Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Icke-terapeutisk användning av antibiotika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 september 1954
743
Antibiotikas verkningssätt
På vad sätt antibiotika åstadkommer ökning av
djurs tillväxthastighet är inte utrett. Det är t.ex.
inte lätt att förklara subtilins
tillväxtbefrämjan-de effekt. Man vet nämligen att dess antibiotiska
aktivitet förstörs av enzym i kycklingars
matsmältningskanal, och det kan därför ifrågasättas
huruvida dess tillväxtökande verkan har något
samband med dess antibiotiska. Vidare har det
visat sig omöjligt att påvisa rimlig mängd
sub-tilin i hela kulturer av ATCC 6633 med vilka
kycklingars tillväxthastighet kunnat ökas
betydligt. Tänkbart är att dessa kulturers verkan
beror på närvaro av något annat ämne än subtilin.
Den närmast till hands liggande förklaringen
på antibiotikas verkan som tillväxtfaktorer är
dock att de botar subkliniska sjukdomar, dvs.
sådana som inte är specifika och direkt
märkbara. Som stöd för denna uppfattning anförs bl.a.
redan 1950 utförda försök som visat att fullt
friska, från början välfödda grisar inte reagerar
för antibiotikahaltigt foder. En annan
undersökning har visat att antibiotikas tillväxtstimulans
uteblir för kycklingar uppfödda i rum som
tidigare inte använts för sådana.
Ökningen av djurens tillväxthastighet kan
vidare bero på att antibiotika hindrar förökning av
mikroorganismer, som konkurrerar med djuren
om födan, gynnar utvecklingen av organismer,
som producerar tillväxtfaktorer, eller minskar
mängden organismer som stör näringsämnenas
absorption i matsmältningskanalen.
Kombinationer av dessa verkningssätt kan även tänkas.
Enligt en senare amerikansk undersökning med
radioaktiv tiamin ger antibiotikumhaltigt foder
ökning av mängden i matsmältningskanalen
producerad vitamin Bi. Orsaken till denna effekt är
dock ännu okänd. Vid en annan amerikansk
undersökning har man funnit att grisars tillväxt
stimuleras av aureomycin genom att detta ökar
produktionen av en tillväxtfaktor i djurens
matsmältningskanal.
Man fann nämligen att grisar, uppfödda på
golv av metalltrådsnät, inte reagerar för
aureomycin därför att de inte får avföring med i
fodret. Bakteriologisk undersökning av avföring
från grisar, utfodrade med aureomycin, visade
att den har stor halt av svampen Aspergillus
flavus som stimulerar grisars tillväxt. Den häver
däremot inte subkliniska sjukdomar.
Några forskare har emellertid börjat betvivla
att antibiotikas verkan har något sammanhang
med deras inflytande på mikrofloran i djurens
matsmältningskanal7. Vid en undersökning av
kalvar uppfödda med aureomycinhaltigt foder
kunde man nämligen inte iaktta någon
förändring av mikrofloran i deras magar. Vidare har
man funnit att kalvars tillväxthastighet kan
ökas genom injektion av aureomycin. Då detta
härvid inte har passerat matsmältningskanalen,
kan man med visst fog anta att antibiotika har
en direkt stimulerande effekt på djurs tillväxt,
kanske genom att de ökar absorptionen av
näringsämnen från tarmkanalen.
Risker
Åtminstone i USA tillåts för närvarande inte
närvaro av antibiotika i livsmedel. Möjligheten
att de överförs från fodret till de animaliska
produkterna har därför vållat bekymmer3.
Problemet kompliceras genom att känsligheten hos de
prov, varmed olika antibiotika kan påvisas,
varierar mycket. Man kan påvisa t.ex. 10—50jxg/l
aureomycin medan andra antibiotika kan
upptäckas först vid avsevärt större koncentration.
Vid utfodringsförsök med aureomycin kunde
inget upptäckas i köttet när antibiotikahalten
hölls vid 5—10 mg/kg foder. I kött från
kycklingar som givits 50 mg/kg kunde däremot
aureomycin påvisas. Den lägsta halt aureomycin, som
ger reaktion i fläsk, uppges vara 200 mg/kg
foder, vilket är avsevärt mer än man använder
i praktiken. Man har för övrigt visat att
aureomycin i kött förstörs vid dettas kokning. Det
anses därför riskfritt att använda antibiotika i
foder för slaktdjur, men detsamma anses inte
gälla djur som producerar mjölk och ägg.
Det har också anmärkts att man kan skapa
antibiotikaresistenta typer av patogena
mikroorganismer genom användning av antibiotika i
foder (Tekn. T. 1952 s. 937).
Tillväxtfaktor för växter
Redan när antibiotika först upptäcktes började
man studera deras verkan även på högre växters
utveckling. I allmänhet fann man då att de
verkar fördröjande på deras tillväxt, men det bör
beaktas att man då sällan använde mindre
halter antibiotika i näringslösningarna än 50 mg/1
och att de använda preparaten inte var rena. De
innehöll därför i många fall växthormoner som
är betydligt giftigare än de flesta antibiotika.
Senare har man utfört försök med renare
antibiotikapreparat i mindre koncentrationer och har
härvid i många fall iakttagit ökning av växters
tillväxthastighet.
Vid en amerikansk undersökning11 har man
t.ex. provat ett stort antal antibiotikas verkan på
liten andmats (Lemna minor) utveckling. Växten
har därvid odlats under antiseptiska betingelser
på en näringslösning med sammansättningen:
mmol/1
Kaliumnitrat KN03 .....2
Kalciumnitrat Ca(NOs)2 .. 3
Monokaliumfosfat KH2P041
Magnesiumsulfat MgS04.. 1
Kalciumklorid CaCl2 .... 3
Kaliumklorid KC1.......2
Magnesiumklorid MgCl2..l
Sackaros ...............0,6
mg/1
Bor B..........0,1
Mangan Mn .... 0,1
Zink Zn........0,3
Koppar Cu .....0,1
Molybden Mo .. 0,1
Järn Fe........0,5
Tiamin ........0,1
Pyridoxin ......0,8
Nikotinamid .... 0,8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
