Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 21 september 1954 - Böcker - Teknisk ordbok, av Wll - Norske kraftverker, av Lr - Mekanik: Statik, av Einar Hogner - Motorreparationer, bd 2, av Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789 september 1954
111
Genom att så många vederhäftiga fackmän deltagit i
arbetet med ordboken har översättningarna blivit mycket
tillförlitliga. Ordboken kan därför varmt rekommenderas
svenska tekniker. VV7/
Norske kraftverker, utgiven av Teknisk Ukeblad, Oslo
1954. 440 s., ill. 125 nkr.
För några år sedan utgavs i Schweiz ett förnämligt
bokverk i två volymer, som behandlade den schweiziska
kraftverksindustrin och bl.a. gav en detaljerad beskrivning av
landets samtliga vattenkraftstationer. Detta verk har nu
fått en norsk motsvarighet. Teknisk Ukeblad har celebrerat
sitt hundraårsjubileum genom att sammanställa en
beskrivning av de norska vattenkraftutbyggnaderna, "en
särpräglad norsk verksamhet, som intresserar flertalet av
landets ingenjörer och industrier".
Boken inleds med tre artiklar, om de norska
vattenkraftutbyggnaderna genom tiderna, om samkörningen i Norge
samt om den norska vattenlagen. Största delen av boken
innehåller emellertid en detaljerad beskrivning av de 190
viktigaste vattenkraftstationerna i Norge. För varje station
lämnas data för de vattenbyggnadstekniska anläggningarna
och maskininstallationerna, kompletterade med ritningar
och fotografier. Vidare anges stationens viktigare driftdata
och i vissa fall även anläggningskostnaderna. Av speciellt
intresse är de erfarenheter, som lämnas från besvärligare
anläggningsarbeten och svårare driftstörningar. Förutom
själva kraftstationerna ges för varje särskilt vattendrag en
sammanfattande redogörelse över vattenförhållanden och
regleringsmagasin. För varje försörjningsområde beskrivs
utbyggnadsplanerna för ännu ej beslutade anläggningar.
Norsk kraftverksindustri är att gratulera till detta
förnämliga bokverk. Det måste anses såsom en
utomordentlig prestation att man i nuvarande expansiva
utbyggnadsskede med brist på fackutbildad personal har lyckats
åstadkomma ett verk med denna höga standard i fråga
om innehåll och utstyrsel. Trots de hundratals
medarbetarna har redaktörerna även lyckats stöpa om de
individuella bidragen till en likartad form, så att boken ger
intryck av ett enhetligt verk.
För alla de svenska ingenjörer, som är intresserade av
norsk kraftverksindustri, är boken en fullödig
uppslagsbok, som kan rekommenderas på det varmaste. Det bör
dock observeras, att boken endast säljes från Teknisk
Ukeblad i numrerade exemplar till namngivna personer,
firmor eller institutioner. Lr
Mekanik: Statik. Föreläsningar och övningsuppgifter
vid KTH, av Hilding Faxén. Seelig, Stockholm 1953 och
1954. H. 1 96 s., ill. 7,50 kr. H. 2, 134 s., ill. 7,50 kr.
Boken utgör en fullständig omarbetning av förf:s 1945
och senare stencilerade kompendium. Förf. har förvärvat
rätten att omarbeta sin företrädares professor Carl
Heu-mans kraftgeometri och jämviktslära, varifrån talrika
exempel hämtats.
Föreliggande arbete kännetecknas av klarhet med
utblickar mot ämnets kunskapsteoretiska bakgrund och av
förenkling genom konsekvent tillämpning av
vektorräkningens metoder.
Första häftet innehåller kraftgeometri och fysikaliska och
tekniska tillämpningar därav, vilka, där lämpliga tillfällen
givits, inskjutits i framställningen för att göra denna
mindre abstrakt. Häftet avslutas med stela kroppars statik och
jämvikt med friktion.
I andra häftet behandlas grafostatik, kedjors och
böjliga trådars jämvikt, mekaniskt arbete (med virtuella
arbetets princip) och vätskors statik. Det avslutas med en
sammanställning av definitioner och teorem ur
vektor-algebran och integralkalkylen samt lösningar och svar till
problemen.
För massa per volymenhet använder förf. tre olika
benämningar: täthet, densitet och envikt, det sistnämnda
också lämpligt för massa per yt- resp. längdenhet av yt- och
linjebeläggningar. För tyngd per volymenhet väljer förf. i
andra häftet det utmärkta ordet "tunghet" (som upptagits
av Tekniska nomenklaturcentralen). För att på ett kort
sätt exakt uttrycka skiftningar av hithörande begrepp även
beträffande tyngden anser jag, att man borde ha god
nytta även av ordet "entyngd" och av "volym-, yt- och
linjeen (hets) tyngd".
Att förf. vid förklaringen av jämviktssatser i första
häftet (s. 47) och vid behandlingen av jämviktslägen och det
virtuella arbetets princip i andra häftet (s. 124, 129 och
130) talar om vila i stället för om jämvikt, torde ej vara
uttömmande. Möjligen har förf. avsett att genom
hänvisning till ett specialfall underlätta för oerfarna läsare.
Härigenom synes dock risk för bibringande av en ofullständig
uppfattning vara näraliggande.
Tryck och figurer är förstklassiga. Andra häftet är en
Omedelbar fortsättning på det första, enligt uppgift torde
de komma att sammanslås.
Som slutomdöme kan sägas, att arbetet kännetecknas
av alla de förnämliga egenskaper, som utmärker dess
författare såsom framstående lärare och erfaren pedagog. Det
vänder sig i första hand till studerande vid de tekniska
högskolorna men också givetvis till studerande vid
universitet och andra högskolor. Som uppslagsbok och rikhaltig
exempelsamling torde det också ha stort intresse för
ingenjörer, lärare och övriga, som önskar uppfriska sina
kunskaper i ämnet. Einar Hogner
Motorreparationer, bd 2: Dieselmotorer, av Björn
Bergwik. Bonniers, Stockholm 1954. 777 s., 448 fig. 68 kr.
Denna bok sägs utgöra en komplettering till ett
föregående arbete, behandlande reparation av
förgasarmotorer, varför förf. ansett sig kunna betydligt inskränka den
del, som omfattar handledning i själva motorernas
reparationer. Det bör påpekas, att nämnda första del, som första
gången utkom 1933, vunnit berättigat erkännande och
utkommit i flera ej nämnvärt ändrade upplagor under åren.
Med hänsyn till motorkonstruktionernas och
serviceutrustningens enorma utveckling i synnerhet efter kriget har
den emellertid numera blivit tämligen ofullständig.
Bortåt tre fjärdedelar av text- och bildmaterialet i den
nya boken behandlar bränslesystemet och en stor del av
återstående utrymme ägnas dieselmotorers konstruktion
och funktion, företrädesvis fyrtaktsbildieselmotorer för
tyngre bilar. Det förstnämnda större avsnittet följer, som
förf. anger, väsentligen pumpfabrikanternas kataloger och
instruktionsböcker. En sådan sammanställning är i
samband med praktisk undervisning av nytta för utbildning av
dieselpumpmontörer, ett område, där det torde råda en brist
på sakkunnig arbetskraft. Som bekant måste
dieselmotor-och pumpfabrikanter i stor utsträckning förse sina
konstruktioner med plomberingar för att skydda sig mot
osakkunniga ingrepp i bränslesystemet, vilka lätt får
katastrofala följder för motorn.
Den mera allmänna delen innehåller en del misstag och
förbiseenden, som kanske kunde ha undvikits. I allmänhet
är de dock av mindre betydelse. Brännolja är icke, som
förf. tror, mindre lättantändlig än bensin vid de tryck,
som råder i motorcylindrarna. Redan från ca 7 kp/cm2
tryck understiger tändtemperaturen för brännolja (även
fotogen) motsvarande temperatur för bensin, och
skillnaden växer starkt med kompressionstrycket (Tekn. T. 1954
s. 367). Detergens hos vevhusoljan beror ej, som förf. säger,
på oxidationshindrande kemikalier, luften glöder ingalunda
vid kompressionen osv. Förf. nämner intet om
tändfördröj-ning och cetantal, rökgränser och rökprovning, förhållanden
som icke är oviktiga för dieselmotorproblemet.
Slitnings-och smörjningsfrågorna kunde ha fått litet större utrymme.
Förf:s polemiska jämförelser mellan dieselmotorer och
förgasarmotorer för bildrift skjuter nog rätt mycket över
målet. t.ex. då det sägs, att dieselmotorer på grund av
"avsevärt bättre förbränning än förgasarmotorer har
obetydlig sotbildning", "att dieselmotorn har enklare konstruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
