännans utlopp i Ångermanälven varierar
vattenståndet ca 4 m och det var ganska svårt
att finna en lösning som för rimliga kostnader
tillfredsställde kraven på en god utmatning av
virket utan risk för virkesskador eller
stock-ningar. Även här har vi gjort modellprov, och
så småningom kommit fram till en enkel och
billig lösning.
Vid försöken framkom bl.a. att det fordrades en
ändrad utformning av avloppskanalen nedom
tunneln samt en ändrad uppläggning av
tippmas-sorna från tunneln. I annat fall skulle vid
lågvatten, liksom sedan Lasele kraftstation byggts
ut, allt virke från rännan ha stannat kvar i en
stor bakeda vid högra stranden just vid utloppet.
Utformningen av själva rännutloppet kom att
bli ganska likt en skidbacke där "uthoppet"
ligger ungefär i nivå med det lägsta aktuella
vattenståndet, fig. 13.
Beräkning av rännan
Vid den hydrauliska utformningen av rännan
har fallförlusterna beräknats med hjälp av
Man-nings formel varvid M antagits vara 105.
Kontrollberäkning har dock gjorts även för M = 90.
För dimensionering av flottningsrännor har
generella formler härletts, vilka är direkt
användbara vid beräkning av t.ex. bottenbredden hos en
trapetsformad ränna, och de ingående
funktionerna har i stor utsträckning uppritats i
diagramform för vanligen aktuella rännstorlekar.
Den vid alla dylika beräkningar oundvikliga
passningsräkningen har därför förenklats högst
avsevärt.
Vid dimensioneringen av den nedre branta
delen av rännan har hänsyn tagits till
luftinblandningen i vattnet. Luftinträngningen har därvid
beräknats enligt en amerikansk metod.
Beräkningsmässigt erhålles därvid för nedre delen av
rännan en lufthalt i vattnet av storleksordningen
25 %, vilket torde vara något mera än vad som
i verkligheten uppnås. Rännan har ett beräknat
fribord av minst 0,35 m.
De beräknade medelhastigheterna i rännan är
ca 5,5 m/s vid lutningen 1 : 100 och ca 15 in/s på
nedre delen.
b’"-
Fig. 13. Rännutloppet frän nedströmssidan. Utfyllnaden
au tippmassor nedströms utloppet ej fullbordad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
