- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 84. 1954 /
825

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Atomenergin i USA

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 oktober 1954

825

Atomenergin i USA

Enligt en av kongressen godkänd femårsplan
skall AEC investera 242 M$ på konstruktion av
sex nya reaktorer för fredligt ändamål. Av dessa
blir fem halvstora anläggningar och en USA:s
första fullstora reaktor för energialstring. Att
beteckna programmet femårsplan är oegentligt
då dess genomförande uteslutande bestäms av
den takt i vilken konstruktörerna kan arbeta.
Man beräknar emellertid att tre reaktorer skall
bli färdiga 1956 och de tre återstående under
åren 1957—1959.

I USA tror man nu att den första
konkurrenskraftiga atomenergianläggningen skall kunna
byggas under tiden 1959—1964. De närmaste
årens arbete blir emellertid då mycket dyrbart.
Man uppskattar att 500 M$ måste läggas ned på
forsknings- och utvecklingsarbete och kanske
ytterligare 1 000 M$ på konstruktion av
experimentanläggningar och halvstora anläggningar
under de närmaste tio åren.

Homogena reaktorer

De goda driftresultat som uppstått med Oak
Ridges homogena reaktor (Tekn. T. 1951 s. 108),
som nu monteras ned, har visat att denna
reaktortyp är tekniskt utförbar och driftsäker. Av de
1 950 h som den körts har den i 720 utvecklat
över 100 kW. Under 24 månader har lösningen
cirkulerat i 4 500 h. Högsta uppnådda effekt var
1 600 kW.

På grund av sin negativa temperaturkoefficient
är homogena reaktorer stabila apparater. För att
bevisa detta har man drivit HRE-1
("Homo-geneous Reactor Experiment") vid låg effekt och
plötsligt kylt bränslelösningen starkt. Härvid
steg reaktorns effekt till det miljonfaldiga på
några få millisekunder, men den antog sedan
snabbt ett jämviktsvärde. Homogena reaktorer
har utom sin stabilitet framför allt fördelen att
rening och återvinning av bränslet blir enklare
än vid heterogena reaktorer.

De tycks emellertid ha framför allt tre
nackdelar. I dem cirkulerar synnerligen starkt
radioaktivt material under obehagligt högt tryck.
HRE-1 innehåller en lösning av radioaktivt
material motsvarande 1 t radium (30 curie/ml).
Vätskan står under 70 at tryck, och systemet
måste därför vara absolut tätt. Resultaten med
HRE-1 visar dock att denna fordran kan
uppfyllas. Svårlösta korrosionsproblem uppstår
genom att en uranylsulfatlösning blir starkt sur

621.039(73)

vid hög temperatur. Det uppstår också vissa
problem vid hantering av den radioaktiva vätskan.

Man ämnar nu bygga en tre gånger större
homogen reaktor HRE-2 med en vattenlösning av
uranylsulfat som bränsle och moderator. Den
skall förses med en anläggning för kemisk
behandling av lösningen och med en
turbingene-rator. Den beräknas bli färdig 1956, kosta 3 M$
samt ge 5 MW värme varav eventuellt 1 MW
elenergi kan utvinnas. Avsikten med denna
reaktor är framför allt att närmare studera
homogena reaktorers egenskaper, korrosion och
kemisk behandling av lösningen.

Som sista led i byggnadsprogrammet kommer
en homogen toriumreaktor HTR ("Homogeneous
Thorium Reactor") som skall användas för att
undersöka framställning av uran 233 genom
neutronbestrålning av torium. Den skall startas med
uran 235 och skall ha torium som hölje kring
reaktorkärnan. Eventuellt körs den senare med
uran 233 som isolerats ur höljet. Till reaktorn
skall anslutas två anläggningar för kemisk
behandling av bränslelösningen, en för
avlägsnande av klyvningsprodukter och en för isolering av
uran 233. Bygget beräknas bli färdigt 1959 och
kosta 44 M$. Reaktorn skall ge 65 MW värme
varav 16 MW elenergi utvinns.

Breeder-reaktor

Breeder-reaktorn i Arco (Tekn. T. 1953 s. 10,
818), kallad EBR-1 ("Experimental Breeder
Reactor"), har fungerat under 2,5 år utan annat
krångel än en svår läcka i
värmeöverföringssystemet. Denna kunde dock snabbt repareras
vilket visar att underhållet av ett system,
innehållande smält radioaktivt natrium, inte vållar
oöverstigliga svårigheter. Kylmediets temperatur
har lätt kunnat hållas vid 350°C, och reaktorns
effekt, som beräknats till 1 MW, kunde genast
höjas till 1,4 MW. Den begränsas för övrigt
endast av luftkylningen för hjälpmaskineriet.

EBR-1 var emellertid inte avsedd att ge
konstruktionsdata för en fullstor breeder-reaktor.
Man ämnar därför bygga EBR-2, en avsevärt
större upplaga av den, som skall ge 62,5 MW
värme varav 15 MW elenergi utvinns. Den får
natrium-kaliumlegering som kylmedel och först
uran 235, sedan plutonium som bränsle.
Anläggningen skall utrustas som en fullstor
energialst-rande reaktor och dess driftbetingelser blir
därför nära lika ett kommersiellt atomkraftverks.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:51:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1954/0843.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free