Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 10 augusti 1954 - Ingenjörerna i samhällsdebatten, av Hugo Edström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
TEKNISK TIDSKRIFT
Ingenjörerna i samhällsdebatten
I ett uppmärksammat föredrag vid Sveriges
Industriförbunds årsmöte i april 1954 framförde
Harald Nordenson sina synpunkter på
"Näringslivets män och politiken". Föredraget var en
tankeväckande vidräkning med
föredragshållarens kolleger inom näringslivet för deras
negativa inställning till politiskt arbete och motvilja
mot att själva aktivt delta i detta. Han gav en
slående liknelse mellan dessa politiskt passiva
näringsidkare och vissa åskådare, som från läktaren
följer en fotbollsmatch, i hög grad uppfyllda av
sin egen sakkunskap och frikostiga på kritik
men utan önskan att själva göra en insats i
spelet.
Vi ingenjörer har stor anledning att pröva oss
själva om inte den kritiken även drabbar oss i
mycket hög grad. Nordensons kritik rörde
näringslivets män och politiken men hans
tankegång kan föras över på den för oss närliggande
frågan: Ingenjörerna och de stora tekniskt
betonade frågorna av vital betydelse för vårt
samhälles sunda utveckling. En del av dessa frågor kan
sammanföras under rubriken "politik", men även
andra frågor finns som ej direkt kan
klassificeras på samma sätt.
För varje vital frågas bedömande fordras
mycket ingående orientering och djupgående studier
innan ställning kan tas för eller emot. Den
utbildning vi ingenjörer fått såväl vid våra
högskolor som i det praktiska livet borde göra det
möjligt för oss att med sakkunskap och skärpa
göra vår röst hörd. Många frågor, som i dag är
under utveckling, fordrar en klar logisk teknisk
utredning, innan de är mogna för den allmänna
debatten. Vi ingenjörer har ett stort ansvar för
samhällets utveckling. Förvaltar vi detta ansvar
så som det kan krävas av oss? Är vi beredda att
med uppgivande av vår egen goda bekvämlighet
än mera splittra våra krafter och göra den
andliga värnpliktstjänst som vi alla är skyldiga oss
själva och vårt samhälle av i dag och av i
morgon?
I dagens samhälle synes vi ingenjörer ej längre
ha förmåga att göra vår röst hörd och låta våra
idéer träda fram i främsta linjen för att
skärskådas och bidra till de frågors riktiga lösande
där vår sakkunskap borde tas i anspråk. Den
industriella och tekniska utvecklingen har emel-
Hälsningsanförande vid STF:s årsmöte den 28 maj 1954.
lertid i själva verket skapat förutsättningar för
oss ingenjörer att, oin bara vi själva vill, få vara
med och leda utvecklingen. I de utomordentligt
förnämliga insatser vårt näringsliv gjort — som
Nordenson påpekade — på praktiskt taget alla
fronter har mycket arbete uträttats av vårt lands
ingenjörer, utnyttjandet av landets
naturtillgångar, produktivitetens höjande,
konkurrenskraftens hävdande, försvarets stärkande och
mycket annat.
Svenska Teknologföreningen är ett naturligt
forum för den tekniska sakkunskapens debatter
i samhällsproblemen. Där skall vi ingenjörer
med kraft och klarhet och utan hänsyn till
ovidkommande omständigheter göra vår röst hörd.
Teknisk Tidskrift är beredd att öppna sina
spalter för sakliga och vederhäftiga inlägg i de
dagsaktuella frågorna av icke blott rent teknisk utan
även av teknisk-politisk och teknisk-social
natur. På ledande plats i tidskriften bör
tankeväckande åsikter och ställningstagande till de
tekniskt betonade problemen komma till synes.
Måhända skall vi ej heller stanna endast vid dessa
problem. Det finns många andra ämnen där vår
röst bör höras och ge återklang i de aktuella
diskussionerna.
I det dagliga arbetet i statens och våra
kommuners förvaltning behövs ingenjörernas insats. I
de otaliga nämnder och kommittéer som
förbereder de olika samhälleliga frågorna bör vi
ingenjörer ha en given plats, om vi inte drar oss
undan från arbetet. Om vi ingenjörer själva varit
bland de mest aktiva att skapa de tekniska
förutsättningarna för samhällsmaskineriet av i dag,
får vi ej dra oss för att visa hur vi anser att det
skall manövreras. Jag förmodar att ingen
ansvarig tekniker vill vara med om att konstruera en
komplicerad maskin och sedan lugnt överlämna
till andra att diskussionsvis försöka finna ut hur
den lämpligen skall skötas. Uppgiften att tillse
att den tekniska apparaten förvaltas väl är lika
viktig som uppgiften att konstruera och
förbättra den.
Men vi måste ha klart för oss — jag knyter här
på nytt an till Nordenson — att, även om vi är
fast övertygade om att individen är den
avgörande dynamiska kraften i vår utveckling, måste vi
ha förmåga att frivilligt inordna oss i ett
samarbete för gemensamma värden.
Hugo Edström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
