Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 14 september 1954 - Regenerering av oljor, av F Sager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
TEKNISK TIDSKRIFT
samt vägarnas tillstånd, när det gäller
markfordon; och inte minst, hur motorn körs.
Oljetyper
För begagnad transformatorolja har ur ett stort
antal analyser följande maximala värden
erhållits:
Syratal ................... mg KOH per g 0,75
Förtvålningstal ........... mg KOH per g 1,2
Gränsspänning ...................... N/m 0,010—0,013
Vid omraffinering av en viss begagnad
transformatorolja föll syratalet från 2 till 0,5 ocl^
för-tvålningstalet från 6—1. Gränsspänningen
kunde ökas från 0,009 till 0,026 N/m.
För använd dieselolja gäller den allmänna
regeln, att syratalet inte skall skilja sig mer än en
enhet från den nya oljans syratal. Askan skall
icke överstiga 0,2 % och halten fasta
föroreningar får vara högst ca 1,5 %. I USA anses
0,75 % vara högsta tillåtna halt av enligt ASTM
bestämda, i bensin olösliga ämnen.
Som exempel på resultat uppnådda med
motorsmörjoljor anges egenskaper hos en sådan för
bilar, SAE 20 med kvalitetsförbättrande tillsatser
(tabell 1). Den använda oljan hade tjänstgjort
under 3 700 km. Att askhalten i omraffinerad
olja är noll, alltså bättre än i ny olja, beror på
att tillsatser tagits bort vid omraffineringen.
Jodtalen för omraffinerad och ny olja för
flygplansmotorer (tabell 2) ligger mycket nära
varandra. Detta är ett synnerligen viktigt kriterium
speciellt för omraffinering av olja för detta
ändamål.
Tabell 1. Omraffinering av använd bilolja
Tabell 2. Omraffinering av använd motorsmörjolja från
flygplansmotorer
Ny olja Använd olja [-Omraffinerad-] {+Omraf- finerad+} olja
Specifik vikt vid 15°C 0,878 0,922 0,884
Flampunkt (öppen degel) °G 218 130 213
Stelningspunkt ....... °C — 17 — 17 — 17
Viskositet vid 20°C . .. cSt 185 277 247
50° C . .. cSt 39,0 55,2 46,8
100° G . .. cSt 8,6 16,7 9,7
Viskositetsindex ..... 107,3 144,1 99,0
Neutralisationstal
mg KOH per g 0,47 3,89 0,25
Conradson Carbon
Residue ............ . . , °/o 0,18 5,54 0,18
Aska ................ . .. %> 0,12 2,57 0
Asfalt ............... °/o 0 1,43 0
Stabilitetsprov: Egenskaper efter 75 h uppvärmning till
150°C:
Specifik vikt vid 15°C 0,880 0,886
Viskositet vid 20°C . .. cSt 214 294
50°C . .. cSt 42,9 55,2
100°C . .. cSt 9,7 10,8
Viskositetsindex ...... 101,9 99,9
Conradson Carbon
Residue ............ .. °/o 0,38 0,41
Neutralisationstal
mg KOH per g 0,88 0,75
Asfalt ............... Spår 0
Ny olja Använd olja Olja
omraffinerad med 12 vikt-°/o blekjord
Specifik vikt ........ . .. . 0,892 0,902 0,893
Viskositet vid 50°C . . cSt 160 — 162
100°C . . cSt 23 23,6 23
Viskositetsindex ..... .... 98 — 97
Flampunkt .......... °C 285 — 282
Neutralisationstal mg KOH p er g 0,03 0,25 0,03
Utspädning ......... . °/o 0 1,6 0
Conradson Carbon Residue ............ . °/o 0,6 _ 0,6
Aska ............... . °/o 0 0,52 —
Jodtal .............. . %> 16,3 — 15,7
Anilinpunkt ......... . °C 121,1 — 121,1
Färg ASTM ......... 8 — 6,5
Tabell 3. Motorsmörjolja från flygplansmotorer
Ny olja Använd olja, omraffinerad med
blekjord svavelsyra
Specifik vikt ........ 0,886 0,888 0,888
Flampunkt ......... °C 274 277 260
Viskositet vid 100°C cSt 24,4 24,3 20,5
Viskositetsindex ..... ... 106 106 109
Stelningspunkt ...... °C —15 — 9 — 12
Conradson Carbon Residue ........... °/o 0,62 0,62 0,50
°/o 0 0,008 0
Neutralisationstal mg KOH pe r g 0,10 0,10 0,21
Jodtal .............. 22,4 22,2 15,2
Resultaten av en undersökning vid American
Air Lines laboratorium (tabell 3) har
publicerats av Brower5 som påpekar att
syraraffineringen försämrat oljans kvalitet till följd av
överraffinering. Han bevisar detta med data från
stabilitetsprov och drar en parallell med vissa
erfarenheter från transformatoroljor. Enligt
Brower ger jodtalet den bästa ledningen vid
bedömning av omraffineringsgraden. Det är därför
viktigt att omraffineringen utförs så att ny olja
och omraffinerad olja har samma jodtal. Ett
högre jodtal för omraffinerad olja tyder på att
alla föroreningar inte har tagits bort. Ett lägre
jodtal tyder som sagt på att ett optimum
överskridits.
Processer
Föroreningarnas art och mängd bestämmer
vilken metod som lämpligen skall väljas vid
regenerering av en olja. Det finns inget
allmängiltigt recept, och processen bör — även då
ar-betsprincipen är fastlagd — speciellt anpassas
för varje inkommande sats olja genom lämpligt
val av kemikaliemängd, reaktionstid, temperatur
etc. Endast när typen av ny olja,
användningsbetingelser, användningstid samt
uppsamlings-sätt är strikt fastlagda, kan man standardisera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
