Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 5 oktober 1954 - Nya metoder - Induktionsupphettning av kemisk apparatur, av SHl - Katodisk vakuumetsning, av SHl - Snabb ultrarapidkamera, av SHl - Bestrålad polyeten, av SHl - Böcker - Fotografisk årsbok 1955, av SHl - Trumling, av O A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 oktober 1954
851
Fig. A. Katalysatorugn med induktionsupphettning och
förvärmning.
forinator, men sådan apparatur blir komplicerad och
dyrbar. Regleringen kan göras för konstant temperatur, för
ett förutbestämt temperaturprogram eller för konstant
belastning (O Lenhard i Industrial Chemist apr. 1954 s. 156).
SHl
Katodisk vakuumetsning. Vid inetallisering genom
glim-urladdning i vakuum utsätts katoden för bombardemang
med positiva joner varvid metallpartiklar slungas ut från
dess yta. Avlägsnandet av materia från katodytan bestäms
av dennas mikrostruktur, och därför etsas den på ett sätt
liknande det som ernås genom elektrokemisk etsning.
Utnyttjandet av detta förhållande kallas katodisk
vakuumetsning.
Genom förbättring av processen har etsningstiden nu
minskats till 1—3 min mot tidigare 1—3 h. I den numera
använda apparaten är katoden konstruerad så att stor
strömtäthet kan användas utan att provet upphettas för
mycket. Detta möjliggör också normalisering av
betingelserna vid etsningen trots att prov med olika form och
storlek används. Provhållarna görs av zirkonium och
aluminium därför att dessa metaller etsas långsamt.
En särskilt stor fördel med katodisk vakuumetsning är
att den till skillnad från kemisk icke är av specifik natur
varigenom mikrostrukturen utvecklas samtidigt hos olika
delar av ett sammansatt material medan gränsytorna
mellan dem bibehålls. Metoden kan också användas för
avlägsnande av oxid från metallstycken med invecklad form
och för framställning av normalytor vid korrosionsförsök.
Det är också möjligt att studera icke-ledande ämnens, t.ex.
keramiks, struktur genom tillämpning av vakuumetsning
(Engineers’ Digest aug. 1954 s. 303). SHl
Snabb idtrarapidkamera. Man har nu konstruerat en
kamera med vilken 96 bilder kan tas med en hastighet av
15 000 000 per sekund. Apparaten anses vara särskilt
värdefull vid studium av explosionsfenomen och liknande
snabba händelser.
Kameran har en tresidig spegel som roterar med 23 000
r/s varvid ett ljusknippe sveper över en rad objektiv som
ger en bildserie. Spegeln är av specialstål med brottgräns
210 kp/mm2. Den befinner sig i heliumatmosfär och sätts i
rotation av en liten heliumdriven turbin.
Då hela filmremsan exponeras på 6,7 [.is, har man inte
kunnat konstruera en slutare som hindrar att ljusknippet
sveper över objektiven en andra gång. Därför har man i
ljusets väg placerat ett glasblock som krossas genom en
elektriskt utlöst sprängsats och härvid blir tillräckligt
ogenomskinligt för att hindra dubbelexponering av filmen.
Denna är vanlig snabb 35 mm film (Engineers’ Digest
aug. 1954 s. 304). SHl
Bestrålad polyeten. Man kan nu omvandla polyeten
från termoplast till duroplast utan förlust av önskade
egenskaper genom bestrålning med elektroner med hög energi
(Tekn. T. 1954 s. 243). Härvid används ett röntgenrör vars
anod ersatts med ett tunt metallfönster genom vilket
elektronerna kommer ut i luften och sålunda kan träffa det
material som skall bestrålas. För behandling av polyeten
i stor skala behövs antagligen röntgenrör för flera
mega-volt.
Vid bestrålningen alstras röntgenstrålar varför hela
arbetsområdet måste avskärmas effektivt för att
personskador skall undvikas. Polyetenens struktur ändras så att
materialet inte längre smälter utan förblir fast vid alla
temperaturer under den vid vilken det kölar. Om det
bestrålade materialet utsätts för hög temperatur i en oxiderande
omgivning, t.ex. för en het luftström, förstörs det. För
sådana ändamål måste man använda speciellt stabiliserad
polyeten.
Bestrålad polyeten har alla de goda egenskaper som
utmärker vanlig polyeten. Den är t.ex. böjlig,
halvgenomskinlig, mycket beständig mot syror och har goda
elektriska egenskaper. Dessutom tycks den enligt hittills
utförda prov inte liksom vanlig polyeten spricka när den
utsätts för spänningar eller vissa aktiva kemikalier. Den
deformeras inte vid temperaturer långt över vanlig
poly-etens smältpunkt, men dess brottgräns vid hög temperatur
är låg, bara 7—14 kp/cm2 över 110°C. Vissa stabiliserade
sorter har visat sig tåla 150°G under lång tid och 230°C
under kort. Materialet kan värmeförseglas men inte svetsas.
Polyeten har fått stor användning inom elindustrin som
isolationsmaterial, men på grund av dess låga
mjukningspunkt har den inte kunnat utnyttjas vid arbetstemperaturer
över 75—85°C. Bestrålad, stabiliserad polyeten bör därför
kunna få stor användning vid högre temperaturer. Den
uppges kunna konkurrera i pris med nu tillgängliga,
billiga böjliga isolationsmaterial. Man väntar att bestrålad
polyeten skall få användning även vid förpackning av
livsmedel.
Polyetenfolier i band bestrålas i USA i experimentskala
och produkten provas för ett antal olika ändamål. Man
har också konstruerat apparatur för bestrålning i
halvstor skala av små formsprutade artiklar.
Anläggningskostnaden för apparatutrustning och skyddsanordningar blir
givetvis hög och tillverkningen måste därför bedrivas i
stor skala för att bli lönande (Modern Plastics apr. 1954
s. 100). SHl
Böcker
Fotografisk årsbok 1955, 10 :e årg., redigerad av Lars
Wickman. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1954. 292 s., ill.
12 kr.
Boken innehåller bl.a. uppsatser oin kriminalfotografi,
färgfilmning av djur, färgfilmning från flygplan,
färgfotografering av blommor och toning av svartvita bilder.
Dessutom finns en uppsats om Sveriges första pressfotografer
och en som handlar om nomenklaturen för fotografiska
objektiv. I den tekniska delen finns notiser för
mörkrumsarbetet, smalfilmaren och färgfotografen. Boken avslutas
med 50 sidor annonser.
Årsbokens tionde årgång synes i mycket överträffa sina
föregångare. Den är bättre redigerad, innehåller färre
tryckfel och är bättre illustrerad än sina föregångare.
Bland bilderna märks fem utmärkta färgbilder och de
svartvita är i allmänhet intressanta och synes vara väl
reproducerade. Texten är lättläst och underhållande; den
tekniska delen innehåller en del värdefulla upplysningar
för amatörfotografen. SHl
Trumling. Sveriges Mekanförbund. Tekn. Medd. 19 V,
Stockholm 1954. 70 s„ 54 fig. 14 kr.
Mekanförbundets verkstadssektion tillsatte 1952 en
kommitté med uppgift att undersöka möjligheterna att övergå
från ofta förekommande kostsamma gradnings- och
pole-ringsförfaranden till de billigare trumlingsmetoderna. Vid
en konferens om trumling, som verkstadssektionen
anordnade den 20 november 1953, redovisades kommitténs
arbete i form av tre föredrag och en
nomenklaturrekommendation. En kontakt med KTH:s Institution för Mekanisk
Teknologi resulterade i att ett examensarbete om trumling
utfördes under 1953. Nämnda material jämte diskussions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
