Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 31 augusti 1954 - Den moderna teknikens debetposter, av Georg Borgström - Böcker - Utilization of saline water, av SHl - Beretning fra Kølevandsudvalget, av Wll - Manures and fertilisers. Potential progress in Europe, av SHl - Stal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
716
TEKNISK TIDSKRIFT
av denna uppfattning. Det bidrog i varje fall
till att söva in den allmänna opinionen,
åtminstone i den industrialiserade delen av världen.
Det har krävts ett nytt världskrig med dess
onormala anspråk på spannmålslager, skogar,
boskap och mineraltillgångar för att återföra
folken till medvetande om situationens allvar. Skall
världen undvika en fortsatt utarmning och en
accelererad förbrukning av sina tillgångar måste
kravet på bättre hushållning resas jämsides med
kraven på ökad produktivitet. Vetenskapen vet
vägarna till en skapande produktion, vid vilken
resurserna maximalt utnyttjas utan att förstöras
och förbrukas, så att kommande generationer
lämnas barskrapade.
Alltför ofta har teknik och vetenskap lånat sig
till lysande prestationer, som inte varit annat än
bländverk, som efterlämnat förstörelsens
ödemarker. Ekonomerna har ej så sällan ensidigt
sysslat med kreditsidan men glömt balansen.
De-betposterna har ofta varit vida större. En upplyst
opinion kan här uträtta storverk enbart genom
att kräva full redovisning.
Det är och förblir ingen märklig prestation att
tömma ett fullt skafferi — vad som är värt vår
beundran är konsten att fylla det. De stora
värden vi förstör genom nedsmutsningen i naturen
måste också ersättas på det att våra
efterkommandes arv ej må vara bortslösat. Att handla så,
att kommande släktled ej står med kalmarker,
utan bränsle och med en utsugen jord och
tömda grundvattensgruvor, däri ligger den
nyorien-terade vetenskapens och teknikens stora triumf.
En ny värdering med nya riktlinjer för vårt
handlande krävs.
Böcker
Utilization of saline water. Arid Zone Programme IV.
UNESCO, Paris 1954. 93 s., ill. 10 sh. 6 p.
G Grillot, Marocko, som skriver om biologiska och
agrikulturella problem vid odling av saltvattentåliga växter
under bevattning med salt eller bräckt vatten, framhåller
bl.a. att användning av sådant vatten inte nödvändigtvis
är skadlig. Tvärtom kan denna metod vara av stort värde
vid förbättring av jorden i nederbördsfattiga trakter.
Tillräckligt utspätt kan havsvatten stimulera vegetationen och
gynna utvecklingen av en gynnsam bakterieflora i jorden.
Bevattning med bräckt vatten minskar vidare
avdunstningen från jorden och växternas vattenavgivning varigenom
dessas tålighet mot torka ökas. Tyvärr uppvägs dock
denna fördel av den ökning av vattenförbrukningen som är
nödvändig för urlakning av saltet. För mycket salthaltig
jord eller sådan med ogynnsam sammansättning kan
bevattning med bräckt vatten leda till att växterna blir sjuka
eller dör, i vissa fall genom saltförgiftning men oftare
genom uttorkning på grund av för högt osmotiskt tryck hos
den yttre vattenlösningen, utsvältning bl.a. genom att
jordens pH blir för högt eller kvävning genom användning av
för mycket lakningsvatten.
Med undantag för magnesiumsalter utgör salternas
giftighet sällan ett direkt hinder för bevattning med bräckt
vatten. Vegetationens utveckling begränsas av jordens totala
salthalt som direkt och indirekt påverkar växterna. Fel-
aktig sammansättning hos bevattningsvätskan medför att
vätskan i jorden får en sammansättning, bl.a. högt pH,
varigenom växterna inte kan ta upp närsalter innehållande
P, Fe, Zn och Mn.
H E Hayward, USA, diskuterar växters utveckling i
salthaltig miljö, varvid han klassificerar salthaltiga och
alkaliska jordar, ger en översikt över vad som är känt om
fordringarna på bevattningsvätskans kvalitet och redogör
för växters tålighet mot alkali och natrium-, kalcium-,
magnesium-, kalium-, sulfat-, bikarbonat- och nitratjon.
Vidare behandlas salthaltens betydelse vid fröns groning och
olika växters salttolerans. Slutligen diskuteras
saltproblemet i olika länder, nämligen Australien, Indien och
Pakistan, Argentina och Chile, Peru och Ecuador, Brasilien,
Mexiko, Kanada och USA.
E D Howe, USA, behandlar utnyttjning av havsvatten och
redogör härvid för hittills mer eller mindre fullständigt
utprovade metoder för avsaltning av havsvatten. Han
kommer till uppfattningen att anläggningskostnaden för en
av-saltningsanläggning måste vara 0,50—4 $ för 1 gallon per
dvgn för att den skall kunna konkurrera med utnyttjande
av naturliga sötvattentillgångar. Driftkostnaden får inte
överstiga 0,12 $ per 1 000 gallon vid framställning av
dricksvatten eller 0,06 $ för vatten till bevattning.
En anläggning för destillation av vatten i
multieffektappa-rat kostar nu ca 5 $ för 1 gallon per dygn och dess
driftkostnad blir 2 $ per 1 000 gallon. Vid användning av
värmepump stiger anläggningskostnaden till ca 7 $ för
1 gallon per dygn medan driftkostnaden sjunker till 1,50 $
per 1 000 gallon. Destillation med solvärme synes vara en
tilltalande metod för områden med soligt väder.
Kostnaden för en anläggning av denna typ kan inte anges exakt;
troligen blir den 4 $ för 1 gallon per dygn.
Frysning har bara prövats i laboratorieskala, och man
har ännu inte konstruerat tillfredsställande apparatur för
multieffekt och för separering av is och salt. Kostnaden
för en anläggning enligt denna metod kan inte anges;
driftkostnaden uppskattas till ca 1,25 $ per 1 000 gallon för
enbart energi. Kemiska processer blir mycket dyrare än
andra, och elektrokemiska med utnyttjande av
jonbytar-membran är ännu på laboratoriestadiet. SHl
Beretning fra Kølevandsudvalget, Skadedgr och
kon-densatorslim i kølevandssy sterner, av E M Poulsen & E
Steemann Nielsen. Akad. Tekn. Vidensk. Ber. 25,
Köpenhamn 1953. 58 s., 23 fig. 6 dkr.
I detta häfte redogörs för biologiska undersökningar
över hur skadedjur, såsom musslor, havstulpaner,
sjöstjärnor och sjöanemoner, uppträder i kylvattenkanaler
till ångkraftanläggningar. Vidare behandlas olika
metoder att bekämpa skadedjuren och de resultat som härvid
uppnåtts. Slutligen redovisas en undersökning av siam i
kondensortuber och bakterieförekomsten häri. Resultaten
av prov med bekämpning av bakterierna lämnas även. Wll
Manures and fertilisers. Potential progress in Europé.
OEEC, Paris 1954. 117 s., 33 tab.
Skriften har sammanställts av en expertgrupp som fått
till uppgift att studera metoder för bättre utnyttjande av
naturlig gödsel och för anbringande av konstgödsel. Den
innehåller en undersökning av tillvaratagande av
växtnäring i djurexkrement och i växtdelar, lönsamheten för
gödselbehållare och gödslingseffekten hos organiska
ämnen. Vidare diskuteras tänkbara förbättringar vid
användning av konstgödsel. SHl
Stal, Finspång, beskriver i en förnämligt utförd 24-sidig
broschyr "Refrigeration rhapsody" på engelska sina
tillverkningar och leveranser av kylanläggningar för olika
ändamål: mejerier, slakthus, chokladfabriker,
margarinfabriker, bryggerier, butiker, restauranger, sjukhus,
kemisk industri, kyltåg, fartyg m.fl. Tekniska data om större
kylmaskiner ger prospektet "Heavy-duty freon refrigerating
machines" (8 s.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
