Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 7 september 1954 - Andras erfarenheter - Våglängdsproblem vid flygburen vädervarningsradar, av Sven Forsgren - Ångkylning av dieselmotorer, av L H Larson - Radarobservationer av meteorer, av B-A Lindblad - Aluminiums explosionsfarlighet, av SHl - Framställning av citronsyra, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
TEKNISK TIDSKRIFT
fördelaktigt, då trafikflyget har stora krav på
driftsäkerhet och mikrovågsutrustningen kan utvecklas med tanke
härpå. Användning av radar för navigering är för
närvarande inte aktuell i USA; i annat fall hade detta varit
ett starkt argument för 3 cm-systemet.
Då två stora företag utvecklar flygradarstationer på var
sin våglängd blir det förmodligen så, att båda
våglängdsbanden finner användning inom flygradarområdet
(Avia-tion Week, 22 februari 1954 s. 52). Sven Forsgrén
Ångkylning av dieselmotorer. Ångkylning av
diesel-eller gasmotorer användes nu i stor utsträckning i
Kalifornien, där motorer med 250 000 hk effekt är utrustade med
sådana kylanordningar.
Ett system begagnar självcirkulation i likhet med en
vanlig ånggenereringsanläggning, där motorcylindrarnas
kylmantlar motsvarar de ånggenererande tuberna. I ett annat
system användes en pump för cirkulation av vattnet till
cylindermantlarna. Ång-vattenblandningen från
kylmantlarna leds i båda fallen till en ångdom, där ångan
separeras och vattnet går i retur till mantlarna.
Inga särskilda svårigheter med smörjningen av motorn
har uppstått, då väggtemperaturerna knappast blir högre
än vid vattenkylning. Flera maskiner kan sammankopplas
till ett gemensamt ångsystem. Stillastående maskiner kan
härigenom hållas varma, varvid korrosivt kondensat ej kan
avsättas i cylindrarna. Billigt svavelrikt bränsle kan
användas, då risken för slitning genom korrosion är
eliminerad. Cylinderslitningen vid drift är lägre än vid
vattenkylning, vilket förklaras av att slitningen blir störst vid
temperaturer under daggpunkten.
Anläggningskostnaden håller sig på en konkurrensduglig
nivå från en maskinstorlek på 500—750 hk. För större
maskiner är anläggningskostnaden vanligen proportionsvis
lägre. Ånga med 1,4 atö tryck erhålls till en mängd
motsvarande 600—750 kcal/hkh (L G Harbert i Petroleum
Refiner april 1954 s. 127). L H Larson
Radarobservationer av meteorer. Vid
Jonosfärobserva-toriet på Råö har man gjort försök med radar som
hjälpmedel vid stjärnfallsobservationer. Undersökningarna har
utförts av CTH:s Institution för Elektronik i samverkan
med Lunds Observatorium.
I första hand vill man genom dessa undersökningar
studera koincidenser mellan visuellt iakttagna stjärnfall och
registrerade radarekon. Man frågar sig t.ex. hur många
procent av de visuellt iakttagna meteorerna som ger
upphov till ett radareko. Några siffror från observationer den
6—13 augusti 1953 belyser bäst dessa förhållanden. Vid
tillfället i fråga var "perseidskuren" verksam. I den del av
Fig. 1. Samband mellan ekovaraktighet och visuell
ljusstyrka för perseidmeteorer 1953. Observationerna har
gjorts på en radarvåglängd av 9,1 m (33 MHz).
himlen, mot vilken antennens huvudlob var riktad,
observerades visuellt 362 perseidmeteorer. Av dessa gav 173
med säkerhet upphov till radarekon. Räknat på hela
materialet ger detta en korrelation på 48 °/o.
Dessa resultat är emellertid starkt beroende av den
använda radarantennens riktkarakteristik. Strålvinkeln hos
radarns kombinerade sändar-mottagar-stråldiagram var vid
dessa undersökningar ± 14,5°. Om de tidigare nämnda
siffrorna räknas om på så sätt, att endast de meteorer tas
med, som på himlen ligger högst 20° från antennens
maximiriktning (elektriska axel), så finner man att av 95
observerade 66 gav upphov till ett radareko, dvs. 70 °/o
koincidens. För 10° avstånd fås, på samma sätt, 95 °/o
korrelation.
Man kan således räkna med att praktiskt taget alla
meteorer, som uppträder på himlen inom ett fält av högst
10—15° från antennens maximiriktning, inregistreras på
radarn. Dessutom erhålles dock ett mycket stort antal
svaga ekon som ej har några visuella motsvarigheter.
Dessa antas orsakade av svaga, för ögat osynliga meteorer.
För observationer av dessa behövs ljusstarka teleskop.
Vid studier av korrelationen mellan de data som avlästs
på radarskärmen och eventuellt tillgängliga visuella data
har man funnit, att radarekots varaktighet beror på
meteorens visuella ljusstyrka (magnitud). Observationerna
under 1953 är ännu ej färdigbearbetade, men de
preliminära resultaten (fig. 1) antyder ett praktiskt taget linjärt
samband mellan logaritmen för ekovaraktigheten och den
visuella magnituden. De nya undersökningar, som
planeras, går bl.a. ut på att utvidga observationerna till att
även omfatta ljussvaga, teleskopiska, meteorer och på så
vis öka det visuellt observerade intervallet (Medd. vid
Radiovetenskapliga konferensen 1954). B-A Lindblad
Aluminiums explosionsfarlighet. Att aluminium kan
brinna och att det i finfördelad form ger explosiva
blandningar med luft torde vara väl känt (jfr Tekn. T. 1952
s. 933; 1953 s. 702). Mindre bekant torde vara att det
liksom magnesium kan reagera våldsamt med
klorkol-väten under vissa betingelser. Två män dödades sålunda
1950 i Storbritannien vid försök att göra aluminiumpasta
med koltetraklorid. Blandningen exploderade i en kulkvarn
och antände byggnaden. I Tyskland har en person dödats
genom en explosion vid framställning av
2,2-dimetylpro-pan genom reaktion mellan 2-metylpropan och
metylklo-rid i närvaro av aluminiumklorid och aluminiumpulver.
Mindre kända, riskabla blandningar är t.ex. bariumsulfat
och aluminiumpulver, som kan explodera med våldsam
kraft, natriumperoxid och aluminium, som i närvaro av
aluminiumklorid i slutet kärl givit ett tryck på 125 kp/cm2
efter 41 dygn (återstoden tändes i luften),
aluminiumpulver och silverklorid, som exploderar vårldsamt när
reaktionen börjat, såvida inte aluminium finns i överskott.
Bromångor reagerar med en varm aluminiumfolie under
stark ljusutveckling. Med flytande brom reagerar
aluminium våldsamt vid 15°C.
Två knallgasexplosioner har inträffat i ett bad
bestående av vegetabiliskt lim, vatten, kaliumnitrat,
ba-riumnitrat, svavel och aluminiumpulver. Nitratet kan ha
reducerats till nitrit varvid lösningen blivit svagt alkalisk
och aluminium reagerat under vätgasutveckling. Smält
aluminium kan hanteras utan risk om lämpliga
försiktighetsmått iakttas (Chemical & Engineering News 18 jan.
1954 s. 258, 3 maj 1954 s. 1824). SHl
Framställning av citronsyra. Den mest använda
organiska syran inom läkemedels- och livsmedelsindustrin är
citronsyra. Den har nämligen god smak, är oskadlig även
i relativt stor mängd och absorberas lätt. Citronsyra
används vidare vid betning av metaller, för behandling av
vatten, i färger och i alkydhartser. Dess salter, särskilt
trinatriumsaltet, används för buffring och som
stabiliseringsmedel inom livsmedels- och läkemedelsindustrin. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
