Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 28 september 1954 - Hänt inom tekniken - Kurs »Företagsekonomi för tekniker» - Kurskonferens »Sammanträdet som arbetsform» - Kurs »Pulverteknik» - Tekniska Föreningen i Gävle - Fjärde Internationella Motorcykel- och Mopedutställningen - TNC: 16. Exempel, tillägg m.m. i definitioner, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
810
TEKNISK TIDSKRIFT
hand till att ge en grund för den företagsekonomiska
allmänbildning som den kvalificerade teknikern kan ha nytta
och glädje av. Men den går ett steg vidare. Den
ekonomiska informationen behöver nå ut i hela
företagsorganisationen. I denna intar ingenjörerna normalt också
ar-betsledande nyckelposter och har därvid att fylla
personalinformativa "kanalfunktioner". Kursen skall därför vid
sidan om den direkt ekonomiska informationen ägna en
viss uppmärksamhet åt ekonomisk industripedagogik.
Kursplanen har utarbetats i samverkan med
Kursverksamheten Vår Ekonomi.
Kurskonferens "Sammanträdet som arbetsform"
anordnas 9—13 oktober 1954 i Stockholm av Svenska
Teknologföreningen.
Att det är önskvärt att sammanträdet reformeras, det
torde alla vara överens om, men kan denna önskan realiseras
i praktiken? Den frågan ställdes vid den första
kurskonferensen "Sammanträdet som arbetsform" i Sigtuna i juni
1954 (Tekn. T. 1954 h. 22 s. III och 520). Grupparbetets
resultat vid denna konferens gav ett överraskande positivt
svar på denna fråga. Det rikhaltiga material som då
framlades har nu systematiserats och kommer att ge
grupparbetet vid den nya konferensen en god grund att bygga
vidare på.
"Sammanträda, diskutera och förhandla" är temat för
kursen, som syftar till att göra deltagarna förtrogna med
den moderna sammanträdesteknikens regler och
arbetsformer. Kursen vänder sig inte enbart till tekniker, utan även
andra yrkesgrupper har inbjudits i avsikt att skapa en
bred bas för kursens arbete och därmed en livlig debatt.
Kurs "Pulverteknik" anordnas av Svenska
Teknologföreningen den 4—6 oktober 1954 på CTH i Göteborg.
Kursen vänder sig i första hand till de forskare och tekniker
som är verksamma inom pulvertekniken vid
industriföretag av skilda slag, eller som vid högskolor och universitet
sysslar med pulvertekniska problem.
Kursen vill ge en översikt över de grundläggande
laboratoriemetoderna, gemensamma för pulvermetallurgins
olika grenar. I föreläsningar och diskussioner tas därmed
sammanhängande problem upp till behandling mot
bakgrunden av pulverteknikens utveckling och fundamentala
teoretiska principer.
De laboratorietekniska problem och metoder som
behandlas vid kursen är av gemensamt intresse för alla
pulvertekniker. Sålunda berörs ej sådana problem som av
sekretesshänsyn eller liknande skäl kan vara för specifika
att tas upp.
Kursplanens innehåll är av så grundläggande karaktär att
större delen rätteligen borde inrymmas i högskolornas
undervisning. Den snabba utveckling som under senare år
bevittnats på pulverteknikens tämligen specialiserade
område torde dock göra det nödvändigt att denna
undervisning ges formen av fortbildning. Ett viktigt led är där det
utbyte av erfarenheter mellan specialister på olika
områden, som i hög grad verkar befrämjande på
utvecklingen.
STF hoppas att denna fortbildningskurs skall bli ett
första steg till en bättre pulverteknisk undervisning och
att kursens diskussioner av gemensamma problem även
skall hjälpa till att jämna vägen för ett vidare
pulvertek-niskt samarbete.
Tekniska Föreningen i Gävle hade 389 medlemmar i
början av 1954. För detta år är Gösta Hall ordförande och
Tage Boman sekreterare.
Fjärde Internationella Motorcykel- och
Mopedutställningen anordnas den 31 mars—8 april 1955 av Svenska
Mässan i Göteborg. Förutom motorcyklar och mopeder
ut-ställes också "scooters", vanliga cyklar, reservdelar och
tillbehör.
TNC
16. Exempel, tillägg m.m. i definitioner
I årets TNC-spalt 12 betonades vikten av korta och
lättfattliga ordförklaringar, och nödvändigheten av att tänka
på vem förklaringen är avsedd för. Likaså framhölls värdet
av exempel. Även om dessa inte kan anses tillhöra själva
definitionen kan de dock tillfogas direkt efter, eller
infogas i, definitionstexten.
Exemplen kan framför allt avse uppslagstermens
användning, såsom i följande fall: handverktyg, verktyg
avsett att hållas i handen och manövreras för hand, t.ex.
täljkniv, skräddarsax, fil, tång, skruvmejsel; inrättning,
tämligen sammansatt konstruktion för visst ändamål, t.ex.
styrinrättning i bil, torkinrättning för fotokopior; trafikal,
som hör samman med trafik, t.ex. trafikala frågor till
skillnad från tekniska frågor m.m. Ibland anger exemplet
någon belysande omständighet av annan art i samband
med definitionsbegreppet: av fetta yta, befria yta från feta
ämnen, t.ex. före en annan ytbehandling.
I andra fall kan exemplifieringen gälla något i
ordförklaringen ingående begrepp: bränna träyta, behandla
träyta med låga t.ex. från en blåslampa; kupning, företeelsen
att t.ex. en bräda kastar sig så att den blir rännformig. Det
sista exemplet kan anses vara en sammandragning av:
... att något, t.ex. en bräda, kastar sig ... När vid
definition av ett transitivt verb (se föregående TNC-spalt) ett
objekt anges inom parentes, och detta objekt endast är ett
exempel bland flera möjliga, kan man skriva: kantstapla,
stapla (t.ex. plank) på högkant.
Frånsett exempel bör man i själva definitionen icke
blanda in sådant som är onödigt för ordförklaringen. Om det
finns anledning att tillsammans med definitionen av t.ex.
ett visst don omtala när det uppfanns, var eller hur det
tillverkas, vilka bestämmelser som utfärdats för dess
användning, o.d., bör detta helst skrivas i en anmärkning eller
som ett särskilt stycke, eller åtminstone — om tillägget är
kort — bör det genom semikolon hållas skilt från
definitionstexten. Definitionen "flamskyddande beklädnad,
beklädnad med 4 mm tjocka asbestcementplattor eller
därmed ur brandskyddssynpunkt likvärdig beklädnad, fäst på
betryggande sätt på underlag av erforderlig hållfasthet"
innehåller en måttbestämmelse och borde hellre lyda:
flamskyddande beklädnad, beklädnad som erbjuder
betryggande skydd mot flammande eld; när termen
användes i dessa föreskrifter förutsättes en beklädnad av
4 mm ... Det som här står efter semikolon kunde i en
ordlista i stället stå som ett särskilt stycke.
Såsom alla de i dessa TNC-spalter om definitionsskrivning
anförda exemplen visar skall definitionen avse begreppet
bakom uppslagstermen, icke termen som sådan. Skulle
man någon gång behöva tala om denna bör sådan uppgift
helst även för ögat ges en avvikande karaktär och
dessutom formuleras så, att den klart syftar på termen. TNC
använder i sådana fall semikolon i st.f. komma efter
uppslagstermen. Exempel: rät; ordet innebär i olika
sammanhang rätlinjighet eller rätvinklighet eller en kombination
av båda, ev. i förening med planhet. Annat exempel:
skär-stålsvinkel; gemensamt namn på olika vinklar hos
skärstål eller skärjärn.
Om för en och samma uppslagsterm olika betydelser skall
anges kan detta enklast ske genom numrering av de olika
definitionerna: korrodera, 1 utsätta för korrosion, 2
undergå korrosion; kropp, 1 materieanhopning som av sig själv,
utan hjälp av kärlväggar e.d., framstår som avgränsad
från omgivningen, t.ex. en sten, en vattendroppe, en
nebulösa, 2 geometrisk volymfigur, t.ex. rotationskropp, 3 den
grövre, ofta tekniskt viktigare, oftast centrala delen av ett
föremål, t.ex. rotorkropp, plogkropp.
I övrigt hänvisas till TNC:s ordlistor, särskilt TNC 10,
Ordsamling, för definitioners och andra ordförklaringars
formulering i specialfall av olika slag. JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
