Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Kraftverksindustrins utveckling det senaste halvseklet, av Lr - Eldödsfall i Sverige 1949—1953, av WS - Stockholms elhushållning, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
836
TEKNISK TIDSKRIFT
Kraftverksindustrins utveckling det senaste
halvseklet. 1900-talet har karakteriserats av en storartad
utveckling av kraftförsörjningen i alla världens
industriländer. Elförbrukningen har vuxit praktiskt taget
kontinuerligt och i många länder har den fördubblats vart tionde
år. Några intressanta sifferuppgifter om tysk
kraftverksindustri belyser en utveckling, som i stort sett varit
densamma i flertalet andra europeiska industriländer,
inklusive Sverige:
1900 1915 1930 1950 1955—60
Elproduktion 1 000 MkWh 1,6 10 27 63
Högsta
överföringsspänning ............ kV 10 110 220 380
Överföringsförmåga per ledning ............. MW 2 30 120 600
Specifik ledningskostnad DM/kW och km 3,50 1,07 0,46 0,18
Största transformatoreffekt (trefasig) .......... MVA 3—5 30 60 300
Största maskinstorlek MW 5 20 50 100
Nödvändig reserveffekt °/® 100 50 25 10
Systemets utnyttjningstid h 1 685 1 800 2 010 4 000
Kraftverksföretagens
specifika personalbehov personer per MkWh årsförbrukning 30—40 10—15 5 3
Strömpris omräknat efter
levnadskostnadsindex (RWE) ........ •/• 100 50 27 15
(Elektrizitätsverwertung 1954/55 h. 4 s. 113.) Lr
Eldödsfall i Sverige 1949—1953. Under
femårsperioden 1949—1953 har i Sverige inträffat 167 dödsfall, vilka
direkt eller indirekt har vållats av elektrisk ström. Under
de senaste 35 åren, alltså efter första världskriget, har
inträffat i medeltal 34 dödsfall per år; för de senaste fem
åren är medeltalet ungefär detsamma. Produktionen av
elenergi i landet har dock mer än sjufaldigats sedan 1919,
och antalet elektriker och installatörer har mer än
fördubblats, varför riskerna för eldödsfall, relativt sett, måste
sägas ha minskat avsevärt.
Av eldödsfallen under de senaste fem åren har de flesta
inträffat under sommaren och hösten, då det mesta
ute-arbetet pågår; 70 °/o av fallen inträffade under halvåret
juni—november. Av de förolyckade är 4 kvinnor, 15 är
minderåriga (under 18 år) och 5 är över 67 år gamla. En
fördelning efter yrke ger följande resultat:
Antal
Elektriker, hjälpmontörer, linjearbetare ........... ..... 68 41
Industri- och hantverksarbetare .................... _____ 18 11
Byggnadsarbetare utom målare .................... _____ 8 5
5
Järnvägspersonal, utom elektriker, målare etc..... 4
Lantbruks- och skogsarbetare ...................... ––- 15 9
Hem- och hushållsarbete ........................... 1
12
Utom yrket (även minderåriga) .................... _____ 21 12
Hälften av dödsfallen har inträffat på friledningar och
kontaktledningar; fördelningen av dessa 84 dödsfall är
följande
Antal •/•
Friledningar, högspänning ............................. 19 11
lågspänning .............................. 34 20
Kontaktledningar för järnväg .......................... 26 16
travers .......................... 5 3
Totalt 84 50
Drygt fjärdedelen (44) av dödsfallen inträffade vid
transformatorstationer samt hög- och lågspänningsställverk.
Flyttbara, sladdanslutna apparater, motorer, lampor m.m.
vållade 24 av dödsfallen.
Dödsfallen fördelar sig efter spänning och strömart på
följande sätt:
Antal •/•
Likström, järnvägsdrift, 1 500 V ..............................................1 |
statisk elektricitet från kondensator, 500— l 1
1 000 V ............................................................................1 |
Växelström, trefas, systemspänning, 220 V ..........................9 5
380 V ..........................62 37
500 V ..........................7 4
0,55—3,3 kV ............7 4
3,4—22 kV ................41 25
23—69 kV ................6 4
> 70 kV ....................3 2
Växelström, enfas, järnvägsdrift, < 1 kV ............................5 3
> 1 kV ............................23 14
övriga ............................................................2 1
En fördelning efter sysselsättning vid olyckstillfället
visar, att 80 av dödsfallen inträffade vid montering,
provning eller putsning av anläggningsdel och 4 vid städning
i lokal med elanläggning. Vid annat arbete i elanläggnings
närhet timade 38 av dödsfallen. I samband med skötsel
av elanläggning inträffade 6, vid provrumsarbete 2 och vid
användning av förbrukningsapparat 19 dödsfall.
I 129 (77 %>) av fallen har olyckan helt eller delvis berott
på fel begånget av den omkomne. 28 fall (17 °/o) har
vållats helt av anläggningens beskaffenhet, och i 10 (6 %>) av
fallen har orsaken varit enbart annans fel (enl. Statens
Elektriska Inspektion). W5
Stockholms elhushållning. Den av Stockholms elverk
totalt alstrade och inköpta elenergin 1953 var 1 237 MkWh,
fig. 1.
Av den kraft, som redovisas under rubriken "övrig inköpt
kraft", kom från Krångede och Sandviken 109 MkWh, från
Sundbybergs elverk och Älvkarleby kraftverk för
Spånga-Hässelbys räkning 3 MkWh och från diverse samkörande
abonnenter i Stockholm 10 MkWh. Från samkörande
företag har dessutom inköpts 3 MkWh ångkraft. Kraften utan
värde har erhållits under tider, då uttagen har kunnat
täckas med marginaler i egna kraftverk (Stockholms
Elektricitetsverks förvaltningsberättelse 1953). WS
Fig. 1. Stockholms elverks tillverkning och förbrukning av
elenergi 1953.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
